Hur relevant är migrationsdebatten 2026?

Omkring när SD kom in i riksdagen tog migrarionsdebatten fart på riktigt och riktigt uppåtskjuts fick det 2015 och sedan dess har det varit ett av de mest debatterade ämnena, inte minst på Flashback. I åratal har varje diskussion på ett eller annat sätt berört invandringen. Här på flashback fredas knappt något underforum från det som blivit en truism, och inga invandrare fanns, skulle inga problem finnas.
Börjar det inte bli tröttsamt? Hur relevant är der egentligen för gemene svensk, som lever ett helt vanligt liv, med arbete, familj och vardagsliv? Jag förnekar inte att det finns problem som kommit med invandring, där Sverige tagit emot fler än samhället kan klara av att integrera. Men till vardags?
Hur många är det egentligen som blivit direkt berörda av gängkriminalitet, hedersrelaterat förtryck och gängvåldtäkter? Inte jag, och ingen jag känner (vad jag vet). SD, och vad som verkar vara en stor andel av de aktiva flashback-medlemmarna, får det att framstå som att vi skulle bo i ett paradis med noll och inga problem om invandringen ströps till 0. Inte sällan pratar man hur fantastiskt det var 60-talet, ibland dyker någon konspiration upp om judar och globalism, "söndra och härska" och att kuva den vita mannen i feminismens, godhetens och klimatets namn.
Det är jargong man hört till leda. Jag älskar Sverige. Jag känner mig trygg här, och tror mina barn kommer att ha en ljus framtid. Däremot oroar jag mig över skolans finansiering, över väntetider i vården och att fler behöver komma i sysselsättning - inte bara för samhällsekonomins skull, utan även för de enskilda individernas skull, och deras familjer, eftersom arbetslöshet, särskild långvarig sådan, skapar utanförskap som kan sträcka sig även till nästa generation och ge spciaö utslagning, som ökar risk för kriminalitet och missbruk.
Borde inte det som faktiskt berör fler personer vara det som diskuteras mest, och inte migrationspolitiken?

Det drabbar oss via skattsedeln, bidrag och övriga kostnader det medför.

Håller fullständigt med dig Ts!

Hur mycket drabbar inte arbetslösheten oss? Eller när folk får vänta så länge på vård att de behöver vara sjukskrivna längre än nödvändigt eller dör i förtid. Eller när det blir färre personal i skolan per barn, så att barn inte får det stöd de behöver, blir hemmasittare osv osv

Du ser inget samband?

Det är relevant för att partierna gör det till relevant. Varför började man diskutera om tonårsutvisningarna i år?

Den är fortfarande relevant för hur vardagen i framtiden skall bli eftersom det fortfarande finns partier som vill ha öppna gränser om dom får makten.
Blir lite som att tro vi kunde nedrusta eftersom det varit fred i så många år, men plötsligt blir man tagen på sängen.

Det är ju just detta som är risken, väljarna tror det är löst.

En svag punkt med patriotismen är nostalgin. När Europa och USA längtar bakåt och Kina framåt har solen redan gått upp i öst. Den som inte vill vinna kan inte vinna.

Invandringen och dess efterföljande kostnader i form av vård, bidrag, rättegångar, jurister, tolkar, poliser, fängelseplatser osv. Är stora kostnader för samhället även om man bortser från de som drabbas av rån, misshandel, våldtäkter och bedrägerier, stöld och mord.

Migrationsdebatten är i högsta grad relevant 2026 enligt mig.

Det du inte räknar med där är alla utlänningar, första och andra generation som söker vård. Att dagis och skolklasser blivit större för att utlänningarna kläcker ur sig orimligt många barn (som de oftast inte klarar att uppfostra till hedervärda medborgare) Platsbristen på våra anstalter och kostnaderna som följer beror inte på Ronny och Conny.

Nordisk familjebok definierar en nation som en ”sammanfattning av människor, som ha gemensamhet i härkomst, kroppsbildning, skaplynne, fosterland, språk, kultur, religion, rättsordning, sedvänjor, styrelse och historiska minnen”. Följaktligen är en nationalstat en stat där i stort sett hela befolkningen tillhör denna nation. Det finns en oerhörd styrka i en stat i vilken alla invånare tillhör ett och samma folk. Det gör att invånarna upplever en känsla av gemenskap med varandra. Gentemot andra i en och samma gemenskap uppvisar folk tillit och behandlar dem med ömsesidighet. Samstämmighet vad gäller etnisk härkomst, det språk man talar, vilken religion man bekänner sig till, vilka historiska händelser man ser som en del av sitt folks historia, och grundläggande uppfattningar om rätt och fel – det är något positivt. Det finns de som tvärtom försöker framställa denna slags enhetlighet som något negativt eller värdelöst. De använder ord som ”mångfald” för att främja oenhetlighet. Så länge det finns krafter som försöker göra befolkningen mer olikartad, och därmed rasera känslorna av gemenskap, tillit och ömsesidighet, behövs det krafter som drar i andra riktningen.