Citat:
Samtliga kvinnor jag känner som försökte skaffa första barnet efter ca 33 år fick problem. Det slutar i barn med diagnos, idf, andras ägg, adoption eller skillsmässa. Kallas för biologi.
Om en kvinna inte hittar någon partner innan 30 så är hon helt enkelt skräp som mammamatreal och borde jobba på sig själv. T.ex. genom att ta bort feministåsikter som de flesta män finner oattraktiva.
Om en kvinna inte hittar någon partner innan 30 så är hon helt enkelt skräp som mammamatreal och borde jobba på sig själv. T.ex. genom att ta bort feministåsikter som de flesta män finner oattraktiva.
Dessa kvinnor som du känner hade förmodligen haft problem att skaffa barn även innan 30 också. Men det var först vid cirka 33 års ålder de märkte av det, då det var dags för dem att försöka skaffa barn. En kvinna som är fertil och har god reproduktiv hälsa mellan 20-30, brukar i regel även ha detta upp till iaf. 40 års ålder.
Du verkar helt skev i huvudet nu. Att inte finna rätt partner kan bero på en mängd olika orsaker. Jag kan berätta hur det var för mig själv.
1. Hade en partner som jag ville bilda familj med och som ville bilda familj med mig, när jag var 19-22. Men denna partner utsatte mig för våld. Så det var inte en lämplig partner att skaffa barn med. Det fattar du kanske?
2. Vid 22 hade jag en ny partner som fortsatt var kär i sitt ex. Så det tog slut av den anledning. Inte rätt partner att skaffa barn med. Även om hen säkert hade varit en fin förälder!
3. Vid 24-25 hade jag åter en parter som inte heller var över sitt ex (vilket kom fram några månader in i vår relation). Och som valt mig då jag var utseendemässigt lik exet... Men inte personlighetsmässigt. Så et tog slut. Inte rätt person att skaffa barn med! Även om det i övrigt var en mycket fin och bra person som hade blivit en fantastisk förälder!
4. Vid 25-28 hade jag en partner som inte riktigt visste hur denna ville ha det... kall/varm om vartannat. Personen var dessutom en arbetslös slacker. Så hade inte varit rätt person att skaffa barn med, även om vederbörande var smart, snygg och rolig. I mitten av vår relation började personen även vara elak och överlägsen mot mig på olika sätt. Så nej, inte en bra person att skaffa barn med! Efter denna relation tröttnade jag på att söka vidare. Tänkte att jag nog skulle förbli singel.
5. Vid 14 års ålder träffade jag en 17 åring. Vi hade sedan en av och på relation av och till under flera år (mellan våra andra förhållanden som vi hade). Senaste gången var när jag var över 30. Jag ville verkligen satsa då. Återigen var jag upp över öronen kär i vederbörande! Men denna person ville inte satsa seriöst på mig (hade aldrig velat under alla dessa år och gånger då vi var mer "på" i relation med varandra). Så inte bra person att skaffa barn med, även om personen i övrigt hade varit en riktigt bra förälder!
6. När jag var en bit över 30, så träffade jag min nuvarande partner! Stabil, varm, huslig, djup, rolig, smart, musikalisk, den snyggaste jag någonsin sett! Och vi båda ville satsa seriöst! Blev ett par, flyttade ihop och förlovade oss och fick våra två barn! Perfekt partner på alla sätt och vis!
Och min partner då.
1. Hade ett låååååångt förhållande med en 10-15 år äldre person än sig själv. Som redan hade ett gäng barn. Och inte ville ha flera barn. De var ett par i måååååånga år. Sedan tog det slut. och därefter träffade min partner mig!
Så. Så kan det se ut. Och gör för många. Man finner inte rätt.
Eller så skaffar de barn med "inte rätt person" och det blir separation...
__________________
Senast redigerad av TomatKungen 2026-06-07 kl. 13:32.
Senast redigerad av TomatKungen 2026-06-07 kl. 13:32.