Klimataktivist anställdes på samhällskritisk tjänst på Energimyndigheten

– Säkerhetsskyddslagen ska tillämpas mot terrorister och organiserad brottslighet – inte mot en sjungande och stickande mamma.

– Det här målet rör inte en så stor och principiell fråga som vad en statligt anställd får tycka på fritiden. Och inte heller vad man får engagera sig i, sa JK:s ombud Johanna Barketorp Dirke.

Hon menade att tingsrätten skulle pröva något betydligt snävare: huruvida Energimyndigheten hade rätt att underkänna en anställd i en säkerhetsklassad tjänst med insyn i svensk gasberedskap.

– Det handlar inte om att identifiera faktiska och realiserade hot. Och det handlar inte heller om att försöka hitta onda avsikter hos den man säkerhetsprövar. Man måste gå längre än så och leta efter sårbarheter som skulle kunna innebära risker för säkerheten, sa Barketorp Dirke.

– I Marie Holmlund fall bedömde myndigheten att hon saknade förmåga att problematisera sin tjänstemannaroll och engagemanget och att se de potentiella riskerna som skulle kunna finnas, sade Johanna Barketorp Dirke.

Energimyndigheten beslöt under våren 2024 att avsluta en handläggares provanställning efter att hon underkänts i en förnyad säkerhetsprövning. Myndigheten lät henne inte arbeta de återstående tolv dagarna av anställningen.

Handläggaren har väckt talan mot staten och begärt ekonomiskt och ideellt skadestånd. Hon har gjort gällande att besluten har utgjort repressalier för att hon nyttjat sina grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen genom sitt engagemang i den klimatpolitiska organisationen Rebellmammorna.

Tingsrätten har i dag tillerkänt handläggaren 10 000 kr i skadestånd för att hon utan stöd i lag har stängts av från sin tjänst hos myndigheten men ogillat talan i övrigt.

Käranden anställdes under hösten 2023 som handläggare på Energimyndigheten.

Sedan Energimyndigheten under våren 2024 tipsats om att handläggaren delat inlägg på Facebook från organisationen Rebellmammorna gjorde myndigheten en förnyad säkerhetsprövning av henne och beslöt därefter att avsluta hennes provanställning. Myndigheten har gjort gällande att de var överens om att hon skulle arbetsbefrias med lön till dess anställningen upphörde. Myndigheten har motiverat sina beslut med att handläggaren efter en förnyad säkerhetsprövning inte längre har bedömts som lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt och därmed inte uppfyllt villkoren för anställningen.

Handläggaren har i tingsrätten gjort gällande att Energimyndighetens beslut utgjort repressalier för att hon nyttjat sin åsiktsfrihet, yttrandefrihet, demonstrations­frihet och mötesfrihet. Myndigheten har därför enligt handläggaren kränkt hennes grundläggande fri- och rättigheter.

Tingsrätten har ogillat den del av talan som avser besluten att underkänna handläggaren vid en förnyad säkerhetsprövning och avsluta hennes provanställning. Domstolen har ansett att besluten haft stöd i lag, haft ett ändamålsenligt syfte och ryms inom myndighetens breda bedömningsmarginal i frågor om säkerhetsskydd och säkerhetsprövningar. Energimyndighetens åtgärd har därför inte utgjort en otillåten inskränkning i handläggarens grundläggande fri- och rättigheter.

Däremot har tingsrätten funnit att Energimyndigheten beslutat att stänga av handläggaren under den resterande delen av provanställningen och att det har inneburit en kränkning av hennes grundläggande fri- och rättigheter. Detta då avstängningen skett utan stöd i lag och med anledning av att hon nyttjat sin yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och mötesfrihet.

Med hänsyn till omständigheterna vid avstängningen anser tingsrättens majoritet att överträdelsen är så allvarlig att ideellt skadestånd ska utgå.

En ledamot är skiljaktig och anser att ett konstaterande av att det varit en överträdelse är en tillräcklig gottgörelse och att det inte är nödvändigt att skadestånd ska utgå.