Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

EU-domstolen har tagit ställning till om söktjänsten Lexbase verkar i strid med GDPR.

Domstolen skriver i sitt utlåtande att verksamhet som endast består av att sälja domar i brottmål inte räknas som journalistik och därför inte omfattas av GDPR:s undantag.

Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen gör det möjligt för söktjänster som MrKoll, Krimfup och Lexbase att låta sina kunder skriva in för- och efternamn och omedelbart få upp om personen förekommit i domstolshandlingar. Domarna kan man sedan köpa.

Men den svenska grundlagen är i konflikt med EU:s dataskyddsförordning GDPR, som inte tillåter att företag skapar privata rättsdatabaser. När en svensk man 2024 stämde söktjänsten Lexbase för att under 14 år ha haft hans brottmålsdom tillgänglig, bad Attunda tingsrätt EU-domstolen om vägledning.

Nu har EU-domstolen slagit fast att det strider mot GDPR att sälja obearbetade domar, eftersom det inte omfattas av det undantag lagen har för journalistiska ändamål. Den slutliga bedömningen i det enskilda fallet ska göras av den svenska domstolen.

EU-domstolen anser inte heller att det är förenligt med EU-rätten att man ska behöva inleda ett förtalsmål för att skydda sina personuppgifter.

1) Artikel 85.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)

ska tolkas på följande sätt:

Denna bestämmelse utgör hinder för att medlemsstaterna, med stöd av den, vidtar lagstiftningsåtgärder som går utöver vad som följer av artikel 85.2 i förordningen, i det att de inför avvikelser från vissa kapitel i förordningen med avseende på behandling av personuppgifter för andra ändamål än journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande, med hänvisning till att sådana lagstiftningsåtgärder är nödvändiga för att förena rätten till skydd av personuppgifter med rätten till yttrande- och informationsfrihet.

2) Artikel 85.1 i förordning 2016/679

ska tolkas på följande sätt:

Denna bestämmelse utgör hinder för att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar med stöd av denna bestämmelse – för att fullgöra sin skyldighet att förena rätten till skydd av personuppgifter med rätten till yttrande- och informationsfrihet – innebär att den som blivit föremål för fällande domar i brottmål, när personuppgifter avseende dessa domar tillhandahålls allmänheten mot ersättning på internet, som rättsmedel endast kan inleda ett straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal.

3) Artikel 85.2 i förordning 2016/679

ska tolkas på följande sätt:

En verksamhet som består i att tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot ersättning på internet kan anses utgöra behandling av personuppgifter för ”journalistiska ändamål” i denna bestämmelses mening endast under förutsättning att behandlingen har till ändamål att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. För detta krävs att det aktuella materialet är föremål för visst redigerings- eller bearbetningsarbete innan det publiceras och att publiceringen sker med iakttagande av pressetiska regler och yrkesetiska regler för journalister, eller åtminstone i enlighet med en redaktionell linje, samt att påståenden om fakta och omständigheter i materialet granskas före publicering.