Citat:
Att dra fram Finlands och Sveriges Nato-inträde som en geostrategisk katastrof för Ryssland avslöjar en fundamental oförmåga att värdera terräng:
Finland och Sverige har varit helt integrerade i Natos kommandostrukturer, underrättelseutbyte och övningsmönster sedan 1990-talet. Att ändra stämpeln på ett papper från "partner" till "medlem" ändrade ingenting i den operativa verkligheten på marken. Finlands 1 300 km gräns består av väglös taiga och myrmark. Ingen stormakt i historien har ställt upp en invasionsarmé i Karelens skogar för att hota Rysslands existens. Ukrainas slätter är däremot den klassiska, öppna invasionskorridoren rakt mot Moskva, Volga och Kaukasus. Att acceptera formellt Nato-medlemskap för skog i norr i utbyte mot full fysisk kontroll över Azovsjön, Krim och Donbas är ur rysk synvinkel en självklar geostrategisk vinst.
Du utgår från det barnsliga antagandet att status quo den 23 februari 2022 var ett stabilt tillstånd.
Ryssland ställdes inför en klassisk preventivkrigs-ekvation:
Alternativ A: Agera 2022 när Ukraina fortfarande saknade tillräckligt luftvärn, flyg och tunga västerländska brigader, till priset av en hård ekonomisk och militär konfrontation.
Alternativ B: Vänta till 2030 när Ukraina hade varit helt befäst, fullt bestyckat med västerländsk långdistanseld och integrerat i Natos stabsstruktur , vilket hade gjort en framtida konflikt hundra gånger mer kostsam eller direkt omöjlig att vinna.
Att Ryssland agerade var inte för att skapa ett hot, utan för att neutralisera ett hot som höll på att byggas upp. Man tar en hård stötdämpning idag för att förhindra en existentiell kollaps imorgon. Ryssland har integrerat landbryggan till Krim, förvandlat Azovsjön till ett ryskt insjöhav, lagt beslag på Europas rikaste mineral och litiumtillgångar, adderat miljontals medborgare samt ställt om sin industri till en krigsekonomi som producerar mer tung ammunition än hela västvärlden tillsammans. Väst står kvar med ett demografiskt och ekonomiskt dränerat Ukraina som hålls på artificiell andning via västerländska skattebetalare, samt två skandinaviska länder med mikroskopiska stående arméer utan förmåga att föra storskaligt utnötningskrig.
Det krävs inget "5D-schack" för att förstå detta , det räcker med vanlig geostrategisk läskunnighet. Du ser politiska rubriker om diplomatiska segrar; Ryssland har ritat om den europeiska kartan med stål och eldkraft.
Finland och Sverige har varit helt integrerade i Natos kommandostrukturer, underrättelseutbyte och övningsmönster sedan 1990-talet. Att ändra stämpeln på ett papper från "partner" till "medlem" ändrade ingenting i den operativa verkligheten på marken. Finlands 1 300 km gräns består av väglös taiga och myrmark. Ingen stormakt i historien har ställt upp en invasionsarmé i Karelens skogar för att hota Rysslands existens. Ukrainas slätter är däremot den klassiska, öppna invasionskorridoren rakt mot Moskva, Volga och Kaukasus. Att acceptera formellt Nato-medlemskap för skog i norr i utbyte mot full fysisk kontroll över Azovsjön, Krim och Donbas är ur rysk synvinkel en självklar geostrategisk vinst.
Du utgår från det barnsliga antagandet att status quo den 23 februari 2022 var ett stabilt tillstånd.
Ryssland ställdes inför en klassisk preventivkrigs-ekvation:
Alternativ A: Agera 2022 när Ukraina fortfarande saknade tillräckligt luftvärn, flyg och tunga västerländska brigader, till priset av en hård ekonomisk och militär konfrontation.
Alternativ B: Vänta till 2030 när Ukraina hade varit helt befäst, fullt bestyckat med västerländsk långdistanseld och integrerat i Natos stabsstruktur , vilket hade gjort en framtida konflikt hundra gånger mer kostsam eller direkt omöjlig att vinna.
Att Ryssland agerade var inte för att skapa ett hot, utan för att neutralisera ett hot som höll på att byggas upp. Man tar en hård stötdämpning idag för att förhindra en existentiell kollaps imorgon. Ryssland har integrerat landbryggan till Krim, förvandlat Azovsjön till ett ryskt insjöhav, lagt beslag på Europas rikaste mineral och litiumtillgångar, adderat miljontals medborgare samt ställt om sin industri till en krigsekonomi som producerar mer tung ammunition än hela västvärlden tillsammans. Väst står kvar med ett demografiskt och ekonomiskt dränerat Ukraina som hålls på artificiell andning via västerländska skattebetalare, samt två skandinaviska länder med mikroskopiska stående arméer utan förmåga att föra storskaligt utnötningskrig.
