Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Vilket borde anses vara helt galet. Om vi åsidosätter vad IMY (inte) kommer göra mot dessa företag, bör de få direkt bryta mot GDPR då för de är rädda att förlora pengar vid felrekrytering?

Vad är din personliga åsikt?

Min är att antingen så följer man GDPR och lagar fullt ut eller så går man ur EU och skiter i det helt. I mina ögon är inte företag några allsmäktiga entiterer som ska få göra som de vill. Kan inte IMY tvinga företag till detta bör de läggas ned och en myndighet som har lite stake i sig bör skydda våra rättigheter och vår integritet, det står över företags eventuella förlust alla dagar i veckan.

Arbetsgivare får väl lita på folk och gå efter personlig lämplighet som i alla tider. Därför provanställning existerar.

Finns hur många EU länder som helst där detta fungerar felfritt till exempel Tyskland. Men Sverige kanske är för handikappat och vekt för att tvinga att allt följs som det ska.

Anledningen till att IMY inte har stängt ner eller agerat mot Lexbase beror inte på lathet eller dåligt jobb. Det beror på den svenska grundlagen. Lexbase och liknande tjänster har frivilliga utgivningsbevis, vilket ger dem skydd under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Enligt svensk rätt har grundlagen trumfat GDPR, och IMY har helt enkelt saknat lagligt mandat att ingripa.
Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje slås det fast att den här typen av råa, sökbara brottmålsdatabaser inte faller under det journalistiska undantaget i GDPR (artikel 85). Då faller det svenska grundlagsskyddet i dessa delar eftersom EU-rätten har företräde.
Domen drar undan mattan för hela affärsmodellen med kommersiella bakgrundskontroller och publika brottsdatabaser i Sverige. IMY behöver inte "jaga" varje enskilt litet bolag manuellt, själva domen skapar ett enormt prejudikat som gör verksamheten olaglig i grunden, vilket gör att även försäkringsbolag, betallösningar och leverantörer drar öronen åt sig.

Hanteringen av domarna efter uttaget blir strikt olaglig för företagen enligt artikel 10 i GDPR. Även om IMY inte har resurser att spionera på alla småföretag, innebär domen att hela infrastrukturen för "bakgrundskontroller på ett klick" raseras, vilket i sig stryper den stora masshanteringen av dessa uppgifter i Sverige.

Rätten att bli bortglömd väger väldigt tungt.
Han blev dömd 2011.
Att ett privat företag då behåller och säljer denna uppgift i decennier raderar ut "rätten att bli glömd". Det anses helt oproportionerligt.
Enligt GDPR Art 10 ska detta dessutom ligga under myndighetskontroll.
Det finns inget "journalistiskt syfte" i att ta en hel, rå statlig databas och spegla den rakt av på nätet utan kommentarer, analyser eller sammanhang. Generaladvokaten slog fast att en tjänst som bara vidareförmedlar domar mot betalning inte sysslar med journalistik, utan med ren kommersiell datahandel.
Jag skulle bli chockad om EU lämnar utrymme för Svenska domstolar att lösa det här själva.
Vi får se.

Vilken tur att regeringen då för ett par år sedan gjort det extremt lätt att sparka folk.
Det är rent påhitt att det är svårt att sparka i Sverige nuförtiden.
Allt är till fördel för arbetsgivaren.
Konstigt att AG inte lockar med skyhöga löner och längre provanställningar om dem nu vill göra det ännu lättare att sparka.

Och, vi läser aldrig om någon som fått sparken för att en bakgrundskontroll utöver ett registerutdrag har missat något.
Om arbetsgivare fick bestämma skulle dem veta allt om dig.
Men visst är det konstigt att arbetsgivaren inte är lika öppen tillbaka?
Varför tillhandahåller inte arbetsgivaren registerutdrag och bakgrundskontroll till arbetssökande så den ska få veta vem den får jobba med, varför ska bara AG ha den insynen?

