Är det sannolikt att människan någonsin kommer sprida sig utanför solsystemet?

Scenario AD 3500...Tellus har skickat ut tusentals obemannade kameraförsedda evighetsraketer i olika riktningar, som transmitterar tillbaks filmbilder av vad dom observerar. En av dom börjar sända bilder från en humanoidbebodd planet... invånarna arbetar och bor i städer, ser det ut som. Vilket otroligt intresse detta skulle väcka hos alla människor.

Nej, Oort molnet är inte en del av solsystemet. Du tänker verkligen dåligt.

95% av mänskligheten bryr sig enbart om pengar, status, och att knulla.

Så enbart 5% av befolkningen skulle vara det minsta intresserade av utomjordingar. Det är antagligen en för stor siffra.

Det är just därför samtliga mänskliga kulturer och samhällen lägger i princip noll resurser på att utforska rymden.

Det vet jag inte, jag svarade bara på TS fråga.

Vi vet att 99,99% av alla arter som befolkat jorden dött ut innan de ens kommit i närheten av att resa till andra solsystem. Sedan finns det en survivorship bias här. Vi vill gärna tro att mänskligheten är undantaget eftersom det hittills inte inträffat något som raderat ut arten.

Råttorna, om de någonsin utvecklar avancerad intelligens, kommer ha betydligt svårare att utveckla civilisationer eftersom naturresurserna vid jordens yta är nästan slut. De kommer inte kunna starta sin industriella revolution på olja.

Ett jordklot där råttorna frodas och blir den dominerande arten är nog inte heller ett jordklot som lämpar sig särskilt väl för civilisationsbygge.

Det finns inga andra planeter i vårt solsystem där vi kan bo.

Restiden till närmaste grann-solsystemet med stjärnan Alfa centauri är 4.2 ljusår och kanske räknar jag fel i huvudet men det är långt långt mer än 10.000 år i raketfart så dit kan vi inte flytta.

Trapped on earth.

Haha! Och löner är lägre än på Jorden!

Exakt, en klaustrofobisk känsla . Och inte ens garanterat att det finns planeter som är beboliga för människor där. Men egentligen är det en hypotetisk fråga. Ett skepp som beger sig mot Alfa centauri kommer få brist på reservdelar långt tidigare.

Exakt, däcken håller väl max 5000 mil.

Den största sannolikheten är att vi hinner dö ut innan vi når den teknologiska utvecklingen som krävs för att effektivt och långvarigt kunna få en hel civilisation att överleva i rymden.
Det finns ingen beboelig planet inom ett avstånd som är möjligt att resa till inom en realistisk tidsperiod.

Låt oss leka med tanken att vi skickar ett generationsskepp mot A. Centauri, skulle ta cirka 40 000 år som det ser ut idag, och vi har inte möjlighet att utveckla framfartsdrivmedel som är mycket effektivare än de vi redan har idag.

Med tanke på hur snabbt vi har lyckats slå ihjäl varandra + sabotera hela planeten senaste 200 åren, så tror jag inte att det kommer bli en särskillt lyckad resa på 40 000 år.

Jag är också skeptisk. Om man ser till realistiska scenarion för hur Jorden skulle bli obeboelig i framtiden handlar det mycket om att växt- och djurliv inte skulle klara sig i den förändrade miljön, men växt- och djurliv klarar sig ju inte alls i rymden. Det är troligen mycket enklare att stegvis utveckla teknik för att överleva på en alltmer ogästvänlig planet än att flytta ut helt och hållet i rymden utan någon planetär bas att falla tillbaka på när något går snett. Man kan bosätta sig långt under jordytan, t.ex, och fortfarande ha många fördelar jämfört med rymden då det gäller tillgång till resurser och utrymme. Visst, jag kan tänka mig att rymdkolonier blir verklighet i en framtid, men tyvärr också att de blir relativt kortlivade medan mänskligheten fortsätter att överleva på Jorden under allt svårare förhållanden, som gör det alltmer orealistiskt att starta nya rymdstationsprojekt.