Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Vad åsyftar då Ulf Dahlstens källa?

https://www.expressen.se/nyheter/palmes-van-om-mystiska-poliserna/

Två av rikskrims duktigaste poliser (Ingemar Isaksson som senare blev för riksmordkommissionen och Eva-Marie Aghede) gjorde en omfattande utredning. Vittnet som var närmast mannen (Anki K) hörde inget svar. Bara att mannen sa "jag är igenkänd" på finska. Det var inte konstigt när mannen tilltalades på finska (Anki frågade vad klockan var) och visade sig tala finska. Som framgår i förhören.

Att mannen på gymmet (en man som Anki såg på avstånd vid tre tillfällen 2 - 3 år före mordet) var mannen på Sveavägen är inte säkert. Mannen som Anki talade med (en annan man som också besökte gymmet) hade inget minne av att ha talat med Anki om mannen på gymmet.

Mannen i TV3 var inte på gymmet förrän efter mordet. Polisen som råkade ha ett kort förnamn (som Anki trodde att mannen på gymmet hade) bodde på andra sidan Stockholm och var inte på gymmet alls (så vitt man vet). Mannen som trodde sig känna igen hans foto (som journalisten Olle Alsén visade) var inte på gymmet när Anki såg mannen på gymmet 2 - 3 år före mordet.

Det går inte att bortförklara "Skräcknatten" med "Manhunter". Anki påpekade själv i förhören att det inte kan ha varit "Manhunter" och förklarade varför. Det finns inga tvivel att Anki och Anneli såg "Skräcknatten" om de var på bio den 28 februari (och det finns inga skäl att tvivla på det).

Eftersom de såg "Skräcknatten" (som gick på Sandrew 1-2-3-4 på Kungsgatan 37 mindre än 200 meter från mordplatsen och slutade 23.01) mötte de mannen mer än en kvart före mordet. Mannen har inga likheter med GM och hade ingen funktion i en attentatsgrupp. Paret Palmes film hade inte slutat när de mötte mannen. Ingen visste åt vilket håll paret Palme skulle gå när de lämnade Grand, om de skulle hämtas av livvakterna, om de skulle åka taxi eller vem de skulle vara i sällskap med.

I sak säger Dahlsten bara "att han efter mordet blev informerad av polisens mordutredare om att walkie-talkie-uppgifterna kunde kopplas samman med en grupp poliser som befunnit sig i området under mordkvällen".

Med andra ord spekulation. Av Dahlsten, källan eller båda delar.

Spekulation som inte kunde bekräftas. Närmast var narkotikaspanaren Ove Persson. Som passerade mordplatsen i bil omkring 10 minuter före mordet.

Stockholms försvarsskytteförening bildades och ansökte om medlemskap i Svenska Pistolskytteförbundet den 3 februari 1987. Medlemskapet beviljades den 18 mars 1987.

Föreningen fanns inte 1986.

DC17974

Som förening kan den inte ha något med mordet att göra.

Av den enkla orsaken att föreningen inte fanns 1986.

Ofta bildar man en förening för att man redan är en krets som utövar någonting tillsammans, man spontan-uppstår ju inte ur etern en dag. Som sådan är kretsen intressant.

Att CGÖ var en viktig person skvallrar hans shopping-vanor om, fri tillgång till statens pengar på det sättet är inte helt vanligt.

CGÖ (1952 - 2010) var en intressant person. Inte som delaktig (han opererades för brusten blindtarm sex dagar tidigare och var hemma med stygnen kvar). Att CGÖ (polisman A i granskningskommissionens rapport) var bekant med delaktiga personer är inte otänkbart.

CGÖ ombads (av före detta kollegan Peo K i april 1988) att köpa avlyssningutrustning. Pengarna kom från finansmannen och bokförläggaren Tomas Fischer (inte från staten). CGÖ trodde att kunden var Säpo (där Peo K var placerad i april 1988). Tomas Fischer och Ebbe Carlsson visste han inte vilka de var (enligt förhören). Journalisten och bokförläggaren Ebbe Carlsson planerade att avlyssna medlemmar i PKK. Planen slutade i tullen den 1 juni 1988.

Bo A (1940 - 1996) förnekade yttrandet som ett vittne hörde någon vecka före mordet (D14462-3-A). Ett sådant yttrande ("nästa gång tar vi honom") vore vansinnigt. Om Bo A (polisman I) var delaktig. Vittnet kontaktade polisen 1992 och var onykter när han förhördes.

Att någon av bokstavspoliserna var delaktig saknar bevis. Flera hade alibi. Bussförarens beskrivning av männen på buss 43 stämde inte alls med polisman D och E (EAE340 släpptes 2020). Av femton bokstavspoliser lever bara sju.

