Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
IPCs svar på det:
"The IPC has not changed its standards for famine classification in Gaza. Measuring acute
malnutrition using mid-upper arm circumference (MUAC) has been established as a standard method
since 2019 and consistently applied in past famine analyses, including in Sudan (2024) and in South Sudan (2020)."
https://www.ipcinfo.org/fileadmin/user_upload/ipcinfo/docs/Response_to_Issues_Raised_Following_IPC_Famine_Cla ssification_in_the_Gaza_Strip.pdf?__cf_chl_f_tk=ab VO6ZcWRPimdquWlqpxTj08YM8awICb54B7fEdaxBo-1783377111-1.0.1.1-nCnV9mf8M.XzXjrCqphGFGhtC8p.ndqD.Bg6e7h jcGc
Du kan hitta nämnda analyser på IPCs hemsida.
Låt oss alla vara överens om att en stor fet jävla a-bomb som raderar hela Mellanöstern skulle göra världen sjukt mycket bättre.
Till dess, låt de hata varann i fred, det har inget med oss att göra.
Till dess, låt de hata varann i fred, det har inget med oss att göra.
Lmao! Ytterligare ett klipp i mängden med fetton från Gaza som ska symbolisera svält!
Att vi gemensamt som samhälle om vi vill ha ett hälsosamt samhälle aktivt måste skapa små trösklar för att bete sig svinigt.
Det behöver vara jobbigt att bre ut sig om att Gaza borde tömmas på folk, eller att Israel är helt utan skuld i konflikten, eller som i detta fallet att palestinier är feta och badar i mat.
Med ganska små medel kan man höja den tröskeln, och göra det ohållbart för dessa personer att åtminstone dela dessa tankar i det offentliga rummet. Ingen orkar bli ifrågasatt hela tiden, ingen.
Den israeliska ingruppen har hamnat där dom hamnat gällande hasbara just för att dom kommit undan med det. Det har funkar. Dom har kunnat styra narrativet obehindrat. Då fortsätter man, ökar upp volymen till och med.
Så, på ett artigt och etiskt sätt behöver man vara en nagel i ögat på personer som beter sig människofientligt. Inte på ett hotfullt sätt, eller på ett konfliktsökande sätt, utan bara obevekligt ifrågasättande.
Trollen kommer man aldrig undan online, men mer seriösa aktörer med en människofientlig världsbild kommer försvinna om det kostar för mycket ifrågasättande att lansera sina hatiska tankar.
Som i detta fallet, där man antyder att palestinierna badar i mat och att ingen har svultit ihjäl, genom att attackera definitionen av svält och länka till ett random videoklipp.
Vi VET ju att palestinier har svultit ihjäl som en följd av skapad matbrist, frågan är bara hur många. Tycker i det fallet det allas vårt ansvar att lyfta upp det och påvisa att narrativet som presenteras är propaganda och syftar till att kunna forsätta begå övergrepp obehindrat. Det ska vara lite jobbigt att säga sånt.
Är du med?
Jag förstår vad du säger och varför..
Men helt ärligt så lutar jag mer och mer åt "bryr mig inte alls hållet"
P.g.a hur demonstranterna beter sig på allmäna platser.
Rekryteringen av t.ex Greta var ju droppen.
En efterbliven SJW goblin som profet? Hell NOOOOOOOOOO - någon form av värdighet vill jag ha
edit:
Freedom flottan. Var ju ytterligare en sån där sak som var så löjlig att man skämdes för att tillhöra människo släktet av att bara följa den...
Så sen dess definerar jag mig hellre som en späckhuggare än att sätta mig på en av dom båtarna
__________________
Senast redigerad av Chilledippen 2026-07-07 kl. 09:38.
Senast redigerad av Chilledippen 2026-07-07 kl. 09:38.
Citat:
Jag förstår vad du säger och varför..
Men helt ärligt så lutar jag mer och mer åt "bryr mig inte alls hållet"
P.g.a hur demonstranterna beter sig på allmäna platser.
Rekryteringen av t.ex Greta var ju droppen.
En efterbliven SJW goblin som profet? Hell NOOOOOOOOOO - någon form av värdighet vill jag ha
edit:
Freedom flottan. Var ju ytterligare en sån där sak som var så löjlig att man skämdes för att tillhöra människo släktet av att bara följa den...
Så sen dess definerar jag mig hellre som en späckhuggare än att sätta mig på en av dom båtarna
Men helt ärligt så lutar jag mer och mer åt "bryr mig inte alls hållet"
P.g.a hur demonstranterna beter sig på allmäna platser.
Rekryteringen av t.ex Greta var ju droppen.
En efterbliven SJW goblin som profet? Hell NOOOOOOOOOO - någon form av värdighet vill jag ha
edit:
Freedom flottan. Var ju ytterligare en sån där sak som var så löjlig att man skämdes för att tillhöra människo släktet av att bara följa den...
Så sen dess definerar jag mig hellre som en späckhuggare än att sätta mig på en av dom båtarna
Jag håller med. Palestina-rörelsen är ett haveri.
Det är inte Sveriges sak att vara inblandade där nere, vi ska sköta vårt.
Palestinierna är jag inte heller speciellt imponerad av.
