Citat:
Ursprungligen postat av
adina
De adopterade ett barn med bagage som de inte kunnat hantera eller förstått var i behov av terapi som de av välmening stött på det sett som fungerat genom att ge ekonomiskt stöd och ställt upp och hämta D från förskola . Ingen vet ju om hon varit en sådan person som tagit avstånd eller blivit extremt otrevlig om hon tyckt att de lagt sig i hennes liv .
Finns många föräldrar som stoppar umgänge med barnbarn om mor/farföräldrar lägger sig i eller om de inte gör som förälder vill
Jaså minsann;
Plötsligt betyder 20+ år i Sverige ingenting? Och det trycks på just ordet ADOPTIV-föräldrar av väldigt många när det annars i debatter trycks på att blodsband betyder inget utan endast de man vuxit upp med? Lustigt där, man använder vad som passar
Rimligen är det en mix av både och. Stämmer förstås vad du säger att de inte kunnat hantera bagaget av ett adoptivbarn, och att många kan hindra morföräldrar helt från involvering. Men så verkar här inte ha varit fallet här. Pengar som stöd betyder inte att de är psykiskt friska. De har haft insikt och är medskyldiga! Har de inte alls haft insikt då är de blinda = emotionellt STÖRDA = förklaring till emotionellt störd dotter. Ej ursäkt.
Man är ansvarig att som förälder hantera sina tillkortakommanden och trauman som vuxen, för att bli den bästa man kan för sina barn. Det finns terapi och stöd i Sverige för den som söker aktivt och verkligen vill bättra sig. Någon sådan vilja ser man ingenstans i denna familj.
Just Emma verkar dock körd bortom all behandling. Det finns sådana.