Mr Koll existerar fortfarande, och jag tycker att det dyker upp fler liknande sidor varje år, var och en med lite annorlunda huvudfokus.
Det verkar inte som att GDPR hindrar dessa webbsidor, då det inte är så många som orkar begära att de tas bort från webbsidorna.

En snabb uppdatering.

EU-domstolen ska avgöra frågan den 9:e juli. Det har tagit ett tag för alla hjulen att snurra, men generaladvokaten för EU-domstolen föreslog i september förra året att de svenska utgivningsbevisen som alla dessa företag använder för att slippa GDPR strider mot unionsrätten. EU-domstolen brukar gå på generaladvokatens linje och om de inte skulle göra detta så är det fritt fram för Google, Meta och så vidare att söka utgivningsbevis i Sverige och lägga all sin databehandling här vilket skulle drabba befolkningen i resten av EU-staterna också.

Varför blandar de in alla dessa externa skitbolag då om de bara kostar pengar utan att ge något mervärde? Och varför tar rekryteringsprocesserna i Sverige så lång tid jämfört med andra EU-länder? Är allt för skojs skull?

Okej, kommer detta avgörande även "slå" mot liknande tjänster, som exempelvis ActaPublica?

Värt att tänka på. Skulle EU döma till lexbases fördel skulle det öppna upp för alla andra länder att sänka sin nivå av skydd för medborgare.

Föga sannolikt. Snarare tvärtom, att EU klargör att inget får sätta GDPR ur spel. Utöver det som redan finns i förordningen.

Det är en förordning som allt och alla ska följa. Det handlar inte specifikt om Lexbase på så vis.

Som sagt så som jag tror och tolkar så går det att konstatera att det är otillåtet för en arbetsgivare att ens söka/läsa eller fiska efter en arbetssökandes information/belastningsregister enligt GDPR. Man behöver de facto då inte ens lämna in sitt belastningsregister "frivilligt" och det sedan ska behöva behandlas av företagen utan GDPR börjar gälla tidigare än så.

Som ni andra är inne på är det ju i princip en kultur i Sverige just nu med bemanningsföretag samt reguljära bolag som skriker efter belastningsregistret om det nu så handlar om att flippa burgare på donken, en typ av slentrianmässig sållning med andra ord.

IMY är ju den myndighet som ska upprätthålla våra rättigheter och skydda vår integritet i samband med GDPR.

Ni är ju några som nämner att företagen säkerligen kommer fortsätta begära registerutdrag även om EU dömer mot Sverige och fortsätta pissa på våra rättigheter (kanske på brist av kunskap i vissa fall).

Om IMY dvs den myndighet vars jobb de är att arbeta mot detta antingen skiter i det eller misslyckas totalt med att få in företagen i led och få bort denna kultur går det att dra myndigheten i sig framför EU då?

Vad tror ni gott folk?

Det som gäller att bli av med är ju isåfall att domar slutar lämnas ut omaskade av domstolarna, eftersom att dessa skulle kunna begäras ut av företag i lönndom så att det inte finns några bevis på deras olagliga hantering. Detta har väl redan behandlats av domstolar i Sverige och i EU-domstolen?

Ifall det verkligen är ett brott mot dataskyddsförordningen att ens begära belastningsregister när detta inte finns specifikt lagstöd för detta så behöver inte IMY agera direkt, utan detta behöver bara bli mer allmänt känt. Då blir det snabbt för dyrt för företagen att begära dem. Sen får vi se någon debattartikel där nån småföretagare med hybris gråter blod över att hans rörfirma kommer att bli infiltrerad av gängkriminella och sen är allt över.

Det är precis vad som kommer att hända om EU-domstolen i sitt avgörande inte slår fast att namn och andra personuppgifter inte ska förekomma i domarna. Då måste någon (härifrån på flashback förslagsvis) återigen se till att stämma tingsrätterna och begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan om förekomsten av personuppgifter i svenska domar prövad.