Citat:
Ursprungligen postat av
MichelleGreen
Jag håller med
Sålde en bok för 11 kr
Packade i dubbel papp och med en tapet utanpå
Bokens slitage var märkt som bra
Idioten som köpte
Skriver
Vad synd att den var packad i tapet
Den var kantstött
En bok för 11 kr som beskrivits som bra...
Jag spyr på dom
Just det! Vi hade en s k Handels-skänk, typ ett stort skåp, med både skåp och lådor. Storlek ca L.160 x B.100 H.120 cm. Rätt tung och klumpig pjäs. Inget antikt eller så, bara ett jävla stort skåp. I alla fall så ville vi inte ha kvar den. Inget fel på den. Detta är ett par år sedan.
Hur som helst så tänkte jag att de där skåpet är ju inget som finns att köpa idag och ses nog som omodernt men det är en jävla bra förvaring för allt och inget. Inget direkt värde i skåpet i sig. Bara för att slippa köra den till tippen och då vi ändå tycker att det är bra om någon annan kan få nytta av det.
Jag lägger upp det på Blocket som bortskänkes mot utbärning och avhämtning, först till kvarn gäller., och ni bär ut själva. Skriver längd, bredd, höjd och estimerar vikten runt 30-40 kg och tillägger att två normala män ska klara av detta. Tänkte att detta blir ju enkelt då inga pengar är inblandade. Jag hade fel!
Givetvis ringer TVÅ olika idioter och säger att de kan ta det om jag kör hem det och bär upp det, frågar båda om de är läskunniga och mer eller mindre ber dem dra åt h-vete. Maken till fräckhet!
En annan idiot ringer och frågar om han får in det i sin bil. Han hade någon VW Touran eller Touareg. Mitt svar till honom är att jag har ju angivet måtten i annonsen. Han säger då att han inte vet om han får in den i sin bil, "nähä" men det kan knappast jag veta, jag har inte en sån bil och jag tänker inte kolla upp vilka specifikationer
din bil har. Han var så jävla velig i telefon så jag sa åt honom att det är ingen idé du kommer. Sa att jag orkar inte med veliga människor som inte klarar av de enklaste saker som att mäta ett lastutrymme. Jag är rätt säker på att det var bra att jag avstyrde honom för jag bara gissar att det hade blivit en jävla cirkus om han hade kommit hit.
Någon ringer och frågar om det finns skador på skåpet och om det är i gott skick. Faktiskt en okej fråga ändå, men jag hade ändå lagt upp bilder med bra upplösning och fotat i skåpen. Så säger hon att jag vill bara ha det om det är fint. Svarade att jag tycker det är i gott skick men skåpet är ändå gott och väl 30-40 år gammalt och att det säkert går att finna någon skavank om man letar. (Dock inga direkt synbara skador eller repor). Ja, jag vill bara ha fina saker sa kvinnan. Jag svarade då att jag tycker skåpet är fint, men om du nu är så picky så rekommenderar jag dig att enbart köpa helt nya saker och då säger jag även att det inte är någon idé att du åker hit och sen blir missnöjd, det är ändå en bortskänkesprodukt som har tre till fyra decennier på nacken och som en gång i tiden stått hos morsan. Hon svarar att hon kan ju komma o titta och sen fundera , och det säger jag att det kan du inte alls för nu är jag trött på ditt velande.
Ringer lite andra småstollar med som undrar om jag kan hålla det i flera veckor vilket jag givetvis svarar nej på då de sannolikt aldrig kommer dyka upp.
Allt ovan händer på en kväll och nästföljande dag.
Sen ringer en tjej och det första hon frågar är om hon får måla om det.

Jag svarar att bara du hämtar det så får du göra precis vad du vill med skåpet då det blir ditt så fort du burit ut det. Hon skrattade lite och sa att hon var lite långt fram i tanken bara, men att det skulle passa perfekt hos dem. Jag sa att vill du ha det så får du bara komma med lämpligt fordon och plocka med bärhjälp och komma och hämta det. Hon sa att de bodde en - två timmar bort och frågade om hon kunde komma vid tretiden på eftermiddagen. Det går utmärkt sa jag. Hon och hennes make kom och var supertrevliga om än ganska bohemiska. De hade ett släp efter en lite äldre välvårdad bil. De hade ett äldre hus en bit utanför stan och hon hade sett detta skåp av en slump men de hade ändå varit ute efter något liknande.
De hade räknat med att bära ner det själva men givetvis tog jag och hennes gubbe skåpet. Jag sa att jag har inget emot att hjälpa till, men att jag skrivit som jag gjort för att man faktiskt inte ska förvänta sig att få det nerburet av mig och min fru. De skrattade gott åt det och fattade mycket väl. Sen hade de köpt lite fika så vi tog det och satt och tjöta en bra stund. De berättade lite om sina äventyr på Blocket och Marketplace också. Men det var ett fint par med ordning och reda, de hade riktiga spännband och pressning och visste hur de skulle lasta och säkra. De hade som sagt haft sin beskärda del av knasbollar på Blocket och liknande sidor, kvinnan sålde själv allt möjligt smått och gott och hon sa att hon såg det mest som en studie i mänskligt beteende. Visst höll hon med om att man ska vara ärlig med vad man säljer, men man kan inte förvänta sig helt nyskick på begagnade använda saker.
Jag sa att jag inte är någon miljöhitler men att jag ändå tycker att man ska ta hand om miljö och natur samt att jag tycker att återbruk och cirkulär ekonomi är vettigt. Jag sa att jag skulle kunnat åkt och slängt skåpet, men tycker det är både roligt och bättre om någon annan kan få nytta av det plus att jag slipper omaket att åka till tippen med det.
Tror väldigt många har alla möjliga rent otroliga historier om att handla på typ Blocket.