Citat:
Ursprungligen postat av
tjanska
Du ser inget samband?
Vad spelar det för eventuell roll när människor redan är här? Är det inte bättre på att fokusera på integration av de som redan är här, snarare än att prata om volymer (som det råder förhållandevis bred konsensus om bland majoritetspartierna)?
Citat:
Ursprungligen postat av
Norrbagg79
Den är fortfarande relevant för hur vardagen i framtiden skall bli eftersom det fortfarande finns partier som vill ha öppna gränser om dom får makten.
Blir lite som att tro vi kunde nedrusta eftersom det varit fred i så många år, men plötsligt blir man tagen på sängen.
Finns inget parti som vill ha öppna gränser, däremot vill V och Mp, och kanske C ha generösare regler för anhöriginvandring och humanitära skäl.
Var nedrustningen dålig egentligen? Hur mycket sparade vi på det, under en tid vi inte drabbats negativt av nedrustning? Det är som att du betalar lägre premie på din hemförsäkring under några år, utan att du drabbats av en skadehändelse? Jag är glad att man inte la ytterligare åtskilliga miljarder på försvaret från 90-talet fram tills nyligen, för de pengarna har gjort nytta på annat håll på ett annat sätt än de hade gjort om man köpt un utrustning som ändå inte hade kommit till nytta under tidsperioden och sedan behövts bytas ut (pga nått teknisk livsålder eller blivit obsolet pga teknikutvecklingen). Jag vill att svenska skattemedel stannar i Sverige så mycket som möjligt, och nu köps istället mycket utrustning från USA - som jag inte tror är en så pålitlig vän som många andra verkar tro.
Citat:
Ursprungligen postat av
pn222jw
En svag punkt med patriotismen är nostalgin. När Europa och USA längtar bakåt och Kina framåt har solen redan gått upp i öst. Den som inte vill vinna kan inte vinna.
Håller helt med, nostalgi är ett gift för sinnet. Snacka om att det kan förvanska ens verklighetsuppfattning. Även jag kan falla i den fällan, och tänka tillbaka på en barndom full med härliga somrar och en värld där inga bekymmer fanns. Samtidigt som när jag der nyktert på det, fanns det många problem och privatekonomin var mycket sämre (köpkraften). Ärligt talat var jag mer våldsutsatt som ung än jag någonsin varit spm vuxen. Delar av det beror på att ser kanske hör ungdomen (och dåvarande alkoholkulturen) till, men det hände också saker som inte skulle tolereras på samma sätt idag. Då kunde folk dra kniv, till och med på skolan, utan att något värre hände än att personen fick ett skarpt samtal med rektorn. Ingen polisanmälan, som jag antar skulle ske idag. Misshandel, i utelivet och i skolan, tolererades på ett helt annat sätt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Onanikrem
Invandringen och dess efterföljande kostnader i form av vård, bidrag, rättegångar, jurister, tolkar, poliser, fängelseplatser osv. Är stora kostnader för samhället även om man bortser från de som drabbas av rån, misshandel, våldtäkter och bedrägerier, stöld och mord.
Migrationsdebatten är i högsta grad relevant 2026 enligt mig.
Men om det råder förhållandevis bred konsensus om volymfrågan, är det inte mer relevant att diskutera lösningen på problemet i Sverige. Integration, sysselsättning, minska den sociala utslagningen, förbättra skolan, återställa framtidstro så at unga väljer den rätta vägen i livet.
Citat:
Ursprungligen postat av
Onanikrem
Det du inte räknar med där är alla utlänningar, första och andra generation som söker vård. Att dagis och skolklasser blivit större för att utlänningarna kläcker ur sig orimligt många barn (som de oftast inte klarar att uppfostra till hedervärda medborgare) Platsbristen på våra anstalter och kostnaderna som följer beror inte på Ronny och Conny.
Så här säger Gemini om nativiteten hos olika demografiska grupper:
Citat:
**Ja, det finns god statistik från Statistiska centralbyrån (SCB)** som följer barnafödandet (summerad fruktsamhet) baserat på födelseland och föräldrars födelseland.
När man jämför **första generationen** (utrikes födda), **andra generationen** (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) och **personer med två svenskfödda föräldrar**, framträder ett tydligt mönster:
### Huvudmönster i statistiken
1. **Första generationen (Utrikes födda):**
* Har generellt haft **högre fruktsamhet** än svenskfödda, men skillnaderna har minskat över tid.
* Fruktsamheten i denna grupp påverkas starkt av en så kallad *migrationseffekt* — barnafödandet är som högst de första åren efter ankomst till Sverige.
* Det finns dock stora skillnader beroende på födelseregion (t.ex. lägre fruktsamhet bland födda i Europa/Norden och högre bland födda i delar av Afrika och Mellanöstern).
2. **Andra generationen (Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar):**
* Visar en stark anpassning (konvergens) till det svenska mönstret.
* SCB:s demografiska analyser visar att andra generationen totalt sett ofta har **lägre summerad fruktsamhet** än personer med två svenskfödda föräldrar.
