Citat:
Bard är som Bert och GW:
Lite uppfriskande och underhållande att lyssna på, men utan egentlig substans och inget att ta på allvar.
De är experter på att tycka, men sitter i en liten ankdamm och har egentligen knappt någon koll på tillvaron.
Alldeles för mycket självförtroende.
Men samtidigt sköna just för att de är så udda och frispråkiga.
Felet uppstår när folk tror blint på dem och sväljer allt vad de säger och vill ha dem till president bla bla bla. Det håller inte.
De ska vara som en muttrande morfar på en fest. Inget mer.
Lite uppfriskande och underhållande att lyssna på, men utan egentlig substans och inget att ta på allvar.
De är experter på att tycka, men sitter i en liten ankdamm och har egentligen knappt någon koll på tillvaron.
Alldeles för mycket självförtroende.
Men samtidigt sköna just för att de är så udda och frispråkiga.
Felet uppstår när folk tror blint på dem och sväljer allt vad de säger och vill ha dem till president bla bla bla. Det håller inte.
De ska vara som en muttrande morfar på en fest. Inget mer.
Du har helt rätt.
Men Bard är ju alltid underhållande, det ska han ha. Problemet är bara att hans politiska kompass verkar vara monterad i en torktumlare.
Han har varit folkpartist, centerpartist, piratpartist, MED-man, Folklistan-entusiast och nu liberal igen. Centerpartiet skulle "dö" 2014. Folklistan var "det bästa som hänt svensk politik på 50 år". Det slutade med 0,62 procent och politisk sotdöd. MED skulle rädda landet. Där blev det ungefär en kommunal anslagstavla och en partistämma i konferensrum B18. Nu är Liberalerna plötsligt Europas framtid, för Bard har hittat ännu en ny frälsare med rätt frisyr, rätt kram och rätt fiender.
Det roliga i klippet är att han pratar om L som om partiet står inför ett danskt liberalt genombrott, samtidigt som vanliga väljare mest verkar betrakta partiet som en stödröstningskupong med identitetskris. "Frihet frihet frihet", säger Bard. Jaha. Och bakom honom står Liberalerna och försöker samtidigt vara SD-kompatibla, skolstatliga, socialliberala, nationalliberala, cannabisliberala och regeringsdugliga på runt 1 %. Lycka till med det lilla collaget.
Bard är bäst när han iklädd lederhosen får leka profet om helt andra saker, men som politisk analytiker är han mer som en väderapp som alltid visar åska, revolution och paradigmskifte, även när det bara duggar lite lätt över Almedalen.