MEN - vi har politiker i USA som sätter israeliska intressen före de amerikanska, vi har politiker i Sverige som av arabhat börjat flirta med Israel, vi har ett prickskytte mot civila befolkningen i Gaza, vi har våldsamma bosättare på Västbanken, och vi har personer här på forumet som försöker grumla narrativet så allt detta kan fortgå obehindrat.
Det är jag beredd att veva lite på Flashback för att förhindra. Det handlar inte om kärlek för Palestina, det handlar om förakt för det israeliska beteendet. Tror vi behöver vara på vår vakt framåt för att inte bli en israelisk allierad.
Citat:
Jag håller med. Palestina-rörelsen är ett haveri.
Det är inte Sveriges sak att vara inblandade där nere, vi ska sköta vårt.
Palestinierna är jag inte heller speciellt imponerad av.
MEN - vi har politiker i USA som sätter israeliska intressen före de amerikanska, vi har politiker i Sverige som av arabhat börjat flirta med Israel, vi har ett prickskytte mot civila befolkningen i Gaza, vi har våldsamma bosättare på Västbanken, och vi har personer här på forumet som försöker grumla narrativet så allt detta kan fortgå obehindrat.
Det är jag beredd att veva lite på Flashback för att förhindra. Det handlar inte om kärlek för Palestina, det handlar om förakt för det israeliska beteendet. Tror vi behöver vara på vår vakt framåt för att inte bli en israelisk allierad.
Det är inte Sveriges sak att vara inblandade där nere, vi ska sköta vårt.
Palestinierna är jag inte heller speciellt imponerad av.
MEN - vi har politiker i USA som sätter israeliska intressen före de amerikanska, vi har politiker i Sverige som av arabhat börjat flirta med Israel, vi har ett prickskytte mot civila befolkningen i Gaza, vi har våldsamma bosättare på Västbanken, och vi har personer här på forumet som försöker grumla narrativet så allt detta kan fortgå obehindrat.
Det är jag beredd att veva lite på Flashback för att förhindra. Det handlar inte om kärlek för Palestina, det handlar om förakt för det israeliska beteendet. Tror vi behöver vara på vår vakt framåt för att inte bli en israelisk allierad.
Det är jag helt med dig på broder!
IPC-svaret är en fars riktat till de efterblivna och du nappade. Israel debunkar det här:
https://govextra.gov.il/mda/ipc/gaza/critical-analysis-of-ipc/
IPC försöker försvara användningen av ett MUAC-gränsvärde på 15 % genom att åberopa exempel från helt andra kontexter, samtidigt som de ger en missvisande bild av den globala och regionala evidensen. En analys av det specifika dataset som de själva lutar sig mot visar dock att detta gränsvärde, globalt sett, blåser upp varningssignalerna för hungersnöd sexfaldigt, och att det korrekta gränsvärdet i Mellanöstern borde ligga på omkring 23 % snarare än 15 %.
IPC medgav att deras analys av undernäring inte baserades på det dataset som beskrevs i ursprungsrapporten. Efter kritik introducerade de ett nytt, påstått mer komplett dataset. Detta dataset visade sig blåsa upp undernäringstalen genom att presentera ojusterade genomsnitt från urval som var kraftigt skeva mot yngre barn, samtidigt som de framställdes som de åldersjusterade uppskattningar som krävs enligt IPC:s metodologi - vilket fick situationen att framstå som mycket värre än vad den faktiskt var. Det inkluderade även data som, enligt IPC:s egna kvalitetsstandarder, borde ha förkastats. Mest anmärkningsvärt var att tidpunkten för det största urvalet ändrades retroaktivt för att överdriva kontrasten mellan den första och andra halvan av juli, och därmed förstärka narrativet om "exponentiell tillväxt".
Svaret misslyckades med att förklara varför en telefonundersökning från juli lyftes fram i huvudtexten, medan en annan, som visade betydligt lägre hungernivåer, gömdes undan i bilagan. Istället försökte IPC tona ner diskrepansen och avleda uppmärksamheten genom att förlita sig på andra indikatorer som är inkapabla att skilja hungersnöd (Fas 5) från mildare former av livsmedelsotrygghet.
IPC försökte bortförklara misslyckandet med sina alarmistiska prognoser genom att skriva om historien - och hävdade att deras egna larm, snarare än de underliggande realiteterna, hade utlöst senare ökningar av biståndet och därmed förändrat utfallet. I själva verket ignorerade IPC tydliga bevis på förbättringar som redan fanns tillgängliga när analyserna genomfördes. Samma mönster upprepades under juli–augusti 2025, då otvetydiga tecken på förbättring - sjunkande priser och ökade biståndsflöden - ignorerades för att kunna bevara ett narrativ om hungersnöd. Denna medvetna blindhet är exakt det som har fått deras prognoser att slå fel gång på gång.
Slutsats: IPC:s svar kringgår det verkliga problemet. Problemet är inte huruvida ett MUAC-gränsvärde på 15 % finns i manualen eller om det har använts på andra håll. Kärnfrågan är huruvida det är giltigt att tillämpa det som en absolut gräns för hungersnöd i Gaza. Exakt den evidens som IPC hävdar sig förlita på visar att, även om gränsvärdet på 15 % möjligen var motiverat i Sudan och Sydsudan, kan det inte betraktas som en universellt tillämpbar gräns.
