2026: 9,4% = 549.000 arbetslösa - 2022: 6,5% arbetslösa

Är inte tillräckligt kunniga människor vid makten. Vi röstar och byter ut dem i valet. Sen behöver vi själva (jag och du) ta ansvar för vårat land och engagera oss politiskt. Förr hade tex socialdemokraterna 1 miljon svenskar som var medlemmar. Vi måste engagera oss för vi kommer växa som människor och vi kommer ge nästa generationer svenskar bättre förutsättningar.

Nuvarande regering har totalt misslyckats med arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedlingen, åtgärder för att bryta arbetslösheten. Nu närmar vi oss hela 10% arbetslöshet!

Men nuvarande regering saknar helt svar. Man har totalt ignorerat arbetsmarknadspolitiken under dessa 4 år, man har istället slaktat stödet, utbildningarna och akassan.

Fakta:

2026: 9,4% = 549.000 arbetslösa. (Senaste siffran)
2022: 6,5% arbetslösa. (September 2022)

https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet_1212507.html

- Fungerar det bra att ignorera arbetsmarknadspolitiken i 4 år? Att inte satsa på något och att enbart försämra stöd och insatser?

- Fungerar det bra att slå på och straffa dom kraftigt ökande antalen arbetslösa?

Svara på frågan. Hur ska ökad A kassa ge folk jobb ?

Ja tack till dig för att du röstar på att köra ner sverige i ruinen.

Att mäta välfärd i "procent av BNP" är en nyliberal räknebluff
Att välfärdsutgifterna i procent av BNP ser stabila ut i Norge (eller Sverige) beror på att nyliberalismen inte handlar om att sluta spendera pengar, det handlar om vem som får dem.

Samma andel skattepengar rinner fortfarande genom systemet, men istället för att gå till att anställa behöriga lärare, bygga allmännyttiga bostäder och säkra högkvalitativ, likvärdig skolgång, slussas miljarderna nu till privata välfärdsbolag, dyra konsultarvoden, byråkratiska NPM-kontroller och friskolekoncerner.
När pengarna går till vinstuttag istället för verksamhet sjunker den faktiska, materiella kvaliteten för medborgarna drastiskt trots att "procent av BNP" förblir densamma på papperet. Det är denna urholkning av den reella välfärden och likvärdigheten som har sänkt Flynneffekten, inte bristen på budgetposter.


Försprånget var borta långt före 1970: Tyskland (das Wirtschaftswunder) och Japan hade helt återbyggt sina industrier och nått enorm produktionskapacitet redan under 1950-talet.
Sverige vann inte trots sin välfärdspolitik, utan tack vare den. Det var den aktiva arbetsmarknadspolitiken (Rehn-Meidner-modellen) som tvingade fram ständig rationalisering och teknisk innovation genom att inte tillåta låglönekonkurrens inom landet. En frisk och välutbildad arbetskraft, samt en enorm inhemsk köpkraft. Det var denna unika, planerade symbios mellan stat, fack och industri som skapade välståndet.

Under 1980- och 1990-talen genomförde Norge precis som Sverige djupgående reformer inspirerade av nyliberalism och New Public Management (NPM):

Under 1980-talet avreglerade högermannen Kåre Willoch finansmarknaden och bostadsmarknaden, och under 1990-talet började de norska socialdemokraterna (Arbeiderpartiet) privatisera och bolagisera statliga verk (som elmarknaden 1991, telekommunikation och post).
Skolorna och vården började styras efter marknadslogik och "styckepriser" per elev/patient. Även om Norge spenderade pengar, gick pengarna nu till att administrera en artificiell marknad med ökad byråkrati, konsulter, New Public Management-kontroller och utvärderingar. Den reella pedagogiska och sociala kvaliteten i klassrummen (den som driver Flynneffekten) späddes ut till förmån för administrativt brus.

Forskare pratar i dag om att Norge genomförde en "quiet austerity" (tyst nedskärning). Tack vare de enorma oljeinkomsterna som strömmade in i statsapparaten (och som sedermera lades i Oljefonden från 1990 och framåt) behövde staten aldrig strypa välfärdsbudgeten på det brutala sätt som gjordes i Sverige under 90-talskrisen.
Men under ytan förändrades villkoren ändå: hårdare behovsprövning, sänkta ersättningsnivåer i praktiken, privatisering av offentliga tjänster och framväxten av en otryggare arbetsmarknad. Oljemiljarderna maskerade helt enkelt den nyliberala urholkningen av det sociala kontraktet.

