Dealbreakers - när är man hellre singel?

När jag var ung så var de en tjej som fortsatte festa varje helg med sina tjejpolare. Den relationen bröt jag av då hon prioriterade fest med singelpolare. Hon jagade mig länge efter det och ville bli tillsammans igen, men jag kände att det tåget redan gått eftersom hon inte förstod alvaret i ett förhållande.

Kan man inte fatta sånt direkt så har man det inte i sig och det kommer appliceras på massvis med saker längst vägen..

Men jag har gjort samma sak själv, så svårt att säga att jag är mycket bättre

Kvinnor som haft så mycket sex att de börjar tycka att andra saker är mer exklusiva inom ett par. Typ att vara värdar på en nyårsfest eller ha barn ihop.

Om man förväntas lägga massa pengar på partnern, inkl. gemensamma saker som massa resor, utflykter, bilköp, dyra krogbesök m.m. Har man pengar så visst, men inte jättekul att spendera alla sina pengar på saker man egentligen inte vill bara för att partnern vill.

Nu känner jag inte till hela situationen, men att undanhålla en ung person att gå ut och festa medan den är ung bara för att man är i ett förhållande, det låter som en red flag.

Jag har känt flera par genom åren som röstat väldigt olika. Det spelar mindre roll. Om det är en dealbreaker var en möjlig partner står politiskt så är politiken viktigare än kärleken.

Så om din partner hamnar i ett missbruk, drabbas av psykisk ohälsa, går upp i vikt eller börjar snusa så gör du slut?

Vad har ni för absoluta baskrav? Sånt som inte ens är uppe för diskussion att släppa genom. När ni hellre är singel. Vad skulle få er att backa?

Det funkar inte för mig:

Missbruk
Psykisk ohälsa
Fetma
(Snusare)