Har inte Kina i praktiken redan vunnit rivaliteten med USA?

Jag kan lova dig att expats i Kina inte ”kommer med demokratiska krav”. Man lever under det system som är, men man kritiserar det inte öppet om man vill ha kvar sitt arbetstillstånd. Ungefär som USA håller på att bli under Trump.

Ska man arbeta i ett land som har ett annat system än en liberal demokrati så får man leva med begränsningarna som det innebär. Kina må ha ett auktoritärt system, men det är stabilt och relativt förutsägbart. Men USAs snabbt fallande position i olika demokratiindex under Trump leder till osäkerhet, instabilitet och oförutsägbarhet, vilket är dåligt för expats.

Prova att bo några år i några auktoritära länder så lär du förstå den autokratiska mekaniken bättre.

Vad är det för "rivalitet" mellan usa och kina?

Det här är kruxet. INGEN kan kinesiska och det är normalt att det är så. Det här saxat från gemini.

Den globala finansarkitekturen: Den amerikanska dollarn ($USD$) är fortfarande världens reservvaluta och det finansiella systemets ryggrad. USA kan genom sanktioner och kontroll över det globala banksystemet (som SWIFT) i praktiken stänga ute aktörer från världsekonomin på ett sätt Kina inte kan.

Där har du svaret. Stäng tråden och godnatt.

Det handlar i grund och botten om att man inte vill ha in nya tankesätt och idéer. För kineser som föds och skolas i Kina har man total kontroll över vad dessa tänker och tycker. Det handlar inte om att dessa immigranter skulle utgöra något hot i sig, men om de introducerar främmande idéer för kineserna är man orolig för att det ska leda till konsekvenser man inte har kontroll över. Det går helt emot det som inlägget jag citerade hävdade, att Kinas hårdföra politik skulle vara en garant för stabilitet och förutsägbarhet.

Kinas regim är inte orolig för idéer som kommer med expats, det finns betydligt viktigare och farligare frågor för dem. Kineser diskuterar politik över matbordet, det råder inte en stasikultur i Kina - det är mycket friare än så. Däremot ska man inte basunera ut sina statskritiska tankar publikt eller på sociala medier, då kan man få problem.

Det är inte nödvändigtvis hårdförheten som är garanten för Kinas stabilitet, utan politisk planering och konsekvent exekvering med tydliga mål i åtanke. Trumps virriga hit-och-dit-politik utan tanke, struktur eller mål är raka motsatsen, och mycket riktigt skakar ekonomin när förutsägbarheten och rule of law inte längre garanteras av staten.

För USAs del.
Vi kommer kompensera vår synnerligen minimala produktionsförmåga på nästan allting, i jämförelse med Kina, genom vår totalt överlägsna roll på teknikutveckling och innovationer!

För Kinas del.
Kina skall återta sin världsledande ställning vi haft 850 år det senaste årtusendet. Vi hade inte någon ledande ställning mellan ca 1870-2020!

Rommarriket, Nedeländerna 1600-talet, Frankrike 1700-talet, Sverige som stormakt, Storbritannien, Tyskland, och Sovjet till 91. USA lynchas nu av Trump. Kolla vad Kina redan äger. Hur länge kommer de från och med nu att domdera.

Volvo, MG, IBM, gruvor (med mera) i Afrika och Sydamerika, Huawei, DJI och BYD. Kina har inte erövrat världen med gevär, de har köpt in sig i den bakifrån, medan vi andra stått och fnissat i gamla föreställningar om att de är dåliga.

En multipolär värld (alltså med fler än ett eller två kraftcentra) blir en långsiktigt säkrare värld, även för oss i Europa. Det du - och de flesta som står till höger politiskt - inte vill inse är att Europa betalar ett stort och växande pris för USA:s roll som Herre på Täppan och Global Sheriff, som beskyddare och gudfader via NATO osv. Vi tvingas mer och mer ner i rollen som städgummor och vasaller åt USA, och vi måste dessutom betala tribut för att få spela den rollen och för att USA ska gilla oss. Europa hade varit friare och mer vitalt utan trycket från USA. Och det här trycket började inte med Trump, långt därifrån.

