Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Barndomskompisens föräldrar köpte hus innan han föddes på 90-talet för ~500 000 kr och enda de gjort var att byta fönster sedan dess.
När de skilde sig sålde de huset för ~10 miljoner och köpte var sin lägenhet, mycket roligt att se dem beklaga sig därefter över sina boendekostnader skall tilläggas. Nästan som att högre pris på bostäder inte gynnar någon.
Det finns säkert variationer över prisutvecklingen men idag kan du knappt få en sunkig lägenhet i Bergsjön (värre än Rinkeby) för 500 000 kr, du måste betala dubbelt som minst och då är det i ett av Göteborgs absolut värsta områden.

Mycket av termerna är hämtade från engelskan och i svenskan används värde och pris synonymt medan det är stor skillnad på "price" och "value", vilket troligtvis försvårar saken så vi kan väl säga
Price is what you pay, value is what you get.

Tittar jag på hur fastighetsprisindex ändrats sedan 1994 så har det ökat med en faktor 6.2 i Stockholm. Jag kollade också det hus jag sålde 94 i på en annan ort. Det är också upp en faktor 6.2.

Stora avvikelser lär bero på något helt annat.

Det handlar då om en värdeökning på i snitt 6.2%/år. Dvs sämre än vad en del menar att dom får på börsen. Och de första åren där hade ganska hög inflation.

Och i dessa 6.2% så finns också en hel del kostnader för underhåll och modernisering.
(En tidigare kollega renoverade kök och badrum för 1 mille för kanske 10 år sedan. Jag var förvånad över att det kostade så mycket. Men hon sa att hon just hade gått igenom alla räkningar. Och där tror inte jag att hon gjorde något fel).

Ja, inget fel i området i sig, Täby har ett bra rykte.

Men instämmer i att alla som funderar på att ta en etta på 35 kvm för 11000kr/månad bör räkna på vad det kostar över några år i bara kallhyra och jämföra det med en bostadsrätt, ger lite annan bild av ”övervärderade” bostadsrätter.

Här har vi en på 33.5 kvm https://www.booli.se/annons/6143602
Blir 5.3 k i månaden och endast 1915 kr/kvm per år.
Förvånansvärt lite. Men den är inte ny utan från 2021. Vet inte om det gör något direkt.

Nästan chockerande billigt, funderar nästan på att köpa den som investering, om det ändå finns en betalningsvilja på 11000kr/månad så är blir det 5700kr+amortering i sparkontot varje månad.

Sa man inte att det var för dyrt för 20 år sedan också? Men jag tror också vi kommer få se en priskorrigering på radhus i förorterna men det beror nog mest på att alla 40-talister börjar dö nu samtidigt som barnafödandet och invandring är rekordlågt. Det kommer inte finnas efterfrågan helt enkelt.

Fast är det rimligt att jämföra prisutvecklingen efter tidernas största bostadskrash i början av 90-talet?
Även om jag vet att det stämmer så är det en extrem utveckling just efter 90-tals krisen.
Vi sålde farmors hus i mälarhöjden för 1.6 miljoner 1996 på vårvintern och det är garanterat värt mer än 10 miljoner idag.
Vi gick från en regelstyrd och subventionerad bostadsmarknad och pengapolitik till betydligt mer frihet.
Klart att det förändrar saker i grunden.

4 miljoner för ett radhus i Rotebro är ändå inte överprisat. Men i övrigt absolut.

Det diskuteras ständigt huruvida bostäder är rimligt prissatta eller ej. Jag tänker att prisbilden är ganska rimlig under rådande omständigheter, men att omständigheterna själva är orimliga. Det vill säga, låga räntor, världsunikt slappa amorteringskrav, dysfunktionell hyresmarknad, (onödigt) höga byggkostnader, planmonopol, ränteavdrag, avsaknad av fastighetsskatt och upplevt starkt politiskt stöd för rådande status quo. De flesta parametrar är politiska och självvalda.

Även om priserna eventuellt är rimliga/motiverade med allt detta i beaktande, kan vi väl enas om att omständigheterna i det stora hela är orimliga? Varför försvara detta system? Till vems gagn?

Mja, vilket system är det som du syftar på?
Det som ger byggjobbarna betalt?

Folk känner sig rikare om bostäder ökar i pris, trots att de inte är något rikare i praktiken och med denna känsla av rikedom spenderar de mer istället för att spara pengar vilket leder till med konsumtion som i sin tur driver ekonomin.

Lägg till att man får folk att tro att amortering är ett sparande så känner folk att "jag sparar redan flera tusen i månaden, jag kan spendera resten" trots att de i praktiken inte sparar något alls:
"Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande. En buffert ger ekonomisk trygghet genom att skydda mot oförutsedda utgifter, inkomstbortfall och behovet av att låna till konsumtion."

De allra största vinnarna på detta system är däremot bankerna som gärna lånar ut pengar till folk och tar ränta på det, dessa är de som gynnas allra mest av högre bostadspriser för ju högre priserna stiger desto dyrare blir ränte och amorteringskostnader för hushållen.

Nej inte alls. Men jag får ju hålla mig till det jag citerar.

1994 var ett av de lägre åren.

Förvisso men även innan fick de som byggde betalt osv. Så stor skillnad var det inte på så vis.
Däremot blev det mycket andra förbättringar. Stigande reallöner t ex.

I ett tidigare inlägg ( (FB) Bostadsmarknaden i Sverige just nu!) relaterade jag fastighetsprisindex med BNP/Capita. Och det visade att kvoten var högre 1978 än 2024.