Barnlösa lever ett helt liv på tomgång.

Okej, då är det nog bara att du inte begriper vad diskussion betyder. Eller är särdeles obegåvad när det kommer till att argumentera.
Det är förlåtet, du är ju bara en pappa. Men du har ju lyckats befrukta och det är väl egentligen nog att begära.
Av dig, bananflugor och andra små existerande varelser som cirkulerar.

Förstår inte hur du får det till att mitt liv skulle vara tomt.. Men meningslösheten i att närma sig 50 utan barn är obegripligt sorglig. Men det är väl Darwinismen som spelar ut sin rätt. Vissa människors DNA saknar syfte och ska helt enkelt inte leva vidare. Tänk att vara anledning till att ens tusenåriga släktträd går i graven för att man tyckte karriär, resor och sovmorgon var prio. Dina förfäder vänder sig i graven.

Finns ju inget att svara på sånt här.
Dravel säger du. Ja det är vad ditt inlägg var.

Ingen kommer sakna dig sen. Ingen bryr sig när du blir gammal. Darwinismen tar hand om dig sen. En utraderad del av ett släktträd som ville ha sovmorgon med självförverkligande haha

Varför är ens eget släktträd så viktigt? Har man en stor släkt lär gener ändå ärvas ned. Och som jag sa, det krävs inte många generationer för att ens mor och fars gener ska försvinna.

Efter 4 generationer är det kvar från ens föräldrar 3 % av vardera. Och eftersom gener fördelas mindre exakt så kan förälders gener vara helt borta då.

Måste man blint föra gener vidare? Så har mina släkter gjort och de som nu är de nya i min släkt har ofta många sjukdomar. De som föder barnen tycker att det är normalt att föda barn man vet har stor risk att få sjukdomar de måste leva med hela sina liv. De värderar sina gener sååå högt. Då tycker jag man är i gravt förnekande.

Men även om man skulle ha friska gener så spelar det verkligen roll? Med tanke på att gener blandas ut så fort?

Men man har olika syn på det i olika kulturer. I Kina anses det bara vara mannen som för något vidare. Kvinnan duger inte där. Så det är olika folk som har olika syn.

Ska man alltså förstöra sitt eget liv för att göra sina föräldrar glada? Är inte det lite väl mycket uppoffring? Man har ju inte bett om att bli född.

Ett tips är att åka ut och göra nåt roligt med ditt barn. Skit i flashback och turbo warranter och allt det där. Köp ett fiskespö, ta med ett tält och åk ut till nån udde. Campa, fiska, lär dina barn att bli en intressant människa. Inte en jävla fitta som du och jag är på flashback. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. På riktigt. Logga ut. Visa att det finns något utanför dom här jävla skärmarna som du och jag sitter på. Sluta bry dig om hur andra lever sina liv.

För du vill fan inre att ditt barn ska bli Russinsmurfen 2.0 och sitta om 30 år och älta samma skit.

Ville du nåt denna gången?
Ett totalt intetsägande svar fick du iallafall.

Precis som de svar du ger alla som inte ryggdunkar dig.
Så oerhört oförutsägbart. Och trist.

Ett tips bara för dig;
Familjeliv (eller vad nu det forumet heter).

Om mina förfäder hade haft ett mindre tomt liv hade dom säkert gjort samma val som jag.
Men jag förstår deras val. Hade mitt liv bestått av att slita på en bondgård och knappt se annat än hembyn hade jag inte heller blivit avskräckt av barn. Och särskilt lyckliga verkade dom då inte bli av det.

Vi har fiskat, campat och tältat. Sånt tar de med sig till nästa generation också.

Du får absolut inbilla dig det om det ger dig lite tröst.
Jag för min del hänger inte upp mitt lilla nedsteg i livet på sådana sköra förhoppningar. Och har heller inga synpunkter på hur andra självständiga individer väljer att leva sin stund på jorden.

Tråden handlar dock om att diskutera de olika valen. Och jag vill visa på hur egocentriskt valet är att inte skaffa barn. Det är såklart bekvämt att bara tänka på sig själv och eventuellt spendera upp tidigare generationers arv. Men hånet mot de innan dig är gigantiskt. Och det bör kunna stå för när man väljer att inte ta vidare sitt släktträd