I Mellanöstern-kontexten borde det korrekta gränsvärdet ligga på omkring 23 %, inte 15 %. IPC:s egna riktlinjer betonar att MUAC måste användas med försiktighet och sättas i sitt sammanhang - en säkerhetsåtgärd som de facto ignorerades i Gaza. Formellt sett tycktes IPC tillgodose detta krav, men genom att förlita sig på felaktiga värden återföll de i praktiken till det globala ad hoc-gränsvärdet på 15 %, helt okalibrerat efter de lokala förhållandena.
En annan allvarlig brist i IPC:s svar rör ett dataset som inte offentliggjordes förrän efter att kritiker hade identifierat avvikelser mellan rapportens tabeller i bilagan och dess diagram. IPC medgav att undernäringstalen och den "exponentiella" tillväxtkurvan som framhölls som nyckelbevis inte alls hade hämtats från det bifogade datasetet, utan från en separat tabell som påstås ha mottagits den 12 augusti. Detta dataset saknades i rapporten från den 22 augusti, var exkluderat från dess bilaga och dök upp i svaret först efter att dessa avvikelser hade avslöjats.
Slutsats: Problemen med detta ersättningsdataset är inte några mindre detaljer, utan fundamentala brott mot transparens och exakthet. Tabellen gav en missvisande bild av sitt innehåll genom att påstå sig tillhandahålla åldersviktade uppskattningar, när den i själva verket presenterade enkla genomsnitt som systematiskt blåste upp resultaten. Den återinförde även urval som tidigare hade exkluderats på grund av bristande kvalitet, och behöll andra data som enligt IPC:s egna regler borde ha förkastats.
Dessutom ändrades datumen för det största delurvalet retroaktivt för att överdriva den påstådda ökningen av undernäring mellan den första och andra halvan av juli - vilket därmed förstärkte det fabricerade narrativet om "exponentiell tillväxt" - samtidigt som motsägande bevis på förbättringar från andra aktörer gömdes undan.
Sammantaget avslöjar dessa metoder inte bara ett systematiskt åsidosättande av IPC:s egna metodologiska säkerhetsåtgärder, utan tyder också på en oroväckande manipulation av evidensbasen. Istället för att bringa klarhet i saken, undergräver introduktionen av detta tidigare okända dataset ytterligare förtroendet för deklarationen om hungersnöd i Gaza.
En tredje allvarlig brist ligger i hur IPC hanterade två telefonundersökningar gällande livsmedelstrygghet som genomfördes i Gaza under juli. Den ursprungliga rapporten om hungersnöd lyfte enbart fram resultaten från den ena undersökningen i sin huvudtext. Endast en läsare som noggrant granskade bilagan skulle ha insett att det faktiskt fanns två undersökningar, och att de uppvisade en kritisk diskrepans i Household Hunger Scale (HHS) - den enda kvantitativa indikatorn för livsmedelskonsumtion som kan skilja Fas 4 (Nödsituation) från Fas 5 (Hungersnöd).
Undersökning 1 fann att 36 % av hushållen i Gaza stad befann sig i "mycket svår hunger", vilket är långt över gränsvärdet på 20 % för hungersnöd.
Undersökning 2 fann däremot att endast 12 % av hushållen befann sig i samma kategori — långt under gränsvärdet.
Detta väckte hård kritik för att man handplockat bevis och undanhållit motsägande resultat. Det måste betonas att även om Bilaga 3 visserligen noterade att Undersökning 1 hade vissa metodologiska fördelar, presenterades båda undersökningarna fortfarande som lika giltiga och tillförlitliga. Den ursprungliga rapporten indikerade aldrig att den ena skulle ges företräde. Först senare - efter att flera kritiker uppmärksammat denna uppenbara förvrängning - medgav IPC i sitt svar den 30 augusti att deras slutsatser "i första hand baserades på Källa 1", vilken de då beskrev som "mer robust". Denna preferens redovisades aldrig transparent i den ursprungliga rapporten, utan avslöjades först under press från kritiker.
Även om IPC genuint ansåg att Undersökning 1 var mer "robust", skulle det inte rättfärdiga att Undersökning 2 gömdes undan. Rapportens huvudtext borde ha klargjort att två undersökningar hade genomförts, att deras resultat skilde sig dramatiskt åt gällande den avgörande indikatorn, och sedan öppet ha förklarat varför den ena föredrogs framför den andra. Genom att underlåta att göra detta ägnade sig IPC åt en selektiv presentation av bevis.
Slutsats: Hanteringen av de två juliundersökningarna illustrerar ett konsekvent mönster av selektiv bevisanvändning. Den ursprungliga rapporten lyfte enbart fram den undersökning som stödde ett narrativ om hungersnöd, samtidigt som den motsägande förvisades till bilagan, vilket lämnade de flesta läsare ovetande om diskrepansen. Istället för att bemöta denna kritik direkt, försökte IPC i sitt svar tona ner avvikelsen och avleda uppmärksamheten med icke-avgörande indikatorer som FCS. Den avgörande diskrepansen gällande HHS medgavs aldrig på ett ärligt sätt. Genom att gömma undan obekväma data och blåsa upp sekundära indikatorer misslyckades IPC med att upprätthålla den neutralitet, transparens och metodologiska disciplin som de hävdar sig representera.
