Citat:
Ursprungligen postat av
Betapred
Jag behöver höra hur andra ser på det här.
Jag är 20 år, utbildad undersköterska och studerar vidare till ssk. Under sommaren jobbar jag extra på ett äldreboende, men i vanliga fall kommer jag från sjukhusmiljö, bland annat en akutavdelning.
Jag märker redan efter ett par pass att kulturen skiljer sig enormt. Jag försöker komma med förslag kring ergonomi, patientsäkerhet och arbetssätt som jag vet fungerar från sjukhuset. Inte för att "leka chef", utan för att jag själv inte kan jobba på ett sätt där ryggen håller på att gå sönder efter två pass. Självklart är jag ingen kärring som kommer med kritik, jag är extremt ödmjuk på sättet jag utrycker mig på. Jag ställer frågan först och kommer med förslag MEN detta tas så jääääävla fel. Hjälp?!?!?
Problemet är att två kollegor verkar ha bestämt sig för att de inte vill ha mig där. När jag säger att jag kan VISA ett enklare eller mer ergonomiskt sätt att göra något får jag svar som: "Nej nej nej, det där är bara mer jobb. Du gör det svårare än vad det redan är." ”Nej, vi har gjort såhär från början”
För några dagar sedan fick vi dessutom ett akut tillstånd under min intro. Jag märkte att mina kollegor vart stressade av situationen och gick in i ett chock tillstånd. Jag gick in och hjälpte till eftersom jag har erfarenhet från akutsjukvård och kände mig trygg i det. Jag tog alltså på mig ledarrollen och gav var och en av oss en uppgift och allt gick supersmidigt. Efteråt var flera kollegor väldigt tacksamma, och jag har fått höra att några till och med skrivit till chef och koordinator och bett dem ge mig fler pass och tycker verkligen om mig och jag känner likadant när det gäller dom. (Jag har själv valt att bara jobba timmar eftersom jag studerar).
Samtidigt verkar de här två personerna verkligen inte vilja ha kvar mig, just på grund av hur jag arbetar. Jag försöker inte vara besserwisser. Jag försöker bara jobba på ett sätt som känns säkert för både de boende och för min egen kropp. Men jag börjar undra om jag borde hålla tyst och anpassa mig, eller om det faktiskt är värt att stå på sig?
Hur hade ni gjort? Är det vanligt att man blir motarbetad när man kommer från sjukhus till äldreomsorgen?! Jag har pratat med koordinator om att få byta avdelning då jag vägrar att arbeta osund på det viset som de gör. Men nu har mina andra kollegor försökt att få mig att stanna kvar på den avledningen och försökt förklara att dessa två kvinnor bara är så i personligheten och att jag inte ska ta det personligt.
Det är så himla jobbigt, vet inte vad jag ska göra. Blir ledsen när jag inte får prata till punkt och blir avbruten jämnt. Jag är en jättekänslig tjej rent personlighetsmässigt och ödmjuk i själen, så jag klarar inte av att se boendena lida och behandlas illa bara för att två tanter inte orkar göra det lilla extra.
Har man inget snällt att säga på denna tråd, så snälla skippa att lägga en onödig kommentar här inne. Jag vill bara höra tankar, få råd om hur jag ska gå till väga och byta ett par ord.
Tack i förhand.
Hej, det är jättebra att du är ambitiös och vill förändra men är man ny på en arbetsplats kan det slå fel.
Ligg lågt och gör jobbet. När du har jobbat ett tag kan du börja komma med förändringar.
Alt bytt arbetsplats och arbetskollegor. Man vill trots allt växa i sin arbetsroll och ibland är det svårt på arbetsplatser som motarbetar en. Man blir som en vissen blomma. Byt jobb då.
