Romantiserades Södermalm och Klarakvarteren av bohemerna som bodde där?

Som bekant har ju många ur "kultureliten" bott på Södermalm respektive gamla Klarakvarteren (som revs), såväl förr som i nutid vad gäller Södermalm.

Såväl Södermalm som gamla Klara har ju ofta haft ett rosa skimmer över sig, det framställs inte sällan som väldigt romantiskt vad gäller bebyggelsen, stämningen, folket, mm. Inte sällan lyfts det fram som riktiga pärlor i stan där det är romantiska hus med tinnar och torn, charmiga kullerstensgator, ett levande kvartersliv, osv. som får den att drömma sig bort.

Bohemerna var ju naturligtvis duktiga på att uttrycka sig i skrift och "sälja in" sina favoritmiljöer, givetvis sett ur deras egna glasögon där de älskade det levande kulturlivet som dessa platser erbjöd. De träffade ju även likasinnade och verkar inte sällan ha haft en "klubb" där de turats om att höja dessa stadsdelar trots att de "egentligen" snarare präglades av fattigdom och slum snarare än den romantiska bild som förmedlats i litteraturen och konsten.

Tittar man på Östermalm så har ju det området knappast bebotts av bohemer och kulturknuttar, varken då eller nu. Området har snarare setts som attraktivt för att det är rikt och välmående, Östermalm har alltså inte behövs "marknadsföras" utan attraktiviteten har kommit genom platsens värde och attraktionskraft i sig.

Södermalm och gamla Klara har knappast haft de förutsättningarna, de förknippades om sagt snarare med slum och ganska ruffiga kvarter, men ändå så har de ett skimmer över sig. Tror som sagt att det är tack vare bohemerna som bodde/bor där och lyft dessa platser mer än de "förtjänat"?

De flesta bodde inte där, det befolkades av arbetare. De rörde sig där, för att där låg tidningsredaktionerna, förlagen och de billiga hotellen/restaurangerna.

Sannolikt bor de flesta inom dagens kulturelit på Östermalm. Både författare, konstnärer och skådespelare.

Men det är ju bohemerna som gör Södermalm. Skulle inte alls vara lika mysigt där med så att säga annat folk utan att direkt precisera. Visst, öfvre Södermalm skulle ju fortfarande vara attraktivt, men det har ju mycket med läget och utsikten att göra.

När människor lever hårt skapas en autentisk förhållande till livet (konst, kärlek, gemenskap, symbolik). Döden och slitet vitaliserar oss alla.

Bohemer/yuppies/hipsters är gamarna som kommer för att festa på den döende kroppen och så var det även med Klarakvarteren. Jag läste nyligen ett reportage om Echo Park i LA och det var samma jävla skit där.

Man ska ju inte heller glömma Stockholms station och inverkan på "utelivet" runt omkring när resanden gör stop för exempelvis tågbyte eller vad som helst. Främsta problemet som beskrivs om klara är väl prostitutionen? Jag kan ju ha fel men det går ju hand i hand med alla historier om "spelklubbar".

Det är inte klara-bohemerna själva som romantiserar klara.
"Ett par år till och jag skulle varit död" sa ferlin. Det är puckon som tåström och dimaggio som romantiserar som någon slags kulturfernissa.

De allra flesta var alkoholiserade frilans-journalister som höll till där för att tidningarna och tryckerierna låg i området (pga järvägen).

JAg rekomenderar dig återigen att läsa (låna) klara var inte PAris

Klara var slitet men mycket vackert och genuint på många sätt Stockholms historiska hjärta. Bohemerna var bara en mindre del av Klara det var en historisk levande stadsdel men som blev sliten mot slutet pga stadsplanen redan på 40talet pekade ut rivning.

Söder var en arbetarstadsdel där många sk kulturarbetare bosatt sig för att profilera sig som arbetarklass. Helt annan grej.

Många kulturarbetare bosatte sig där för att dom flesta kulturarbetare är fattiga och inte har råd med någonting annat.

Samma sak sker idag då vissa betongförorter består av 80% invandrare och resten svenska kulturarbetare. Detta sker i cykler över hela västvärlden och kallas för gentrifiering. Det är en process där ett fattigt område drar till sig kulturutövare av olika slag som är ekonomiskt fattiga men har ett stort kulturellt kapital som efter en eller två generationer drar till sig rika turister som vill besöka kulturutövarnas nattklubbar, caféer eller konstateljéer.

Detta drar i sin tur till sig kapital utifrån som investerar i "coola" hotel, restauranger samt bostadsrätter vilket höjer värdet på området. Cirkeln sluts när varken den fattiga arbetarklassen eller kulturutövarna har råd att bo kvar där längre utan drar vidare till nästa oexploaterade område och så börjar processen om igen. Sker över hela västvärlden i omgångar.

Finns gränser för vad som kan gentrifieras.

Möllan var på väg men invandrarna var för många och fortsatte strömma in. Motståndet var helt enkelt för stort.

Jag kan mycket väl tänka mig att söder överges igen då utvecklingen går åt fel håll.

Men du har rätt. det verkar funka på en hel del platser i USA. NAshville, Memphis. Men där är folk rörliga på ett helt annat sätt.
I England verkar de som har råd överge alla städer.

Du drar nog liiiite för stora coping-växlar på Richard Floridas ideer i den där visionen...

Ingen vill heller ha de sk kulturarbetarnas produkter längre då de mest urgörs av oligarkfinansierad vänster och drogaktivism.

Betongförorterna kommer inte att genomgå någon gentrifiering utan bara en vidare ghettofiering.

Jag växte upp på Södermalm på 70-talet och kan knappast påstå att det skulle ha varit något romantiserat överhuvudtaget att bo på Söder under den tiden, snarare tvärtom. Vi sågs väll mest som fattiga o våldsamma smutsmänniskor på den tiden av utomstående människor. Var man inne i stan och träffade folk(brudar) så sa man aldrig att man var från Södermalm t.ex.
Men visst någonting extremt hände under 80-90talet då det helt plötsligt började bli trendigt bland media, kulturmuppar, hipsters och nyinflyttade bönder i takt med att det byggdes nya områden som vi riktiga Södermalmsbor inte hade råd med och man rustade upp hela Södermalm och mer eller mindre tvingade ut alla fattiga till södra förorterna.
Så ja jag spyr på dagens glorifiering av Södermalm sv hur det var förr och även hur det är nu för tiden.

Det är ingen teori utan en verklig naturlig cykel som man har sett komma och gå flera ggr om under hela västvärldens efterkrigshistoria. Sedan kan man naturligtvis lägga till att ett s.k. white flight fenomen där i någonstans även det har en plats i kretsloppet. kan nog ses som en inverterad form av gentrifiering.

Ur ett makroperspektiv ser det hela säkert ut som ett kaos av olika bakterieodlingar som växelvis växer över varandra. Vilken bakteriehärd som dominerar för ögonblicket är väl beroende hur världsekonomin och hur stabilt det geopolitiska läget ser ut för stunden.
Tarelugnt...