Slutsatser
Genomgående i dessa avsnitt framträder ett konsekvent mönster. IPC:s svar löser inte den framförda kritiken; det bekräftar den. Vare sig det gäller felanvändningen av MUAC-gränsvärden, undanhållandet av ett tidigare okänt dataset, den selektiva presentationen av undersökningsresultat eller framställandet av alarmistiska prognoser, återspeglar varje fall samma avvikelser från transparens, neutralitet och metodologisk stringens. Istället för att korrigera fel framhärdade IPC i metoder som blåste upp varningssignaler för hungersnöd och gömde undan obekväma bevis.
Svaret avslöjade också hur organisationen missbrukade sin expertstatus - genom att avleda kritiken mot irrelevanta frågor och ge en missvisande bild av betydelsen av de indikatorer som användes i den egna analysen. Båda dessa taktiker vilade på antagandet att den allmänna läsaren inte skulle märka avledningen eller förvrängningen; ett missbruk av auktoritet som ytterligare urholkade förtroendet för både processen och slutsatserna. Sammantaget undergräver dessa brister förtroendet, inte bara för deklarationen den 22 augusti, utan även för trovärdigheten i IPC-processen i ett bredare perspektiv.
__________________
Senast redigerad av Petronius 2026-07-07 kl. 10:17.
Senast redigerad av Petronius 2026-07-07 kl. 10:17.
Citat:
Men mycket av propagandan om svält i Gaza var ju falskt eller i vart fall överdrivet.
Att vi gemensamt som samhälle om vi vill ha ett hälsosamt samhälle aktivt måste skapa små trösklar för att bete sig svinigt.
Det behöver vara jobbigt att bre ut sig om att Gaza borde tömmas på folk, eller att Israel är helt utan skuld i konflikten, eller som i detta fallet att palestinier är feta och badar i mat.
Med ganska små medel kan man höja den tröskeln, och göra det ohållbart för dessa personer att åtminstone dela dessa tankar i det offentliga rummet. Ingen orkar bli ifrågasatt hela tiden, ingen.
Den israeliska ingruppen har hamnat där dom hamnat gällande hasbara just för att dom kommit undan med det. Det har funkar. Dom har kunnat styra narrativet obehindrat. Då fortsätter man, ökar upp volymen till och med.
Så, på ett artigt och etiskt sätt behöver man vara en nagel i ögat på personer som beter sig människofientligt. Inte på ett hotfullt sätt, eller på ett konfliktsökande sätt, utan bara obevekligt ifrågasättande.
Trollen kommer man aldrig undan online, men mer seriösa aktörer med en människofientlig världsbild kommer försvinna om det kostar för mycket ifrågasättande att lansera sina hatiska tankar.
Som i detta fallet, där man antyder att palestinierna badar i mat och att ingen har svultit ihjäl, genom att attackera definitionen av svält och länka till ett random videoklipp.
Vi VET ju att palestinier har svultit ihjäl som en följd av skapad matbrist, frågan är bara hur många. Tycker i det fallet det allas vårt ansvar att lyfta upp det och påvisa att narrativet som presenteras är propaganda och syftar till att kunna forsätta begå övergrepp obehindrat. Det ska vara lite jobbigt att säga sånt.
Är du med?
Det behöver vara jobbigt att bre ut sig om att Gaza borde tömmas på folk, eller att Israel är helt utan skuld i konflikten, eller som i detta fallet att palestinier är feta och badar i mat.
Med ganska små medel kan man höja den tröskeln, och göra det ohållbart för dessa personer att åtminstone dela dessa tankar i det offentliga rummet. Ingen orkar bli ifrågasatt hela tiden, ingen.
Den israeliska ingruppen har hamnat där dom hamnat gällande hasbara just för att dom kommit undan med det. Det har funkar. Dom har kunnat styra narrativet obehindrat. Då fortsätter man, ökar upp volymen till och med.
Så, på ett artigt och etiskt sätt behöver man vara en nagel i ögat på personer som beter sig människofientligt. Inte på ett hotfullt sätt, eller på ett konfliktsökande sätt, utan bara obevekligt ifrågasättande.
Trollen kommer man aldrig undan online, men mer seriösa aktörer med en människofientlig världsbild kommer försvinna om det kostar för mycket ifrågasättande att lansera sina hatiska tankar.
Som i detta fallet, där man antyder att palestinierna badar i mat och att ingen har svultit ihjäl, genom att attackera definitionen av svält och länka till ett random videoklipp.
Vi VET ju att palestinier har svultit ihjäl som en följd av skapad matbrist, frågan är bara hur många. Tycker i det fallet det allas vårt ansvar att lyfta upp det och påvisa att narrativet som presenteras är propaganda och syftar till att kunna forsätta begå övergrepp obehindrat. Det ska vara lite jobbigt att säga sånt.
Är du med?
Går du den vägen också och drar dit strå till stacken även där?
Vi minns väl alla när FN:s Fletcher berättade för oss att 14 000 barn i gaza skulle dö i svält inom 48 timmar, det var ju fruktansvärt, men det var bara propaganda. Det funkade en stund innan någon journalist kollade källan och de visade sig vara en lögn. Inte fören det uppdagades backade FN och bad om ursäkt.
