Barnlösa lever ett helt liv på tomgång.

Finns ju mycket annat också som redan konstaterats. En del sysslar med förenings- och
frivilligarbeten av olika slag. Flera av de barnfria eller barnlösa i vår släkt är också gudföräldrar till släktingbarn osv.


Vad är det för fel med att "dö ensam" och varför skulle döden vara så illa? Nu har jag förvisso en så god tur att väldigt många i min släkt dött före 80-strecket innan de värsta åldersrelaterade krämporna kickar in men ålderdomen är överskattad, barn eller ej.

Jösses, mannen med fakta..

Ja gud vilken dödsångest jag kommer ha där på stranden i Thailand med en paraplydrink när min tid är kommen... Buuuuu . Ska tänka på dina kloka ord då.

Du kommer kanske känna dig ensam...

"barnfria förgyller endast dagen med konsumption, resor, hobbys, alkohol"

Gud.. ni får det att låta så hemskt. Får mig nästan att vilja skaffa barn. PSYCH

Hell nah.. sen trivs jag rätt bra med mig själv. Skönt.

Har bra vänner och en tjej som känner likadant. Knullar mycket, reser mycket, äter och dricker gott. Life is good!

Du gillar att generalisera med dina anekdotiska upplevelser.

"Mytbilden om att ett liv utan barn automatiskt leder till en ålderdom fylld av bitterhet och ensamhet stämmer inte överens med de data som finns. Forskning visar i stället att livstillfredsställelsen är hög bland dem som aktivt valt bort barn."

"Ingen skillnad i livsånger: En uppmärksammad studie från Michigan State University (MSU) undersökte äldre vuxna och fann inga bevis för att barnfria personer upplever mer ånger i livet än föräldrar. Tvärtom visade studien att föräldrar i något högre utsträckning önskade att de kunde ändra saker i sina liv."

"Det är kritiskt att skilja på självvalt barnfria (childfree) och ofrivilligt barnlösa (childless). Personer som har velat ha barn men inte kunnat få det upplever betydligt mer sorg och potentiell ånger senare i livet. De som aktivt väljer bort barn har bearbetat beslutet och känner i stället en hög grad av självbestämmande och frihet."

"Att skaffa barn garanterar inte en trygg eller sällskaplig ålderdom. Enligt statistik från YouGov uppger runt 8 % av föräldrarna att de faktiskt ångrar att de skaffade barn, och vuxna barn som bryter kontakten med sina föräldrar är ett reellt fenomen."

"När palliativ vårdpersonal och forskare sammanställer vad människor faktiskt uttrycker för ånger i livets slutskede, handlar det nästan aldrig om bristen på biologiska barn. Den kända kartläggningen av Bronnie Ware (skaparen av "The Top Five Regrets of the Dying") visar att de vanligaste punkterna är:
1. Att inte ha levt ett liv sant mot sig själv utan istället levt efter andras förväntningar.
2. Att ha arbetat för mycket och missat tid med nära och kära.
3. Att inte ha haft modet att uttrycka sina känslor.
4. Att inte ha vårdat sina vänskapsrelationer.
5. Att inte ha tillåtit sig själv att vara lyckligare.
För den som aktivt väljer att leva barnfritt för att följa sina egna drömmar, innebär valet ofta att man undviker just den absolut största dödsbäddsångern: att ha levt sitt liv för andras eller samhällets normer"

Det är inte dödsögonblicket som spelar roll utan livet. Därför skaffar jag inte barn, för att undvika ett miserabelt liv och bitterheten det hade orsakat.

Döden är det nog ingen fara, den är oundviklig och livets ända löfte.

Frågan är om man dör nöjd och belåten med sitt liv. Det kommer du aldrig göra utan barn. Om du inte är psykopat.

Äldre som har många barn och barnbarn kommer känna sig mer tillfreds och har uppnått någonting viktigt. Att skapa liv.

Du har ingen aning hur det är att ha barn eftersom du inte har några. Du svamlar bara.

Du kan ju få ett miserabelt liv och bitterhet om du inte skaffar barn också.

Några säkert lyckligt oventande och har ingen aning om hur det är att ta barn eftersom de inte har några. den där studien är ren bullshit och feministpropaganda.

De flesta normala människor som ligger på dödsbädden kommer ha svår ångest och dö ensamma och miserabla.

Precis, egoistisk och egosentrisk med psykopatiska och narcissistiska drag som inte talar ur erfarenhet, eftersom du inte har någon aning om hur det är att ha barn. Du svamlar.

Jag jag jag, mina behov, mitt liv osv.

Sakta kommer din ditt själviska högmod erodera dig inifrån.

Du kommer i panik försöka överrösta dina inre biologiska signaler och leva som en bortskämd självisk tonåring tills du inser att det är försent.

Sedan kommer du dö ensam. Miserabel med dödsångest, ångra allt, utan att ha uppnått något viktigt och lämna absolut tomhet efter dig.