Citat:
Ursprungligen postat av
chesterflash
Jag känner att jag har tappat bort mig i alla månader av diskussioner här. Vad gäller egentligen för öppna statliga register inom ramarna för GDPR?
Vad har vi för exempel runtom i Europa?
Det jag känner till på rak arm är Irland som införde "Jennies' law" så sent som i Juli, vilket medförde ett statligt, helt öppet register över förbrytare inom olika typer av våld i nära relationer (oklar gränsdragning). En väsentlig del av registret är att alla offer måste ge sitt samtycke innan publiceringen samt att personer i registret kan ansöka om att bli borttagna tidigast inom 3 år och då görs en bedömning av en domstol. Hittar inget träffsäkert svar på om detta är förenligt med GDPR eller ej, eller om det kommer motarbetas. Det är i alla fall genomröstat och existerar redan så vitt jag förstår.
Polen hade också något slags register, men de hade väl någon unik klausul i sitt EU-avtal.
Om inte Irland motarbetas, vad stoppar Sveriges regering från att göra samma sak? Vem säger att det inte införs 10 olika register för olika brott? Våld i nära relationer, sexualbrott mot barn, gängkriminalitet, bedrägeri, narkotika, etc... Om man tillåts driva 1 öppet register "för att skydda allmänheten" så tillåts man lika gärna driva 10. Och vem säger att dessa svenska register ska tillåta ansökan om borttagning och inte vara evighetsregister?
Tacksam om någon lyckas skjuta ned mina farhågor.
Tills att någon kommer med motargument så kommer jag nog utgå från att det här blir verkligheten även för Sverige. Om inte direkt efter valet så 2030 eller så fort en sittande regering får lust. När de väl är införda kommer ingen regering våga ta bort de.
Jag tror det kommer handla om öppna statliga register för vissa typer av brottmål, främst
sexualbrott och fysiskt våld, men kanske fler. Jag har förstått GDPR som att det alltid ska finnas en begränsad lagringstid och jag gissar att dessa register kommer att respektera det. Det vore en ny grad av knäpphet om staten dels har polisens belastningsregister som gallras och öppna statliga register som inte gallras.
Rimligtvis kommer de öppna registren spara domar inom dessa områden
högst lika länge som polisens (5 år för bötesbrott, 10 för villkorlig dom eller fängelse), men kanske kortare tid beroende på regeringens nådighet... Att man kan ansöka om borttagning från Jennie's Law-register efter endast 3 år kanske kan vara en inspiration, även om det irländska projektets unga ålder gör det svårt att veta om detta främst berör ringa bötesbrott och om allvarligare brott lagras betydligt längre.