"Enligt Fletcher rör det sig om 14 000 bebisar som riskerar att dö om de inte får nödhjälp i form av barnmat och bröstmjölksersättning inom två dygn.
När BBC frågar hur han kommer fram till den siffran säger han att FN har bra rapporter från sina team på plats i Gaza."
https://omni.se/fn-larmar-14000-spadbarn-kan-do-inom-48-timmar/a/73vjd4
Här kan du se när han skamlös sitter och ljuger.https://www.bbc.com/news/videos/cdr550j818po
FN:s biståndskoordinator Tom Fletcher erkänner att hans påstående om att 14 000 bebisar kunde dö inom 48 timmar i Gaza var falskt – och gjordes i ”desperation”.
https://bulletin.nu/fn-chef-erkanner-logn-om-gaza-2
Tom Fletcher är alltså FN:s humanitära chef och katastrofhjälpskoordinator och han kör propaganda.
Runt augusti 2025.
Här sitter Fletcher igen och ljuger om att en majoritet av maten som FN får in kommer till civila.
https://m.youtube.com/watch?v=lCUS6fkfUlU
Trots att över 80% av maten FN får in tog vid denna tid av väpnade grupper eller stormades och togs av folk enligt FN:s egna siffror, bara en liten del nådde fram.
"New data published last week by the U.N. agency UNOPS shows that most of its aid entering the war-torn Gaza Strip has been looted inside the Palestinian territory. UNOPS provides management services for the world body's own humanitarian operations."
https://www.google.com/amp/s/www.foxnews.com/world/israel-faces-blame-hunger-crisis-gaza-uns-own-data-shows-most-its-aid-looted.amp
"The United Nations published data on Tuesday showing that 88.7% of aid trucks collected by the international organization in the Gaza Strip in recent months were intercepted before reaching their destination."
https://www.jns.org/israel-news/un-confirms-88-of-aid-trucks-in-gaza-looted-before-reaching-destination
Är det ok att FN ljuger enligt dig, drar du ditt stå till stacken med att göra en tröskel även mot FN? Eller passar inte det din agenda?
Bara ditt ordval visar ju vad du är och neutral är du inte.
__________________
Senast redigerad av .nattramn. 2026-07-07 kl. 10:31.
Senast redigerad av .nattramn. 2026-07-07 kl. 10:31.
Citat:
Kriterierna är allmänt kända. Det ska vara två som dör av undernäring per 10k invånare varje dag. Och det ska vara exkluderade alla andra former av dödsfall, så inte inräknat undernärda personer som har andra skador.
Så om det är svält i Gaza nu så är det svält i Frankrike och USA nu också. Per definition eftersom per capita så dör fler av undernäring i Frankrike och USA.
Citat:
IPC-svaret är en fars riktat till de efterblivna och du nappade. Israel debunkar det här:
https://govextra.gov.il/mda/ipc/gaza/critical-analysis-of-ipc/
IPC försöker försvara användningen av ett MUAC-gränsvärde på 15 % genom att åberopa exempel från helt andra kontexter, samtidigt som de ger en missvisande bild av den globala och regionala evidensen. En analys av det specifika dataset som de själva lutar sig mot visar dock att detta gränsvärde, globalt sett, blåser upp varningssignalerna för hungersnöd sexfaldigt, och att det korrekta gränsvärdet i Mellanöstern borde ligga på omkring 23 % snarare än 15 %.
IPC medgav att deras analys av undernäring inte baserades på det dataset som beskrevs i ursprungsrapporten. Efter kritik introducerade de ett nytt, påstått mer komplett dataset. Detta dataset visade sig blåsa upp undernäringstalen genom att presentera ojusterade genomsnitt från urval som var kraftigt skeva mot yngre barn, samtidigt som de framställdes som de åldersjusterade uppskattningar som krävs enligt IPC:s metodologi - vilket fick situationen att framstå som mycket värre än vad den faktiskt var. Det inkluderade även data som, enligt IPC:s egna kvalitetsstandarder, borde ha förkastats. Mest anmärkningsvärt var att tidpunkten för det största urvalet ändrades retroaktivt för att överdriva kontrasten mellan den första och andra halvan av juli, och därmed förstärka narrativet om "exponentiell tillväxt".
Slutsats: IPC:s svar kringgår det verkliga problemet. Problemet är inte huruvida ett MUAC-gränsvärde på 15 % finns i manualen eller om det har använts på andra håll. Kärnfrågan är huruvida det är giltigt att tillämpa det som en absolut gräns för hungersnöd i Gaza. Exakt den evidens som IPC hävdar sig förlita på visar att, även om gränsvärdet på 15 % möjligen var motiverat i Sudan och Sydsudan, kan det inte betraktas som en universellt tillämpbar gräns.
I Mellanöstern-kontexten borde det korrekta gränsvärdet ligga på omkring 23 %, inte 15 %. IPC:s egna riktlinjer betonar att MUAC måste användas med försiktighet och sättas i sitt sammanhang - en säkerhetsåtgärd som de facto ignorerades i Gaza. Formellt sett tycktes IPC tillgodose detta krav, men genom att förlita sig på felaktiga värden återföll de i praktiken till det globala ad hoc-gränsvärdet på 15 %, helt okalibrerat efter de lokala förhållandena.