Det som försvinner om USA tappar sin alltför dominerande ställning är drömmen att hela världen skulle bli en international av demokratier under USA:s ledning, mer eller mindre formade efter USA:s modell och så som USA vill ha det. Men när USA säger "vi skyddar Demokratier, vi skyddar den Fria Världen!" så har det allltd delvis betytt: vi tänker skydda de länder och regimer som villigt samarbetar med oss, på våra villkor - de som spelar efter våra regler. Problemet för många länder har varit just att USA inte tillät dem att etablera en demokratisk tradition och ett öppet samhälle på sina egna villkor (exempel: Allende i Chile, som i stort sett var socialdemokrat men aldrig tolererades av USA: Nixon och Kissinger var från dag ett inställda på att han skulle bort).

Okay. Drömmen om en enhetligt formstöpt värld där alla följer vad USA vill och där "alla" inom synhåll är demokratiska stater av anglosaxisk modell får vi förmodligen vinka adjö till. Den kunde te sig som en realistisk framtida möjlighet för 30-40 år sedan, men idag är den inte det längre, Det beror inte så litet på USA:s (och Europas) eget agerande. De politiska eliternas förfall är ett stort problem på båda sidor av Atlanten, även om Trump är det tydligaste uttrycket för detta.. Att skylla det på Kina och Ryssland tycker jag bara är billigt.

Jag säger inte mot din analys.

Men om man nu skall välja:
Kina skulle gärna vara en dominant, men titta på de som idag anslutit sig till det lägret: Nordkorea, ryssland, Laos, Pakistan, Kambodja, Tadjikistan, Iran.
Vill vi verkligen tillhöra det gänget?
(Notera att ryssland ingår i den alliansen; de har ingen egen bredare allians med någon, förutom Belarus och Iran, nu när de skitit i det blå skåpet med Syrien och Armenien. Jo, några diktatorer i Sahel-området i Afrika, men det är inte någon att hålla i handen ifall åskan går.)

Vilka andra potentiella allianser och grupperingar skymtar i den multipolära världen?

Turkiet: dess allierade är Azerbadjan, Somalia, Pakistan, Oman och Syrien.

Saudiarabien: Baharain, Pakistan, Jordanien, Kuweit och Yemen.

Indien: Dom står mitt-emellan. De har en djup konflikt med Kina, de har fjärmat sig från ryssland. För ögonblicket har dom lösa allianser med Buthan, Japan, USA, Israel och Frankrike! Vilken soppa! Men dom kan förstås bli något. Men är dom att lita på? De har bytt position ganska många gånger på senaste årtiondena. Nyss var de nära allierade med Soviet. Vill man ha sådana vänner?

Brasilien, med allierade som Sydafrika, Uruguay och kanske Mexico. Jo, vi handlar numera med dem via tullalliansen Mercosur, men jag känner ingen kulturell samhörighet med dem, och som militärallians är dom ju oanvändbara på grund av sitt geografiska läge.

Så vem tycker du vi skall alliera oss med? Delar någon av ovanstående våra värderingar? Är något av dessa ens i närheten av att gå i demokratisk riktning? Jo, Indien, kanske.

Vi kan inte stå ensamma. I alla fall inte tills vi har både en militär förmåga och en industriell kapacitet som någon är intresserad av. *)

---
*) Europa står industriellt där England stod efter 2:a världskriget. Industrin är intakt men omodern. Befolkningen fet och lat. Ett industrimuséum infiltrerat av allehanda terrorister och religiösa extremister.

Kina har vunnit över USA i världsopinionen och har ett bättre rykte än Trumps USA och ryktet för USA har fallit rejält under Trumps presidentskap globalt,

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och är världens näst folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare. Så jo, väldigt många kan kinesiska.

#dumheter

I västvärlden? Nej här är det engelska. Det internationella språket. Kina kan prata Mandarin i sitt eget hemland. Gå och va dum med dom.