Flynneffekten mäter kognitiva basfunktioner. Dessa formas framför allt i skolan och i en trygg hemmiljö under de första levnadsåren.
När Norge under 1990-talet klev in i den globaliserade nyliberala ekonomin ökade kraven på flexibilitet och prestation. Samtidigt förändrades skolan i linje med nyliberala utbildningsideal där eget ansvar och digitalisering prioriterades framför strukturerad, lärarledd kunskapsförmedling och läsning.

Det är ingen slump att de norska årskullar som föddes efter det sena 1970-talet och som växte upp i det sena 80-talets och 90-talets förändrade samhällsklimat är de första som visar en avstannande och sedermera sjunkande Flynneffekt. Det var då de materiella grundpelarna i den klassiska socialdemokratiska välfärdsmodellen började ge vika för marknadens tyranni.

Flynneffektens avstannande och tillbakagång är det slutgiltiga kvittot på det nyliberala systemskiftet. Genom att privatisera skolan, skapa ekonomisk otrygghet, slakta folkbildningen och tillåta hälsoklyftor har marknadskrafterna sänkt den kollektiva kognitiva förmågan. Att återfå en positiv utveckling kräver inte genetiska mirakel, utan att vi återbygger de materiella fundamenten: en stark, statlig och likvärdig skola, ekonomisk trygghet och en giftfri, näringsrik levnadsstandard för alla.

Nuvarande regering har totalt misslyckats med arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedlingen, åtgärder för att bryta arbetslösheten. Nu närmar vi oss hela 10% arbetslöshet!

Men nuvarande regering saknar helt svar. Man har totalt ignorerat arbetsmarknadspolitiken under dessa 4 år, man har istället slaktat stödet, utbildningarna och akassan.

Fakta:

2026: 9,4% = 549.000 arbetslösa. (Senaste siffran)
2022: 6,5% arbetslösa. (September 2022)

https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet_1212507.html

- Fungerar det bra att ignorera arbetsmarknadspolitiken i 4 år? Att inte satsa på något och att enbart försämra stöd och insatser?

- Fungerar det bra att slå på och straffa dom kraftigt ökande antalen arbetslösa?

Svepande argument med lös förankring. Här har du en förklaring;

Om man väger samman analyser från Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Finanspolitiska rådet och internationella bedömare skulle en slutsats kunna formuleras så här:

Den huvudsakliga orsaken till att arbetslösheten steg från omkring 6,5 % till omkring 9–10 % var den internationella inflations- och räntechocken.
Svenska förhållanden – särskilt den räntekänsliga bostadsmarknaden, byggsektorns betydelse och finanspolitiska prioriteringar – kan ha förstärkt nedgången och påverkat hur djup eller långvarig den blev. Det finns inte något vetenskapligt stöd för att tillskriva hela uppgången vare sig regeringens politik eller enbart omvärlden.

Om man skulle uttrycka det kvalitativt snarare än i procent skulle jag säga:

Omvärlden: den dominerande drivkraften bakom konjunkturnedgången.
Svenska strukturella förhållanden: en betydande förstärkande faktor.
Den sittande regeringens politik: sannolikt en faktor som kan ha påverkat utvecklingens omfattning i viss mån, men forskningen ger inte stöd för att den ensamt förklarar den kraftiga ökningen av arbetslösheten.

Både du och vi vet att du inte lämnar landet utan du vill bara fördärva för alla oss som jobbar och sliter. Jag vill dock inte ha det lika illa som du. Därför röstar jag inte på Tidö nästa gång. Du kanske tror det är kört för dig men det är det absolut inte.

Jaså, gillar inte ens helg eller semester, men inte fan finns det jobb för alla.

Nuvarande regering har totalt misslyckats med arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedlingen, åtgärder för att bryta arbetslösheten. Nu närmar vi oss hela 10% arbetslöshet!

Men nuvarande regering saknar helt svar. Man har totalt ignorerat arbetsmarknadspolitiken under dessa 4 år, man har istället slaktat stödet, utbildningarna och akassan.

Fakta:

2026: 9,4% = 549.000 arbetslösa. (Senaste siffran)
2022: 6,5% arbetslösa. (September 2022)

https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet_1212507.html

- Fungerar det bra att ignorera arbetsmarknadspolitiken i 4 år? Att inte satsa på något och att enbart försämra stöd och insatser?

- Fungerar det bra att slå på och straffa dom kraftigt ökande antalen arbetslösa?

arbetslösheten har stigit efter kriget i Ukraina och kostnadschocken som kommit, tack vare olje/energikris

September Arbetslöshet (%)
2014 7,5 %
2015 7,0 %
2016 6,7 %
2017 6,5 %
2018 6,4 %
2019 7,0 %
2020 9,2 %
2021 8,8 %
2022 7,5 %
2023 8,0 %
2024 8,2 %
2025 8,3 %
2025 senaste 9,4%

som du ser så steg den kraftigt innan denna regering ens tillträdde