En annan allvarlig brist i IPC:s svar rör ett dataset som inte offentliggjordes förrän efter att kritiker hade identifierat avvikelser mellan rapportens tabeller i bilagan och dess diagram. IPC medgav att undernäringstalen och den "exponentiella" tillväxtkurvan som framhölls som nyckelbevis inte alls hade hämtats från det bifogade datasetet, utan från en separat tabell som påstås ha mottagits den 12 augusti. Detta dataset saknades i rapporten från den 22 augusti, var exkluderat från dess bilaga och dök upp i svaret först efter att dessa avvikelser hade avslöjats.
Slutsats: Problemen med detta ersättningsdataset är inte några mindre detaljer, utan fundamentala brott mot transparens och exakthet. Tabellen gav en missvisande bild av sitt innehåll genom att påstå sig tillhandahålla åldersviktade uppskattningar, när den i själva verket presenterade enkla genomsnitt som systematiskt blåste upp resultaten. Den återinförde även urval som tidigare hade exkluderats på grund av bristande kvalitet, och behöll andra data som enligt IPC:s egna regler borde ha förkastats.
Dessutom ändrades datumen för det största delurvalet retroaktivt för att överdriva den påstådda ökningen av undernäring mellan den första och andra halvan av juli - vilket därmed förstärkte det fabricerade narrativet om "exponentiell tillväxt" - samtidigt som motsägande bevis på förbättringar från andra aktörer gömdes undan.
Sammantaget avslöjar dessa metoder inte bara ett systematiskt åsidosättande av IPC:s egna metodologiska säkerhetsåtgärder, utan tyder också på en oroväckande manipulation av evidensbasen. Istället för att bringa klarhet i saken, undergräver introduktionen av detta tidigare okända dataset ytterligare förtroendet för deklarationen om hungersnöd i Gaza.
En tredje allvarlig brist ligger i hur IPC hanterade två telefonundersökningar gällande livsmedelstrygghet som genomfördes i Gaza under juli. Den ursprungliga rapporten om hungersnöd lyfte enbart fram resultaten från den ena undersökningen i sin huvudtext. Endast en läsare som noggrant granskade bilagan skulle ha insett att det faktiskt fanns två undersökningar, och att de uppvisade en kritisk diskrepans i Household Hunger Scale (HHS) - den enda kvantitativa indikatorn för livsmedelskonsumtion som kan skilja Fas 4 (Nödsituation) från Fas 5 (Hungersnöd).
Undersökning 1 fann att 36 % av hushållen i Gaza stad befann sig i "mycket svår hunger", vilket är långt över gränsvärdet på 20 % för hungersnöd.
Undersökning 2 fann däremot att endast 12 % av hushållen befann sig i samma kategori — långt under gränsvärdet.
Detta väckte hård kritik för att man handplockat bevis och undanhållit motsägande resultat. Det måste betonas att även om Bilaga 3 visserligen noterade att Undersökning 1 hade vissa metodologiska fördelar, presenterades båda undersökningarna fortfarande som lika giltiga och tillförlitliga. Den ursprungliga rapporten indikerade aldrig att den ena skulle ges företräde. Först senare - efter att flera kritiker uppmärksammat denna uppenbara förvrängning - medgav IPC i sitt svar den 30 augusti att deras slutsatser "i första hand baserades på Källa 1", vilken de då beskrev som "mer robust". Denna preferens redovisades aldrig transparent i den ursprungliga rapporten, utan avslöjades först under press från kritiker.
Även om IPC genuint ansåg att Undersökning 1 var mer "robust", skulle det inte rättfärdiga att Undersökning 2 gömdes undan. Rapportens huvudtext borde ha klargjort att två undersökningar hade genomförts, att deras resultat skilde sig dramatiskt åt gällande den avgörande indikatorn, och sedan öppet ha förklarat varför den ena föredrogs framför den andra. Genom att underlåta att göra detta ägnade sig IPC åt en selektiv presentation av bevis.
Slutsats: Hanteringen av de två juliundersökningarna illustrerar ett konsekvent mönster av selektiv bevisanvändning. Den ursprungliga rapporten lyfte enbart fram den undersökning som stödde ett narrativ om hungersnöd, samtidigt som den motsägande förvisades till bilagan, vilket lämnade de flesta läsare ovetande om diskrepansen. Istället för att bemöta denna kritik direkt, försökte IPC i sitt svar tona ner avvikelsen och avleda uppmärksamheten med icke-avgörande indikatorer som FCS. Den avgörande diskrepansen gällande HHS medgavs aldrig på ett ärligt sätt. Genom att gömma undan obekväma data och blåsa upp sekundära indikatorer misslyckades IPC med att upprätthålla den neutralitet, transparens och metodologiska disciplin som de hävdar sig representera.
Slutsatser
Genomgående i dessa avsnitt framträder ett konsekvent mönster. IPC:s svar löser inte den framförda kritiken; det bekräftar den. Vare sig det gäller felanvändningen av MUAC-gränsvärden, undanhållandet av ett tidigare okänt dataset, den selektiva presentationen av undersökningsresultat eller framställandet av alarmistiska prognoser, återspeglar varje fall samma avvikelser från transparens, neutralitet och metodologisk stringens. Istället för att korrigera fel framhärdade IPC i metoder som blåste upp varningssignaler för hungersnöd och gömde undan obekväma bevis.