CGÖ lämnar Södersjukhuset mot läkares inrådan mordmorgonen. Under kvällen har han besök av kollegorna Tord Axelsson, Göran Stigsson, Per Borg och Per Arvidsson - ganska mycket social aktivitet för den vingklippta CGÖ.

I avdelningen kuriosa kan man nämna att han också coachade ett fotbollslag inom Stockholmspolisen. Personkopplingar som dessa ska inte underskattas utan MOP kan ha uppstått ur helt informella kontakter om CGÖ var inblandad. Jag ser framför mig att han var en svår-passerad mittback.

Det är resonemang som dessa som oroar mig. Varför är det föremål för spekulation?

Antingen har spanare varit i området eller så har dem inte varit det. Har dem varit det ska deras exakta positioner och tider fastställas så att det kan adderas in i översikten över området. Har dem inte varit det behöver man fastslå det också, då iakttagelserna i så fall kan vara någonting helt annat och i sin tur ett spaningsuppslag.

Denna flytande Schrödingers Narkotikaspan där dem är på plats eller inte beroende på vad som för stunden behöver bortförklaras innehåller en motsättning debatten måste ta fasta på.

Ingemar Isaksson som förhörde Anki K och Anneli V 1993 (tillsammans med Eva-Marie Aghede) blev chef för riksmordkommissionen 2009.

Varken mer eller mindre.

Tord Axelsson skadades vid sprängningen av västtyska ambassaden 1975. Han intervjuas i dokumentären "Terror på ambassaden" (19 minuter in i del 2). Axelsson var skjutinstruktör för Stockholmspolisens livvakter 1986 (inte Säpos). Även för Dan Andersson och Göran Sund (som skjutsade Lisbeth och Mårten Palme från Sabbatsbergs sjukhus och syns på Expressens välkända foto). Axelsson hade inget med Palmes livvakter att göra. De kom från Säpo. Senare började Axelsson hos Säpo.

Axelsson gjorde ett kort besök hos CGÖ. Vid fyra-tiden på eftermiddagen. CGÖ skulle ordna polisens nya tjänstevapen SIG Sauer till Stockholmspolisens livvakter. Det var skälet till besöket. CGÖ var vapenexpert hos rikspolisstyrelsens teknikbyrå och skjutinstruktör för SIG Sauer. Han startade firman IC Security 1985 (med sin bekant IG) och lämnade polisen i mitten av 1986.

Per Arvidsson var avdelningsdirektör hos Försvarets Materielverk. Det var hans skäl att besöka CGÖ. Arvidsson trodde att CGÖ var kvar på SÖS och åkte först dit (vid fem-tiden). Sedan till CGÖ:s bostad på Högbergsgatan 46 (vid sex-tiden). För att lämna en chokladask.

Göran Stigson och Per Hall var två ordningspoliser i VD1. Stigson och Hall besökte CGÖ i början av kvällen. Även Stigson var skjutinstruktör. Det var skälet till besöket. Stigson ringde och väckte Östling vid sju-tiden på morgonen och berättade om mordet. Stigson och Hall tjänstgjorde i radiobil 1227 under mordkvällen. Förhöret med Per Hall 1986 beskriver deras insatser i samband med mordet (A14207-2).

Att CGÖ och SÅ (polisman B) skulle ha sagt (till en kollega som skjutsade dem till amerikanska ambassaden ett halvår efter mordet) att de visste vem gärningsmannen var säger ingenting. Den sortens kommentarer var vanliga 1986. Att CGÖ skulle ha tagit en taxi från korsningen Malmskillnadsgatan - Mäster Samuelsgatan 4 - 5 minuter efter mordet (som en taxiförare uppgav i juli 1988) verkar osannolikt (EEE10081).

CGÖ och SÅ hade kontakter med Sveriges Nationella Förbund. Det kan vara intressant. Det finns inget misstänkt med beslutet att lämna SÖS på förmiddagen och det finns inget misstänkt med besöken i bostaden senare samma dag. Ingen kunde veta på förmiddagen att paret Palme skulle på bio samma kväll.

Förhören med narkotikaspanarna släpptes 2020. Materialet är omfattande (och verkar komplett). Jag hittade inget där som stämde med någon av WT-männen. Det verkar ingen ha gjort.

Intresset för narkotikaspanaren Ove Persson (1940 - 2015) har jag svårt att förstå. Eller kanske inte.

Det verkar ha varit Persson som Thure Nässén spred rykten om. Att Persson avbröt passet och passerade mordplatsen. Vilket i och för sig stämde (och hade naturliga skäl).

Kör man från polishuset på Kungsholmen till Bandhagen och gör en omväg förbi dansrestaurangen Virveln på Drottninggatan 112 (för att man letar efter en dam) passerar man mordplatsen. I Perssons fall en kvart för tidigt. Han var i Bandhagen 23.25.

