Citat:
Det som gör mig så konfunderad är varför gayrörelsen ,för det gör dom, supportar dom in i det sista?
Att de är vänstermarxister liksom islamist -terroristerna förstår jag men varför förstår dom inte sitt eget bäst när dom stöttar och springer runt på stan för att demonstrera med palestinasjalar och flaggor i andra "evenemang" övergår mitt förstånd.
Hur tänker dom?
Att de är vänstermarxister liksom islamist -terroristerna förstår jag men varför förstår dom inte sitt eget bäst när dom stöttar och springer runt på stan för att demonstrera med palestinasjalar och flaggor i andra "evenemang" övergår mitt förstånd.
Hur tänker dom?
Det är faktiskt inte så svårt att förstå.Korkade, eller kanske hellre kollektivt hjärntvättade människor fungerar så.
Om man har kämpat i femtio år för rätten att få älska vem man vill, leva som man vill och kunna gå trygg på gatan, då borde man också våga försvara det man har kämpat för.
Man kan inte bara öppna dörren på vid gavel och sedan låtsas som att allt löser sig av sig självt. Alla samhällen har en gräns för hur mycket förändring de klarar av på kort tid. Integration fungerar inte bara för att man säger att den gör det.
När ett land tar emot fler människor än vad samhället hinner hjälpa in i det svenska samhället, då kan problem växa fram. Då kan gamla normer och värderingar som går rakt emot våra friheter få större plats. Och vilka är det som ofta får ta smällen när tryggheten försvinner? Jo, tjejer och HBTQ-personer.
Det märkliga är att många av dem som skrikit högst om människors frihet också varit de som snabbast kallat andra för rasister när de velat diskutera hur mycket invandring ett land faktiskt klarar av.
"Inga rasister på våra gator."
"Inga rasister på våra gator."
"Inga rasister på våra gator."
Det är ofta deras standardsvar. Någon ställer en vanlig fråga om integration, trygghet eller samhällsförändringar, och i stället för ett svar kommer samma ramsa tillbaka. Inte en diskussion. Inte ett argument. Bara en etikett.
När samma ord upprepas tillräckligt många gånger kan de börja fungera mer som en gruppritual än som ett försök att lösa ett problem. Man visar vilken sida man står på, men man slipper samtidigt prata om själva frågan.
Samma sorts slagordskultur finns också i Tyskland, där vänsterorienterade aktivistmiljöer använder uttryck som "Nazis raus" och "Alerta, alerta, antifascista". Olika länder, olika ord, men samma typ av politiskt språk där slagorden ibland blir viktigare än samtalet.
Problemet är att verkligheten inte försvinner bara för att man upprepar en ramsa.
Man kan försvara människors frihet och samtidigt erkänna att ett samhälle måste ha gränser. Det ena borde inte utesluta det andra.
Ett öppet samhälle måste våga försvara sig självt.
Citat:
Om du hade klickat på länken hade du sett "PEW RESEARCH CENTER" i botten av den. Men istället för att medge att du gjorde fel så flyttar du milstolpen och försöker skylla på mig för att du inte tittade på källan som du begärde av mig.Det händer där också, bara inte lika mycket. Sen har det mer med att göra att alla icke-muslimer och icke-turkar har redan utrotas från deras land. Armeniska folkmordet, bland annat. För 1000 år sen var Anatolien helt kristet och grekiskt. Sen invaderade islam... Nu finns det inga greker, inga armenier och inga kristna kvar. Detta är ödet som väntar Europa om vi inte utvisar alla muslimer tillbaka till öknen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera