2026-07-10, 09:55
  #1
Medlem
Din partner störs sig på något, vad är du villig att ge upp och var går din gräns?

Vad har du varit med om i verkligheten?

Alltid något som alla par går igenom i början av sin relation.

Gärna tvärtom också, vad fick du ge upp och vad fick du acceptera trots du stör dig på det?

Kolla på ett relationsprogram just nu där ena personen är allergisk mot parfym där den andra vägra sluta med parfymen.
Jag älskar också parfym men kom igen, det här är ju fan löjligt, dumpa parfymen är ju enkel sak för mig om min partner har svårt för dofter.

Det är klart man kan sätta ned foten för vissa saker och riskera förlora sin relation men det här ju fan löjligt.
Citera
2026-07-10, 10:16
  #2
Medlem
Merwinnas avatar
Jag vill inte gå in för mycket på mitt privatliv, men generellt så: älskar man någon så är man beredd att ge upp väldigt mycket för att få vara med honom. Sitt land, sina vänner, sin ursprungsfamilj (eller: att bo i samma land som dem och ofta mötas fysiskt), sin västerländska livsstil, sina husdjur, självklart sina hobbies och något så simpelt som en parfym. Det enda man normalt inte ger upp är eventuella barn från tidigare förhållanden. Men i övrigt: är man inte beredd att ge upp i princip allting för hans skull, så är det inte kärlek.

OBS: nu talar jag om nödvändiga saker (t.ex. allergier/överkänsligheter mot dofter, fisk, pälsdjur, whatever, eller om han inte kan flytta till Sverige av en tvingande orsak), inte nycker som partnern har. Partnern å sin sida måste göra precis allting inom möjligheternas gränser för att man ska slippa ge upp saker som är viktiga för en, och gör han inte det så är det inte äkta kärlek från HANS sida.

För övrigt är sådana där program meningslösa, för normala människor går inte ut och berättar om sitt privatliv helt öppet med namn och bild... Så det blir per automatik konstiga människor som framträder med de här problemen.
Citera
2026-07-10, 10:27
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Merwinna
Jag vill inte gå in för mycket på mitt privatliv, men generellt så: älskar man någon så är man beredd att ge upp väldigt mycket för att få vara med honom. Sitt land, sina vänner, sin ursprungsfamilj (eller: att bo i samma land som dem och ofta mötas fysiskt), sin västerländska livsstil, sina husdjur, självklart sina hobbies och något så simpelt som en parfym. Det enda man normalt inte ger upp är eventuella barn från tidigare förhållanden. Men i övrigt: är man inte beredd att ge upp i princip allting för hans skull, så är det inte kärlek.

OBS: nu talar jag om nödvändiga saker (t.ex. allergier/överkänsligheter mot dofter, fisk, pälsdjur, whatever, eller om han inte kan flytta till Sverige av en tvingande orsak), inte nycker som partnern har. Partnern å sin sida måste göra precis allting inom möjligheternas gränser för att man ska slippa ge upp saker som är viktiga för en, och gör han inte det så är det inte äkta kärlek från HANS sida.

För övrigt är sådana där program meningslösa, för normala människor går inte ut och berättar om sitt privatliv helt öppet med namn och bild... Så det blir per automatik konstiga människor som framträder med de här problemen.


Barn ska man aldrig ge upp.

Sen efter det så är det inte alltid svart och vitt för mig.
Ska man ge upp sitt favorit jobb, vänner eller familj för att partner säger så?
Ska man ge upp hobbys som man alltid har gjort och älskar för att partnern stör sig på det osv

Det är klart man kan göra det men det beror helt på situationen. Alla situationer och relationer är olika men överlag nej.
Citera
2026-07-10, 10:38
  #4
Medlem
Merwinnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nyfikenpaallt
Barn ska man aldrig ge upp.

Sen efter det så är det inte alltid svart och vitt för mig.
Ska man ge upp sitt favorit jobb, vänner eller familj för att partner säger så?
Ska man ge upp hobbys som man alltid har gjort och älskar för att partnern stör sig på det osv

Det är klart man kan göra det men det beror helt på situationen. Alla situationer och relationer är olika men överlag nej.
Nu kan du inte ha förstått mitt svar?

Man ska inte ge upp något för nycker. Men för tvingande omständigheter kan man ge upp väldigt mycket, för att få vara med den man älskar, om man verkligen älskar på riktigt. Jag har lite svårt att förstå människor som påstår att de älskar någon, och han älskar dem tillbaka - bara det är ju fantastiskt, att få till det! - men sedan kan de ändå ge upp personen p.g.a. praktiska omständigheter: "det var ingen idé, för han bodde ju i USA och jag bor här".

I de fallen jag tänker på handlade det inte om problem med att flytta barn från den andra föräldern, det var inget sådant som var hindret. Då kan det inte röra sig om någon särskilt stark kärlek. Sedan kan man förstås ingå ett resonemangsförhållande som inte bygger på kärlek, och då är tröskeln lägre för att avsluta det när omständigheterna inte passar längre, men - fortfarande i de fallen jag tänker på - så påstod mina väninnor att de älskade de här männen...
Citera
2026-07-10, 10:48
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Merwinna
Nu kan du inte ha förstått mitt svar?

Man ska inte ge upp något för nycker. Men för tvingande omständigheter kan man ge upp väldigt mycket, för att få vara med den man älskar, om man verkligen älskar på riktigt. Jag har lite svårt att förstå människor som påstår att de älskar någon, och han älskar dem tillbaka - bara det är ju fantastiskt, att få till det! - men sedan kan de ändå ge upp personen p.g.a. praktiska omständigheter: "det var ingen idé, för han bodde ju i USA och jag bor här".

I de fallen jag tänker på handlade det inte om problem med att flytta barn från den andra föräldern, det var inget sådant som var hindret. Då kan det inte röra sig om någon särskilt stark kärlek. Sedan kan man förstås ingå ett resonemangsförhållande som inte bygger på kärlek, och då är tröskeln lägre för att avsluta det när omständigheterna inte passar längre, men - fortfarande i de fallen jag tänker på - så påstod mina väninnor att de älskade de här männen...

oklart.

Precis, det där med avstånd är ju väldig liten sak om man verkligen är kär. Själv har jag flyttat 3 gånger för kärleken, sagt upp jobb och lägenhet.
Båda ska vara för att man flyttar men man diskutera om var båda partnern har bäst möjligheter. En del som du säger vägrar flytta eller ge upp sitt liv som dom har hemma.

Tyvärr när det kommer mina flytt så var det ingen bra ide. Tjejerna jag var tillsammans med tappade respekten för mig när jag bodde hos dom, inget jobb och det var mer deras lägenhet och inte min. Själv offrade jag allt men som tack så kontrollerade dom hela situationen där mitt liv var i deras händer.

Så min erfarenhet efter dessa misslyckade förhållande blir att det är viktigt att det ska på lika villkor. 1. Man flyttar till gemensam lägenhet 2. Jag skaffar jobb redan innan jag flyttar dit.
Citera
2026-07-10, 10:53
  #6
Medlem
Herr.Dittlings avatar
Om kärleken är äkta, så kapitulerar man på alla punkter.

Det man trodde var viktigt, visar sig inte vara värt att göra affär av.

Ge allt - få allt, eller 100% om man så vill.
Citera
2026-07-10, 11:17
  #7
Medlem
Mina böcker.

Allting annat har jag jämkat med min hustru, men trots att hon velat slänga mina böcker i 20+ år (och tar upp det med jämna mellanrum) så är det någonting jag aldrig någonsin kommer gå med på.
Citera
2026-07-10, 11:34
  #8
Medlem
Kleiners avatar
Ufff........det var en bra fråga? Hmmm... jag behöver tugga långsamt... så det kan jag inte ge upp på.

Jag ger inte upp på min tro eller person. För ingen i världen.
__________________
Senast redigerad av Kleiner 2026-07-10 kl. 12:17.
Citera
2026-07-10, 11:38
  #9
Medlem
Onanikrems avatar
Har gett upp mycket genom åren för husfridens skull, typ var vi skall åka på semester. Hon ville åka till Turkiet och jag till Bodö. Så vi åkte till Turkiet. (Inte min nuvarande som tur är)

Skulle hon börja styla om mig skulle jag dra öronen åt mig. Kläder, skägg, frisyr osv.
Citera
2026-07-10, 11:54
  #10
Medlem
SilkyJohnsons avatar
Skulle aldrig låta nån annan bestämma hur jag ska vara
Vare sig det är vänner/familj/jobb/flickvän
Citera
2026-07-10, 11:54
  #11
Medlem
Glostrups avatar
Jag skulle inte vara med en partner som vill att jag ger upp saker, och jag skulle heller inte vilja att min partner ger upp något hon brinner för på grund av mig. Jag fortsätter umgås med mina vänner när jag vill och utöva mina hobbies, och hon gör detsamma. Sen har vi förstås mycket gemensamt, men jag vill inte alltid göra allt med bara henne och jag vill heller inte hänga med på allt som hon vill göra.

Så svaret är nog att jag förstås anpassar mig efter min partner, och hon efter mig, men ultimatum av typen ”välj mig eller din hobby/kompis/annat” skulle omedelbart leda till att jag bröt upp. Man är i ett förhållande för att gemensamt göra livet tillsammans bättre, inte tvärtom.

Jag har bekanta vars partner har hindrat dem att göra roliga saker, antingen aktivt eller genom passiv aggressivitet, och det skulle jag själv aldrig acceptera. Självklart så finns det gränser, saker som jag inte skulle gå med på att min partner skulle göra, men jag skulle inte hindra henne från att utöva sina hobbies eller hitta på saker med sina vänner. Om hon är lycklig så är mitt liv bättre, och vice versa.
Citera
2026-07-10, 12:00
  #12
Medlem
kyrkstockens avatar
Det här blir något av en tramstråd om man inte förklarar vad man avser.

Folk går i krig för sin partner.

Om partnern vill att jag röstar si eller så typ?

Man kan inte ge upp vem man är eller hur.

Det finns även något dubbelbottnat här. En man skall leda.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in