Svaret avslöjade också hur organisationen missbrukade sin expertstatus - genom att avleda kritiken mot irrelevanta frågor och ge en missvisande bild av betydelsen av de indikatorer som användes i den egna analysen. Båda dessa taktiker vilade på antagandet att den allmänna läsaren inte skulle märka avledningen eller förvrängningen; ett missbruk av auktoritet som ytterligare urholkade förtroendet för både processen och slutsatserna. Sammantaget undergräver dessa brister förtroendet, inte bara för deklarationen den 22 augusti, utan även för trovärdigheten i IPC-processen i ett bredare perspektiv.
https://govextra.gov.il/mda/ipc/gaza/critical-analysis-of-ipc/
IPC försöker försvara användningen av ett MUAC-gränsvärde på 15 % genom att åberopa exempel från helt andra kontexter, samtidigt som de ger en missvisande bild av den globala och regionala evidensen. En analys av det specifika dataset som de själva lutar sig mot visar dock att detta gränsvärde, globalt sett, blåser upp varningssignalerna för hungersnöd sexfaldigt, och att det korrekta gränsvärdet i Mellanöstern borde ligga på omkring 23 % snarare än 15 %.
IPC medgav att deras analys av undernäring inte baserades på det dataset som beskrevs i ursprungsrapporten. Efter kritik introducerade de ett nytt, påstått mer komplett dataset. Detta dataset visade sig blåsa upp undernäringstalen genom att presentera ojusterade genomsnitt från urval som var kraftigt skeva mot yngre barn, samtidigt som de framställdes som de åldersjusterade uppskattningar som krävs enligt IPC:s metodologi - vilket fick situationen att framstå som mycket värre än vad den faktiskt var. Det inkluderade även data som, enligt IPC:s egna kvalitetsstandarder, borde ha förkastats. Mest anmärkningsvärt var att tidpunkten för det största urvalet ändrades retroaktivt för att överdriva kontrasten mellan den första och andra halvan av juli, och därmed förstärka narrativet om "exponentiell tillväxt".
Slutsats: IPC:s svar kringgår det verkliga problemet. Problemet är inte huruvida ett MUAC-gränsvärde på 15 % finns i manualen eller om det har använts på andra håll. Kärnfrågan är huruvida det är giltigt att tillämpa det som en absolut gräns för hungersnöd i Gaza. Exakt den evidens som IPC hävdar sig förlita på visar att, även om gränsvärdet på 15 % möjligen var motiverat i Sudan och Sydsudan, kan det inte betraktas som en universellt tillämpbar gräns.
I Mellanöstern-kontexten borde det korrekta gränsvärdet ligga på omkring 23 %, inte 15 %. IPC:s egna riktlinjer betonar att MUAC måste användas med försiktighet och sättas i sitt sammanhang - en säkerhetsåtgärd som de facto ignorerades i Gaza. Formellt sett tycktes IPC tillgodose detta krav, men genom att förlita sig på felaktiga värden återföll de i praktiken till det globala ad hoc-gränsvärdet på 15 %, helt okalibrerat efter de lokala förhållandena.
En annan allvarlig brist i IPC:s svar rör ett dataset som inte offentliggjordes förrän efter att kritiker hade identifierat avvikelser mellan rapportens tabeller i bilagan och dess diagram. IPC medgav att undernäringstalen och den "exponentiella" tillväxtkurvan som framhölls som nyckelbevis inte alls hade hämtats från det bifogade datasetet, utan från en separat tabell som påstås ha mottagits den 12 augusti. Detta dataset saknades i rapporten från den 22 augusti, var exkluderat från dess bilaga och dök upp i svaret först efter att dessa avvikelser hade avslöjats.
Slutsats: Problemen med detta ersättningsdataset är inte några mindre detaljer, utan fundamentala brott mot transparens och exakthet. Tabellen gav en missvisande bild av sitt innehåll genom att påstå sig tillhandahålla åldersviktade uppskattningar, när den i själva verket presenterade enkla genomsnitt som systematiskt blåste upp resultaten. Den återinförde även urval som tidigare hade exkluderats på grund av bristande kvalitet, och behöll andra data som enligt IPC:s egna regler borde ha förkastats.
Dessutom ändrades datumen för det största delurvalet retroaktivt för att överdriva den påstådda ökningen av undernäring mellan den första och andra halvan av juli - vilket därmed förstärkte det fabricerade narrativet om "exponentiell tillväxt" - samtidigt som motsägande bevis på förbättringar från andra aktörer gömdes undan.
Sammantaget avslöjar dessa metoder inte bara ett systematiskt åsidosättande av IPC:s egna metodologiska säkerhetsåtgärder, utan tyder också på en oroväckande manipulation av evidensbasen. Istället för att bringa klarhet i saken, undergräver introduktionen av detta tidigare okända dataset ytterligare förtroendet för deklarationen om hungersnöd i Gaza.