Det krävs inget "5D-schack" för att förstå detta , det räcker med vanlig geostrategisk läskunnighet. Du ser politiska rubriker om diplomatiska segrar; Ryssland har ritat om den europeiska kartan med stål och eldkraft.
Fast nu flyttar du målstolparna.
Ditt ursprungliga argument var att Ryssland måste agera därför att Nato flyttade fram sina positioner och ett militärt västintegrerat Ukraina skulle utgöra ett existentiellt hot. När jag påpekar att invasionen resulterat i ett betydligt mer militariserat Ukraina, ett förstärkt Nato och två nya Nato-medlemmar blir dessa konsekvenser plötsligt oväsentliga därför att Ryssland har erövrat territorium.
Du kan inte samtidigt hävda att Ukrainas framtida militära integration med väst var ett existentiellt hot och bortse från att invasionen accelererade just denna integration något enormt.
Och din preventivkrigsekvation bygger dessutom på ett antagande som du presenterar som ett faktum. Att alternativet till invasionen 2022 var ett Ukraina som 2030 skulle vara fullt bestyckat med västerländsk långdistansvapen, integrerat i Natos stabsstruktur och utgöra ett militärt hot mot Ryssland. Det är inte något vi vet skulle ha inträffat. Det är ditt spekulativa scenario. Min bedömning är att Ukraina slulle ha haft små möjligheter att ansluta till Nato om inte Ryssland uppträtt så aggressivt. Att du sedan ser din spekulation om Nato-anslutning som ett hot blir dessutom lite underligt när du samtidigt menar att deg inte spelar någon roll om Sverige eller Finland är anslutna till Nato eller inte.
Men ditt resonemang blir cirkulärt. invasionen var nödvändig därför att ett mycket farligare Ukraina annars skulle ha uppstått, och beviset för att detta Ukraina skulle ha uppstått är att Ryssland ansåg att invasionen var nödvändig.
Dessutom finns en rätt stor ironi här. Det Ukraina du beskriver som den existentiella mardröm Ryssland måste förebygga 2022, västbeväpnat, stridserfaret, militärt integrerat med väst och fundamentalt fientligt inställt till Rysslan är i betydligt högre grad det Ukraina som existerar efter den ryska invasionen än det Ukraina som existerade före den.
Ryssland har förvisso tagit territorium och förbättrat sin position på vissa delar av kartan. Det bestrider jag inte. Men det räcker inte för slutsatsen att Rysslands strategiska säkerhetsläge totalt sett förbättrats.
Och Finland kan du inte bara trolla bort som "väglös taiga". Murmansk, Kolahalvön och Rysslands strategiska kärnvapenbaser i norr har knappast blivit geostrategiskt irrelevanta sedan 2022. Finland har dessutom en helt annan militär betydelse som Nato-medlem än som partner, eftersom artikel 5, operativ försvarsplanering och möjligheten att integrera finskt territorium i Natos försvar av Norden faktiskt spelar roll.
Det märkliga är alltså att du anklagar andra för att stirra på politiska rubriker samtidigt som du själv reducerar geostrategi till kvadratkilometer på en karta. Strategisk position består också av allianser, militär kapacitet, ekonomi, industri, demografi, förluster, fiendens kapacitet och vilka motkoalitioner ens eget agerande skapar.
Om facit för invasionen slutligen blir att Ryssland behåller Krim och delar av östra och södra Ukraina men samtidigt får ett permanent västorienterat och kraftigt militariserat Ukraina, ett utvidgat Nato och ett Europa som betraktar Ryssland som sitt huvudsakliga militära hot, då är det åtminstone inte självklart att detta var den lysande geostrategiska bytesaffär du beskriver.
Det får man faktiskt räkna på. Inte bara rita på kartan.
Du har kommit med både direkta påståenden samt rätt klumpiga antydningar om att de som inte förstår ditt "kallsinniga och realpolitiska" resonemang saknar kunskap eller förstånd. Eller både och. Du verkar ju inte helt förstå det själv eftersom jag sett få som med så många ord resonerat mot sig själv.
Och en rätt elementär fråga som jag ställde tidigare men som du inte svarat på. Är det enbart Ryssland som borde agera utifrån sina säkerhetsintressen? Skall Europa bortse ifrån sina?