Donald Forsberg såg en stockholmare och en skåning i Kungsträdgården vid sex-tiden på mordkvällen. Före Donalds fem timmar långa orgie i lasagne och öl på Capri på Nybrogatan 15. Det är allt.

Bjarne Moelv har en osynlig källa som påstår att en osynlig kuppförsvarsövning pågick mitt i Stockholm den 28 februari 1986. Det är allt.

Cosi fan tutte började efter midnatt på Sturegatan 10 (800 meter från mordplatsen) och redovisades för Per-Göran Näss av Tore Forsberg 1988. Inga WT-män syntes i närheten. Det är allt.

Svaret blir långt. Hoppas det duger.

Polisens nya radiosystem System 80 började användas 1984. I System 80 kunde radiooperatörerna arbeta med flera händelser samtidigt (annars hade systemet varit oanvändbart). Ulf Helin var en av nio radiooperatörer i SBC (polisens sambandscentral). Det fanns nio bord i SBC. Helin kunde arbeta med skottlossningen och fylleristen samtidigt. Man skrev två typer av meddelanden i System 80: meddelanden om händelser (ingripandemeddelanden) och meddelanden om patruller som ingrep vid händelserna.

När man började skriva ett ingripandemeddelande (IM) om en ny händelse (eller började skriva om en patrull som ingrep) tidsstämplades ingripandemeddelandet (eller patrullen) automatiskt. Meddelandet tidsstämplades när man började skriva (därför kunde man ändra den automatiska tidsstämpeln innan man sände meddelandet). Inte när man sände. När man sände meddelandet blev det synligt för andra radiooperatörer på deras skärmar.

Om du började skriva ett IM om en ny händelse 15.14 (t.ex. ett bankrån) blev tidsstämpeln automatiskt 15.14. Låt oss säga att du sedan sände ett områdesanrop (till de närmaste vaktdistrikten) och att patrullerna X och Y svarade. Om du började skriva ett meddelande om patrull X 15.16 blev tidsstämpeln automatiskt 15.16. Om du började skriva ett meddelande om patrull Y 15.18 blev tidsstämpeln automatiskt 15.18.

Om du genast ändrade tidsstämpeln för patrull X till 15.14 blev det ingen asterisk. Bara två minuter hade gått sedan 15.14. Om du genast ändrade tidsstämpeln för patrull Y till 15.14 blev det en asterisk. Fyra minuter hade gått sedan 15.14. Gränsen var fyra minuter. Om man ändrade till en tid som var minst fyra minuter bakåt i tiden (vid tiden för ändringen) blev det en asterisk.

Pkom Gösta Söderströms son Henry kontrollerade den saken: "Om den manuellt indaterade tidpunkten avviker med mer än fyra minuter från datorklockan, framkommer detta på utskriften med en asterisk. Efterdatering är inget ovanligt. Det förekommer alltsomoftast när operatören inte hinner knappa in ärendena direkt, utan tvingas göra noteringar för hand."

Med all sannolikhet är detta vad som hände:

Ulf Helin började skriva ett IM om händelsen (skottlossningen) i slutet av samtalet med Ann-Louise Paulsson (växeltelefonist hos Järfälla taxi). Samtalet började 23.22.40 (70 sekunder efter skotten 23.21.30) och slutade 23.23.10 (enligt krkom Jan Länninges tidsstudie). Under samtalet lyckades inte Paulsson kontakta taxiföraren Anders Delsborn (han var upptagen med sina tre passagerare som ville avsluta resan och betala). Paulsson lovade Helin att försöka igen och avslutade samtalet.

Hon avslutade samtalet. Inte han (som framgår i förhöret med henne). Helin räknade med att Paulsson snart skulle återkomma. Att Helins IM tidsstämplades 23.23 är logiskt. Helin började skriva sitt IM 23.23. Han sände inte sitt IM 23.23. Helin räknade med att Paulsson skulle återkomma.

Strax efter samtalet från Paulsson blev Helin upptagen med fylleristen på Centralstationen. Radiooperatören Gunnar Johansson hade redan sänt ett IM och skickat en patrull 23.49. Helin skickade piket 1230 till platsen. Den fick automatiskt tidsstämpeln 23.24. Piket 1230 hann inte åka till Centralstationen. De tankade på Shell-macken vid Norra Bantorget. Tankningen tog några minuter.

När Helin blev upptagen med fylleristen svarade Birgitta Brolund ett inkommande samtal (Brolund satt framför Helin). "Polisen ... hallå?" Klockan var 23.23.35. Ingen svarade. Vittnet Leif Ljungqvist hade nyss lagt på. Den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 fungerade inte i System 80 (systemet hade flera fel som ännu inte var åtgärdade).

