Citat:
Ursprungligen postat av
Snusbuslus
Biologiska pappan som hon stängde ut totalt (bor i tyskland) sa att hon hade inga mamma känslor när barnet föddes. Han tyckte inte att hon betedde sig eller tänkte som en mamma ska göra, inga moderskänslor. Han fick städa och laga mat och fixa alltind i princip. Sedan var inte han perfekt men han visste hur en mamma ska hålla sitt barn. Och fet gjorde inte hon. Han klagade jämt på henne och hon var väldigt empatilös beskrev han. Finns i biologiska pappans förhör . Jag tycker inte att han kastar skit eller skuldbelägger, han försökte på sitt kanske sätt att få henne att öppna ögonen . Han sa också att innan hon blev gravid hade dom det bra. Tills hon blev gravid och barnet kom blev hon en helt annan person och dålig anknytning till barnet som var oplanerat. Det markerar mamman på mycket att barnet INTE VAR PLANERAT
Kanske graviditeten satte igång saker i henne? Dels att hormoner kan ha påverkat och dels att det kan ha triggat igång obearbetade saker från att bli skild från biologiska föräldrarna etc. Att hon hamnade i någon slags inre kris. 🤷🏻♀️
Men vården skannar väl för sådant? Och i hela Sverige borde det väl vara så?
Dvs att man blir intervjuad av barnmorskan om allt möjligt… och att om E då varit ärlig så borde hon ha blivit erbjuden samtalsstöd redan under graviditeten.
Undrar när hon fick den påstådda svåra PTSD diagnosen och vad den baserades på, om den fanns innan eller har kommit efter graviditeten. Om den ska röra barndomshändelser eller den påstådda misshandeln och händelser senare i livet?
Det är synd att flickan inte fick bo hos pappan istället. Han verkar mer lämpad.
Svårt att inte vara mer lämpad, dock.