Ateister vs kristna debatt

Du har en tro att det är på detta vis.

Inte hög, upphöjd.

Personligt möte där jag berättat vad som gäller. Om jag hade orkat så hade jag kört med gruppsamtal varannan tisdag, där vi pratar om hur jobbigt och smärtsamt det är i jordelivet och hur fantastiskt det blir i himmelen.

Jävlar vad människor hade trott på mig!

Det är inte en tro att det saknas vettiga vetenskapliga evidens för en Gud.

Du måste lära dig att skilja på vetenskap och tro. Annars kommer du resten av ditt liv fasta i den här typen av diskussioner, så länge du inte endast håller dig till människor i din kyrka.

Dom hade blivit trötta på ditt tjat. Tur att gud är smartare än så.

Allt handla om hur vi ser på Sanningen.

Den som inser att han eller hon inte äger sanningen eller kan rädda sig själv, utan är villig att ta emot den och låta sig formas av den, är öppen för Guds rike.

Ateister tror att man bestämmer själv vem man ska vara. (Vilket är sant eftersom vi ha fri vilja att välja våra egna steg)

Medans Jesus påstår att han är sanningen och det är vägen i livet.
Kan det vara så att den vägen faktiskt visa och lär oss vem vi egentligen är?

Du menar att det är mindre tjat på söndagar och alla helgdagar i kyrkan?
Jag hade kört med gudaröst och tricksat med stolar och belysning så det känns intimt utan att kännas trångt och obekvämt.

De i kyrkan har valt att vara där, du talar om tvång.
När du förstår vad gud har gjort så inser du att din ide är söt men löjlig.

Nej jag hade inte tvingat någon att lyssna.
Alla möten hade varit utanför normal tid och rum, men man hade kunnat återvända till verkligheten utan att minnas något alls om man ville det.
Människor hade kännt att gud/jag bryr sig, även om ingen annan gör det.
Sån sann kärlek jag och mina människor hade delat! Så dom hade sjungt om min vishet!

Det hade varit frivilligt på samma sätt som att det är frivilligt att lyssna om någon går in i ditt vardagsrum och börjar svamla. Om inte guds närvaro går att förneka så finns det de facto ingen möjlighet att inte lyssna eller bry sig.

Du tänker att jag inte vill tro?
Att jag inte sökt?
Att ondska och hat förblindar mig?

Det kan jag inte göra på så kort tid. Kanske har du inte sökt tillräckligt bara.