Efter en kort stund (när Helin var klar med fylleristen) svarade Brolund ett nytt inkommande samtal. En växeltelefonist hos Stockholm taxi ringde. Även hon berättade om en skottlossning. Hon uppgav i förhör att "hon fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen". En kvinnlig polis svarade "ja, det var bra". Med all sannolikhet Brolund. Det fanns bara två kvinnliga poliser i SBC. Det var Brolund som svarade "polisen ... hallå?" (på LAC-bandet hörs att Låtta Lindgren har en ljusare röst än Brolund).

Samtidigt svarade Helin ett inkommande samtal. En växeltelefonist hos Solna taxi ringde (Ingrid Zetterström). Även hon berättade om en skottlossning. En annan taxiförare (Hans Johansson) hade kontaktat Solna taxi och Stockholm taxi två minuter tidigare. Zetterström uppgav inte samma adress som Paulsson. Nu var adressen Sveavägen - Apelbergsgatan. Zetterström uppgav i förhör att hon talade med en yngre polisman som verkade upptagen. Med all sannolikhet Helin (som var 29 år). Han svarade "vi får se vad vi kan göra".

Helin motringde Paulsson och frågade om adressen (Tunnelgatan eller Apelbergsgatan). Sedan sände han sitt IM. Helins IM fick den automatiska tidsstämpeln 23.23 (när han började skriva). "I omedelbar anslutning" till sitt IM sände han ett områdesanrop i område 1 (vaktdistrikten i innerstan). "Det är en uppgift från taxi att det är någon som blivit skjuten vid Tunnelgatan - Sveavägen." Piket 1230 svarade från Norra Bantorget (de tankade och åkte en minut senare). Piket 3230 svarade från Brunkebergstorg och var framme på 30 sekunder.

Helins meddelanden om 1230 och 3230 fick automatiskt tidsstämpeln 23.25. Han ändrade till 23.23. Samma tid som meddelandet om händelsen. När Helin gjorde den ändringen visste han inte vem brottsoffret var. Två minuter hade gått sedan 23.23. Ingen asterisk. En kort stund senare svarade radiobil 1520 från Hamngatan. Helins meddelande om 1520 fick automatiskt tidsstämpeln 23.25. Den ändrade han inte.

Som framgår på LAC-bandet ringde larmoperatören Kenneth Ed i LAC (Länsalarmeringscentralen) till radiooperatören Jan Hedlund i SBC 23.24.40 (Hedlund satt två bord till vänster om Brolund). Ed frågade Hedlund om skottlossningen var känd av polisen (samtalet pågick till 23.25.10). Paulsson hade ringt till Ed 23.23.40 och bett om en ambulans (samtalet pågick till 23.24.20), så fort Paulsson hade fått tag i Delsborn (som bad om en ambulans).

Att Delsborn bad om en ambulans hörde taxiföraren Anders Andersson. Kort tid senare stoppade han radiobil 2520 (med pkom Gösta Söderström och hans förare) på Kungsgatan (vid Regeringsgatans bro). Inte så fort Andersson hörde att Delsborn bad om en ambulans (som kommissionen antog). Det antagandet saknar stöd i förhören med Andersson. Radiobil 2520 var framme 10 sekunder före piket 3230.

Hedlund svarade Ed att inget IM om skottlossning var sänt. Inget IM om skottlossning syntes på Hedlunds skärm (på LAC-bandet hörs hans tangentbord när han letar). Ed ringde tillbaka till Paulsson 23.25.35 och bad henne bekräfta att adressen var i Stockholm och inte i Järfälla (Paulsson svarade 23.25.47). Hedlund ringde tillbaka till LAC 23.25.54 och bekräftade att Helins IM var sänt (Claes Bystedt svarade).

Helins motringning till Paulsson måste därför ha varit slut senast 23.25.35 (annars hade Ed inte fått svar av Paulsson). Helin måste därför ha sänt IM och områdesanrop mellan 23.25.10 (när Eds samtal med Hedlund slutade) och 23.25.35 (när Ed ringde Paulsson och Helin inte längre kunde få svar av henne).

Varken Länninge, kommissionerna eller bröderna Poutiainen utredde Helins motringning till Paulsson och vem som svarade Solna taxi och Stockholm taxi (att Solna taxi och Stockholm taxi fick svar av polisen var okänt för allmänheten före 2020). Radiooperatören Ronald Wrejde såg att Helin hade glömt att avsluta ingripandemeddelandet om fylleristen. Wrejde avslutade 01.50.

Ronald Wrejdes storebror Håkan (som också var polis) talade med Paulssons sambo någon dag senare. Sambon bekräftade Helins motringning. Det var så Söderström fick kännedom om motringningen. Den var inte fem minuter senare (som Söderström trodde). Den var mindre än två minuter senare. Söderström berättade om Helins motringning till Järfälla taxi i TV-programmet Forum den 18 november 1987. Den utreddes inte.

LAC för nybörjare