Citat:
Ursprungligen postat av
Mittpunkt
Nej, det finns aldrig något riktigt barn där. Punkt slut.
Man hyllar Dumpen för att de inte använder riktiga barn som lockbeten (vilket vore såklart olagligt och djupt oetiskt). Men i nästa sekund så fort "gäddan" kliver ur bilen - så låtsas man som att det digitala rollspelet är en fysisk verklighet. Det blir så snedvridet allting.
Du har redan bestämt att han kom dit "för att våldta ett barn", trots att du nyss erkände att det inte finns något barn. Hur ska du ha det? Det blir väldigt svårt att våldta ett barn som inte finns. Ska gäddan istället, som jag skrev tidigare, våldta parkbänken, är det det som är tanken? Eller ska han ta med sig ett spöke som heter Lisa och är 7 år gammal från platsen som inte finns?
Man vill alltså äta kakan och ha den kvar. Man vill ha äran av att "skydda barn" utan att några barn faktiskt är inblandade och sedan döma gäddan för ett grovt fysiskt våldtäktsbrott som rent objektivt är en omöjlighet att genomföra på platsen.
För er spelar den fysiska verkligheten absolut ingen roll längre. Ni har redan klivit in i en fiktiv värld, satt dit ett osynligt barn i ert eget huvud och byggt upp ett färdigt scenario.
Det är som att jag kommer till dig och jag ska klippa din gräsmattan men du har ingen gräsklippare. Hur ska jag klippa gräsmattan då? Med nagelsax? Hur ska en gädda våldta ett barn när ett barn inte finns på platsen? Vart är ungen någonstans? Kan någon förklara det för mig?
Om man nu är så medvetna om att Dumpen inte är en del av rättsväsendet - varför sitter man då klockan tre på natten och leker säpo-polis och kartlägger gäddor? Det är det som är den verkliga halmgubben här.
Om vi ska prata om varför folk sätter sig i en bil efter en digital chatt, så rekommenderar jag att du läser vad faktiska kriminologer, psykologer och experter säger om saken, istället för att svälja Dumpens hemmagjorda teorier. Mänskligt beteende är komplext. Det handlar i väldigt många fall om destruktiva och gränslösa digitala rollspel, eskapism, grova fantasier och impulser som stannar helt på skärmen - impulser som personerna i fråga aldrig skulle omsätta i handling mot ett fysiskt, levande barn i den riktiga världen. Det är därför det kallas för ett digitalt rollspel.
Det är här vi kommer till det mest intressanta: det är NU ni börjar göra era egna antaganden. Ni antar och gissar vad den här personen ska göra på platsen, men ni VET INTE.
Det är precis därför vi har en polis som kan utreda om det rör sig om brottet kontakt med barn. Men skillnaden mellan mig och dig är att jag vill att utbildade poliser och domstolar ska hantera och bedöma det utifrån svensk lag. Du vill hellre att en laglös, anonym digital lynchpöbel ska verkställa publika livstidsstraff baserat på vad du råkar ”gissa” om framtiden.
Domstolarna i Sverige kastar tack och lov inte människor i fängelse baserat på vad en lynchmobb tror eller antar att någon ska göra i framtiden. Man döms för konkreta, bevisade handlingar. I den fysiska verkligheten finns det inget barn på platsen. Det går inte att fullborda ett fysiskt övergrepp mot en tom parkbänk eller en vuxen kameraman, hur mycket man än har skrivit klart det manuset i era egna huvuden.
Men skillnaden mellan mig, dig och några här i tråden är att vi vill att utbildade jurister ska bedöma detta utifrån svensk lag och faktiska bevis. Du vill hellre att en laglös, anonym digital lynchpöbel ska verkställa publika livstidsstraff baserat på vad ni råkar gissa.
Jag tror inte du vill bli kastad i fängelset för något som en annan människa antar eller tror att du ska göra i framtiden.
Kalle vågade i alla fall komma med ett förslag.
Här har du helt fel och visar hur olika vi människor är.
Om jag skulle ta mig till en mötesplats efter att ha sexchatta med ett barn och om det inte fanns något barn på platsen så tycker jag att det hade varit rätt att kasta mig i fängelse ett tag.
Jag skulle inte gapa: Men det finns ju inget barn här!
Eller om jag hade bestämt träff med en gammal eller handikappad person för att råna denne och ingen fanns på plats, bara en som filmade mig så borde jag kastas i fängelse.
Inte hade jag gapat: Meeeeen det fiiiins ju ingen gammal eller handikappad hääääär!
Men som sagt, vi är olika.
Nu väntar jobb, ha en fortsatt fin kväll.
