Var i hierarkin vänder det?

I de flesta företag så är det strid på kniven varje år personalens löner ska förhandlas.
- Du förstår om vi ger dig så mycket som 1200:- mer i månaden då kan Lisa o Edvin inte få något alls.
Samtidigt går det att höja bolagsledningens löner rakt över en kam med 10% för företaget går ju så jättebra.
I chefens anda, fanns det ett militärt uttryck som löd.
Vilket innebar att om chefen inte föregår med gott exempel så kan man inte förvänta sig att omgivningen ska göra det heller.

Om vi tar Vattenfall som exempel så har VD:n en månadslön på 1,6 miljoner och dessutom så delade bolagsledningen ut 114 miljoner till sig själva, de tolv i ledningsgruppen.
Det blev en julklapp på 9 500 000:- till var och en.
Låt säga att en elingenjör som faktiskt förstår hur elnätet fungerar, vilka delar som behöver ingå och vilket underhåll det systemet faktiskt behöver ha för att det ska finnas ampere och volt i uttagen var eviga millisekund har en månadslön på 48 000:-
Om vi jämför Vd:ns och ingenjörens löner så ger det följande skillnad. 1 600 000/48 000 = 33,4
Krasst räknat så bör då VD:n tillföra företaget 33 ggr mer per månad än vad en elingenjör i samma företag kan göra.
Låter det rimligt?

SAS är ett annat exempel. När bolaget var konkursmässigt så höjde bolagsledningen sina löner och bonusar för det var viktigt att de med sin kompetens stannade kvar.
Men det var ju just de personerna som hade varit med och kört förtaget i botten.

Så min fråga är var i organisationsledet det vänder.
När är det inte längre en fråga om att hålla igen, utan att det i stället är ok att dela ut företagets pengar?

Ledningsgruppen?

Olika bolag gör olika, många har att du får x% av omsättning/vinst eller så vid exempelvis avdelningschef. Sedan stiger det ju längre upp du hamnar. Högst är VD, styrelse och sedan kommer ekonomichef, teknikchef osv. Gapet mellan VD och exempelvis ekonomichef (CFO) är dock ofta stort.

Se det som ett pyramidspel

Det vänder aldrig, utan den produktive arbetaren har alltid fått stå tillbaka för administratören som bara är intresserad av att berika sig själv, likt adelsmännen i ett feodalsamhälle. Läs boken "Bullshit Jobs" för att få en inblick i fenomenet.

Den enda lösningen jag kan komma på är att man inför arbetsplatsdemokrati och där arbetarna kan välja sina chefer genom val, precis som vi väljer våra politiker. Problemet är bara om mellancheferna blir fler än arbetarna så agerar de valboskap åt överheten.

Ett system som skulle fungera även på mindre arbetsplatser är "ostracism" som fanns i det gamla Grekland. Då röstade man varje år bort en politiker som förvisades på 10 år innan den fick komma tillbaka, så ingen enskild kunde få för mycket makt. Jag hade gärna sett något liknande i arbetsplatsernas ledningsskikt så den som börjar berika sig själv eller är för inkompetent åker ut.

Ingenstans. Du har missförstått detta.
VDs lön sätts att styrelseordförande. Och den sätts baserat på förväntat resultat och baserat på vad andra tänkbara VD kan tänkas åstadkomma.
Resten av företaget får en pott som skall delas ut. Och då sker en fördelning att det affärsområdet får så mycket och det får så mycket. Och så vidare ned till lägsta lönesättande chef. Så denne har då x kr att fördela.

Om nu lönesättande chef allokerar mindre bra kan duktiga personer sluta och chef ovanför kan börja tycka att lönesättande chef skall bytas ut.

Detta gäller privat sektor. Hur Trabant-sektorn gör vill jag inte ens få min hjärna skadad med.

Njaa, men jag skulle kanske ha skrivit frågan i meningen ovanför i fet stil.
"Så min fråga är var i organisationsledet det vänder."
När är det inte längre en fråga om att hålla igen, utan att det i stället är ok att dela ut företagets pengar?

För kontentan är att på golvet då finns det aldrig några pengar, det är alltid för dyrt.
Löntagarna måste hålla igen för att företaget ska kunna överleva.
Sedan någonstans i företagshierarkin vänder det dock.
Helt plötsligt kan man dela ut pengar till ledningen fast företaget t.ex. är på väg i KK.

Ja jag kan också räkna och begriper att om 1000 löntagare får 1000 kr mer per månad så blir det 1 000 000 kr mer i utgifter (plus soc.avg) per månad.
Om 10 personer i ledningen får 15 000 mer i månaden så blir det bara 150 000 kr mer i lönekostnader för företaget.
Det jag ifrågasätter är ärligheten i det hela.
Ska man hårdra det hela så borde VD jobben auktioneras ut.
Den person som har kvalifikationerna att leda företaget till lägst lön får jobbet.
Varför betala mer när man kan få samma jobb utfört till en lägre kostnad?
Det resonemanget gäller "på golvet" så varför inte tillämpa den i hela företaget?
För aktieägarna är det också en mer lönsam linje att hålla.

Alla löner kommer från kapitalägarna.

Det hålls igen överallt. Du har bara fått för dig att det inte är så.


Så är det inte. Löntagare tvingar till sig löneökningar som är större än produktivitetsökningen. Dvs helt orimliga och oskäliga lönepåslag.

Men du verkar ha uppfattningen att löntagare skall kunna tvinga till sig ännu mer. Hur ser logiken ut bakom det?


Nja, där har du missat en sak. Ägarna kan dela ut en rörlig ersättning där det prioriteras sådant som gör att företaget överlever. Och får att då VD och/eller ledning skall ha starka incitament ordna det så får dom en rörlig ersättning. Och det som krävs här är inte ordinärt arbete. Utan att dom verkligen tar initiativ och tänker ut vad som behöver göras. Och detta gör man för personer som har möjlighet att påverka.


Har väl inget med ärlighet att göra.


Man kan nog se det lite som att VD-jobbet auktioneras ut. Fast det inte är en formell auktion. Där det finns flera tänkbara kandidater så blir det den som ägarna uppfattar ger mest bang for the bucks.

Tänk att det är ungefär som professionella fotbollsspelare eller NHL hockeyspelare. Ägarna betalar inte mer än nödvändigt, men ägarna konkurrerar ju med andra ägare som också är intresserad av att anställa en given person. Tror att du missar att i den här arbetsmarknaden har arbetssökande alternativ.