* Ett undantag är i yngre åldrar (under 25 år) där barnafödandet kan vara något högre eller likvärdigt, men över hela den fruktsamma perioden skaffar gruppen i genomsnitt färre barn än de med två svenskfödda föräldrar.
3. **Tredje generationen+ (Två svenskfödda föräldrar):**
* Utgör den största gruppen och följer i princip riksgenomsnittet för födda i Sverige.
### Jämförande översikt över tid
Statistiken varierar mellan enskilda år, men SCB:s sammanställningar visar följande historiska och demografiska nivåer:
| Grupp | Generellt mönster & historiska nivåer |
|---|---|
| **Utrikes födda** *(1:a gen.)* | Låg tidigare på ~2,0–2,2 barn per kvinna, men har sjunkit under 2010- och 2020-talen. |
| **Sverigefödda med 2 svenskfödda föräldrar** | Låg kring ~1,7–1,9 barn per kvinna under 2000–2017. Sjunkande trend under 2020-talet i linje med det allmänna fallet. |
| **Sverigefödda med 2 utrikes födda föräldrar** *(2:a gen.)* | Låg kring ~1,57–1,65 barn per kvinna under 2000–2017 (dvs. ca 0,1–0,2 barn färre per kvinna än de med svenskfödda föräldrar). |
> **Viktig observation från SCB:** Det totala barnafödandet i Sverige har sjunkit kraftigt för *samtliga* grupper under 2010- och 2020-talen. År 2024–2025 nådde det nationella genomsnittet historiskt låga nivåer på runt **1,42–1,43 barn per kvinna**.
Så det stämmer inte längre att somaliska kvinnor, i genomsnitt får myriader av barn de inte kan ta hand om. Dessutom säger statistiken också att invandrare söker vård i lägre utsträckning än svenskfödda, förutom akutvård som de söker i ungefär samma utsträckning.
Citat:
Ursprungligen postat av
diseuse
Nordisk familjebok definierar en nation som en ”sammanfattning av människor, som ha gemensamhet i härkomst, kroppsbildning, skaplynne, fosterland, språk, kultur, religion, rättsordning, sedvänjor, styrelse och historiska minnen”. Följaktligen är en nationalstat en stat där i stort sett hela befolkningen tillhör denna nation. Det finns en oerhörd styrka i en stat i vilken alla invånare tillhör ett och samma folk. Det gör att invånarna upplever en känsla av gemenskap med varandra. Gentemot andra i en och samma gemenskap uppvisar folk tillit och behandlar dem med ömsesidighet. Samstämmighet vad gäller etnisk härkomst, det språk man talar, vilken religion man bekänner sig till, vilka historiska händelser man ser som en del av sitt folks historia, och grundläggande uppfattningar om rätt och fel – det är något positivt. Det finns de som tvärtom försöker framställa denna slags enhetlighet som något negativt eller värdelöst. De använder ord som ”mångfald” för att främja oenhetlighet. Så länge det finns krafter som försöker göra befolkningen mer olikartad, och därmed rasera känslorna av gemenskap, tillit och ömsesidighet, behövs det krafter som drar i andra riktningen.
Håller inte med dig om att ordet mångfald används för att främja oenhetlighet. Raka motsatsen. Jag menar att det syftar till att öka inklusionen i nationsbygget. När jag läser tillbaka om hur Stockholm urbaniserades, och personer invandrade från övriga delar av Sverige till Stockholm under 1900-talets första hälft, så ser man exakt samma argument som används mot invandrare från andra länder idag. De tar våra jobb, och tar de inte våra jobb så tar de våra bidrag, de tar våra bostäder, de är inte vana/gjorda för det civiliserade livet i storstaden, de är för lantliga, outbildade, banala osv. Faktum är att set går igen i nästan alla länder jag läst om, oavsett om det handlar om invandring från inom landet eller utanför. Folk strävar efter samhällelig kohesion, och inget fel i det, men det kan ibland bli bakåtsträvande och kontraproduktivt. Folk kommer att flytta på sig, det går att begränsa men svårt att stoppa helt. Viktigare är istället att få det att fungera på olika sätt, tillse sysselsättning och bostäder. Gör man det med framåtanda så blir det betydligt bättre för nästan alla, utom för de som absolut inte vill ha någon förändring alls. Mycket av detta går igen i Stockholms NIMBY-diskussioner, som är väldigt skadlig för våra egna ungdomar i Stockholm som vill ha och behöver en bostad och inte vill flytta ut i skogen (vilket kag tycker att de inte ska behöva). Du överskattar etnicitetens betydelse för sammanhållning. Jag har personer av allehanda bakgrunder på mitt jobb och delvis där jag bor. Inte tusan bryr jag mig om de äter fläsk eller inte, går till kyrkan, moskén, synagogan eller till nationalarenan (för fotbollsmatcherna), eller om de går till nudiststrand eller klär sig i burkini på stranden. Det viktigaste är att de vill samma sak, ett bra liv för sig själva, sina barn och sina medmänniskor och behandlar varandra med respekt.