En tredje allvarlig brist ligger i hur IPC hanterade två telefonundersökningar gällande livsmedelstrygghet som genomfördes i Gaza under juli. Den ursprungliga rapporten om hungersnöd lyfte enbart fram resultaten från den ena undersökningen i sin huvudtext. Endast en läsare som noggrant granskade bilagan skulle ha insett att det faktiskt fanns två undersökningar, och att de uppvisade en kritisk diskrepans i Household Hunger Scale (HHS) - den enda kvantitativa indikatorn för livsmedelskonsumtion som kan skilja Fas 4 (Nödsituation) från Fas 5 (Hungersnöd).
Undersökning 1 fann att 36 % av hushållen i Gaza stad befann sig i "mycket svår hunger", vilket är långt över gränsvärdet på 20 % för hungersnöd.
Undersökning 2 fann däremot att endast 12 % av hushållen befann sig i samma kategori — långt under gränsvärdet.
Detta väckte hård kritik för att man handplockat bevis och undanhållit motsägande resultat. Det måste betonas att även om Bilaga 3 visserligen noterade att Undersökning 1 hade vissa metodologiska fördelar, presenterades båda undersökningarna fortfarande som lika giltiga och tillförlitliga. Den ursprungliga rapporten indikerade aldrig att den ena skulle ges företräde. Först senare - efter att flera kritiker uppmärksammat denna uppenbara förvrängning - medgav IPC i sitt svar den 30 augusti att deras slutsatser "i första hand baserades på Källa 1", vilken de då beskrev som "mer robust". Denna preferens redovisades aldrig transparent i den ursprungliga rapporten, utan avslöjades först under press från kritiker.
Även om IPC genuint ansåg att Undersökning 1 var mer "robust", skulle det inte rättfärdiga att Undersökning 2 gömdes undan. Rapportens huvudtext borde ha klargjort att två undersökningar hade genomförts, att deras resultat skilde sig dramatiskt åt gällande den avgörande indikatorn, och sedan öppet ha förklarat varför den ena föredrogs framför den andra. Genom att underlåta att göra detta ägnade sig IPC åt en selektiv presentation av bevis.
Slutsats: Hanteringen av de två juliundersökningarna illustrerar ett konsekvent mönster av selektiv bevisanvändning. Den ursprungliga rapporten lyfte enbart fram den undersökning som stödde ett narrativ om hungersnöd, samtidigt som den motsägande förvisades till bilagan, vilket lämnade de flesta läsare ovetande om diskrepansen. Istället för att bemöta denna kritik direkt, försökte IPC i sitt svar tona ner avvikelsen och avleda uppmärksamheten med icke-avgörande indikatorer som FCS. Den avgörande diskrepansen gällande HHS medgavs aldrig på ett ärligt sätt. Genom att gömma undan obekväma data och blåsa upp sekundära indikatorer misslyckades IPC med att upprätthålla den neutralitet, transparens och metodologiska disciplin som de hävdar sig representera.
Slutsatser
Genomgående i dessa avsnitt framträder ett konsekvent mönster. IPC:s svar löser inte den framförda kritiken; det bekräftar den. Vare sig det gäller felanvändningen av MUAC-gränsvärden, undanhållandet av ett tidigare okänt dataset, den selektiva presentationen av undersökningsresultat eller framställandet av alarmistiska prognoser, återspeglar varje fall samma avvikelser från transparens, neutralitet och metodologisk stringens. Istället för att korrigera fel framhärdade IPC i metoder som blåste upp varningssignaler för hungersnöd och gömde undan obekväma bevis.
Svaret avslöjade också hur organisationen missbrukade sin expertstatus - genom att avleda kritiken mot irrelevanta frågor och ge en missvisande bild av betydelsen av de indikatorer som användes i den egna analysen. Båda dessa taktiker vilade på antagandet att den allmänna läsaren inte skulle märka avledningen eller förvrängningen; ett missbruk av auktoritet som ytterligare urholkade förtroendet för både processen och slutsatserna. Sammantaget undergräver dessa brister förtroendet, inte bara för deklarationen den 22 augusti, utan även för trovärdigheten i IPC-processen i ett bredare perspektiv.
Som sagt. Mätvärdet ändrades inte inför detta utan användes långt innan Israel började stoppa mattransporter och svälta den palestinska civilbefolkningen.
Att stoppa mattransportet var ju inte direkt nåt som israeliska staten hymlade med. Det var ett ständigt återkommande tema under hela kriget som Israel försvarade på en mängd olika sätt, bland annat genom att hävda att maten skulle hamna i händerna på Hamas. Utöver statliga blockader skedde även civila sådana.
"A total blockade of the Gaza Strip was announced on 9 October 2023 by the Defence Minister of Israel, Yoav Gallant. "We are putting a complete siege on Gaza … No electricity, no food, no water, no gas – it’s all closed" he announced.[2][38] "We are fighting human animals and we are acting accordingly," he added.[39][40][41] The spokesman for the Minister of Energy of Israel, Israel Katz, said that Katz had ordered the water supply to the Gaza Strip to be cut, effective immediately.[42] Israeli tanks and drones have been tasked with guarding openings in the Gaza–Israel border fence and enforcing the blockade."
Man kan inte både, helt öppet, stoppa all mat till ett område under långa perioder och samtidigt hävda att ingen svälter. Det blir bara löjligt.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera