Citat:
Jag visar det genom att vi diskuterar det nu. Det är gäddorna som vill lägga locket på.
Arbetssättet handlar om att få folk att prata mer om problemet.
Angående berättelserna att de kanske är anonymiserade för att skydda överlevaren tycker jag är helt i sin ordning. Om det nu är på det sättet. Jag är då inte övertygad.
Många får nog upprättelse av att andra får sin upprättelse. Som jag skrev tidigare.
Angående gäddorna så vet jag inte hur de jobbar. De som hamnat på tapeten.
Men det blir nog svårare att vara anonym eftersom deras bilder och chatloggar ligger på Dumpen.
Arbetssättet handlar om att få folk att prata mer om problemet.
Angående berättelserna att de kanske är anonymiserade för att skydda överlevaren tycker jag är helt i sin ordning. Om det nu är på det sättet. Jag är då inte övertygad.
Många får nog upprättelse av att andra får sin upprättelse. Som jag skrev tidigare.
Angående gäddorna så vet jag inte hur de jobbar. De som hamnat på tapeten.
Men det blir nog svårare att vara anonym eftersom deras bilder och chatloggar ligger på Dumpen.
Jag frågar för sista gången.
Vilka är det som faktiskt fått upprättelse till följd av just Dumpens arbetssätt, och där du kan visa att det är en direkt följd av Dumpens insatser och inte av polisarbete, rättsprocesser, vårdkontakter eller andra omständigheter?
Jag menar inte antaganden, spekulationer eller formuleringar om att det "kan ha hjälpt". Jag menar konkreta exempel där sambandet faktiskt går att belägga.
För om man ska använda det som ett argument för att rättfärdiga en metod som samtidigt medför påtagliga konsekvenser för anhöriga och barn, då måste man också kunna visa att den nytta man hänvisar till verkligen finns och inte bara förutsätts finnas. Annars bygger hela resonemanget på övertygelse snarare än på något man faktiskt kan bevisa. Det är en ganska svag grund att stå på när man samtidigt accepterar att oskyldiga människor drabbas längs vägen.
Absolut, diskussion och debatt är i grunden något bra. Många viktiga samhällsförändringar har faktiskt börjat med att någon vågat lyfta en obekväm fråga.
Men hade det gått att få till samma diskussion utan att samtidigt orsaka den typ av skador för anhöriga och andra oskyldiga som den här metoden gör?
Om man tittar historiskt är svaret knappast att det här är det enda sättet. Tvärtom finns det gott om människor och organisationer som lyckats driva opinion, förändra lagstiftning och påverka samhällsutvecklingen, mycket mer, utan att dra in oskyldiga i den omfattning som sker här. Därför blir det svårt att nöja sig med argumentet att "det skapar debatt". För frågan är inte om debatt uppstår. Frågan är om just den här metoden är nödvändig för att uppnå den.
Om samma eller bättre resultat hade kunnat uppnås med betydligt mindre skada för människor runt omkring, då måste man rimligen också våga diskutera om priset verkligen står i proportion till det man åstadkommer.
Det är trots allt skillnad på att väcka opinion och att göra det på ett sätt där oskyldiga människor får bära en betydande del av konsekvenserna. Den skillnaden tycker jag alltför ofta försvinner i den här diskussionen.
Förklara gärna hur det blir svårare att vara anonym på nätet.
För det är ett påstående som återkommer, men jag har fortfarande inte sett någon egentligen redogöra för hur det är tänkt att fungera i praktiken.
Om någon använder alias, skapar nya konton, byter plattform eller fortsätter under en annan identitet, på vilket sätt har den offentliga uthängningen då gjort personen mindre anonym?
Jag frågar inte för att vara besvärlig, utan för att förstå resonemanget. För det räcker inte att säga att det borde fungera så. Man måste också kunna förklara mekanismen bakom det.
Hur går steget från offentlig exponering till att det faktiskt blir svårare för någon att agera anonymt på nätet? Det är den delen jag fortfarande tycker saknas i argumentationen.
