Bör rösträtten viktas efter utbildningsnivå?

Inte för att jag är eller någonsin varit sosse men tror du att Sverige skulle formats till den välfärdsstat vi är idag om inte den outbildade massan röstat på Socialdemokraterna under de formativa åren från 30- till 60-talet?
Tycker du det var en dålig utveckling?
Skulle du säga att den outbildade massans val var felaktigt?

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

Utbildning säger väldigt lite om hur högt IQ en människa har, jag är i det närmaste outbildad men har papper från försvaret och div IQ test att jag är klart över i skalan.
Vad jag ser för nackdelar med ditt förslag är att många som är högutbildade bara har kunskap inom sitt specialområde, är som barn om man går utanför, och ofta väldigt dåliga på att tänka själva, kan ha med sociala mekanismer att göra men svenska sk högutbildade står sig slätt med mig men jag kan ju vara ett unikum.
De som har praktiska utbildningar är ofta bredare i sin kompetens
Tänk om, tänk rätt

Jag tycker utbildning är ett ganska trubbigt mått. Högskolepoäng innebär inte nödvändigtvis bättre omdöme, större ansvarstagande eller bättre förståelse för hur samhället faktiskt fungerar. Det finns gott om högutbildade människor med dåligt omdöme och många utan akademisk utbildning med stor livserfarenhet och praktisk klokskap.

Om man nu ändå ska frångå principen om "en person, en röst" tycker jag att ett mer rimligt alternativ vore att koppla ett ökat inflytande till faktisk samhällsinsats genom arbete och skattebetalning på inkomst av tjänst. Inte till kapitalinkomster, arv eller förmögenhet.

En undersköterska som arbetat heltid i 40 år och betalat skatt varje månad har enligt mig bidragit minst lika mycket till samhällskontraktet som någon med 180 hp. Detsamma gäller hantverkare, poliser, industriarbetare och andra som burit upp samhället genom sitt arbete.

För att undvika att pensionärer förlorar inflytande skulle systemet kunna baseras på ackumulerade skatteinbetalningar från tjänsteinkomster under livet, så att den "röstpott" man byggt upp behålls efter pension.

Jag förespråkar inte nödvändigtvis ett sådant system, men om argumentet är att den som tar större ansvar för samhället också bör ha större inflytande, så framstår livslångt deltagande i arbetslivet som ett mer rättvist mått än antal högskolepoäng.

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

De flesta utbildningar är helt irrelevanta för de kunskaper man behöver för att rösta på ett klokt och underbyggt sätt. Och med tanke på hur politiskt vinklade en del utbildningar är så blir man kanske snarare sämre på att rösta kritiskt och oberoende av att utbilda sig.