I de flesta företag så är det strid på kniven varje år personalens löner ska förhandlas.
- Du förstår om vi ger dig så mycket som 1200:- mer i månaden då kan Lisa o Edvin inte få något alls.
Samtidigt går det att höja bolagsledningens löner rakt över en kam med 10% för företaget går ju så jättebra.
I chefens anda, fanns det ett militärt uttryck som löd.
Vilket innebar att om chefen inte föregår med gott exempel så kan man inte förvänta sig att omgivningen ska göra det heller.
Om vi tar Vattenfall som exempel så har VD:n en månadslön på 1,6 miljoner och dessutom så delade bolagsledningen ut 114 miljoner till sig själva, de tolv i ledningsgruppen.
Det blev en julklapp på 9 500 000:- till var och en.
Låt säga att en elingenjör som faktiskt förstår hur elnätet fungerar, vilka delar som behöver ingå och vilket underhåll det systemet faktiskt behöver ha för att det ska finnas ampere och volt i uttagen var eviga millisekund har en månadslön på 48 000:-
Om vi jämför Vd:ns och ingenjörens löner så ger det följande skillnad. 1 600 000/48 000 = 33,4
Krasst räknat så bör då VD:n tillföra företaget 33 ggr mer per månad än vad en elingenjör i samma företag kan göra.
Låter det rimligt?
SAS är ett annat exempel. När bolaget var konkursmässigt så höjde bolagsledningen sina löner och bonusar för det var viktigt att de med sin kompetens stannade kvar.
Men det var ju just de personerna som hade varit med och kört förtaget i botten.
Så min fråga är var i organisationsledet det vänder.
När är det inte längre en fråga om att hålla igen, utan att det i stället är ok att dela ut företagets pengar?
- Du förstår om vi ger dig så mycket som 1200:- mer i månaden då kan Lisa o Edvin inte få något alls.
Samtidigt går det att höja bolagsledningens löner rakt över en kam med 10% för företaget går ju så jättebra.
I chefens anda, fanns det ett militärt uttryck som löd.
Vilket innebar att om chefen inte föregår med gott exempel så kan man inte förvänta sig att omgivningen ska göra det heller.
Om vi tar Vattenfall som exempel så har VD:n en månadslön på 1,6 miljoner och dessutom så delade bolagsledningen ut 114 miljoner till sig själva, de tolv i ledningsgruppen.
Det blev en julklapp på 9 500 000:- till var och en.
Låt säga att en elingenjör som faktiskt förstår hur elnätet fungerar, vilka delar som behöver ingå och vilket underhåll det systemet faktiskt behöver ha för att det ska finnas ampere och volt i uttagen var eviga millisekund har en månadslön på 48 000:-
Om vi jämför Vd:ns och ingenjörens löner så ger det följande skillnad. 1 600 000/48 000 = 33,4
Krasst räknat så bör då VD:n tillföra företaget 33 ggr mer per månad än vad en elingenjör i samma företag kan göra.
Låter det rimligt?
SAS är ett annat exempel. När bolaget var konkursmässigt så höjde bolagsledningen sina löner och bonusar för det var viktigt att de med sin kompetens stannade kvar.
Men det var ju just de personerna som hade varit med och kört förtaget i botten.
Så min fråga är var i organisationsledet det vänder.
När är det inte längre en fråga om att hålla igen, utan att det i stället är ok att dela ut företagets pengar?