Vad händer med Kista när Ericsson flyttar?

Hela idén med Kista Science City byggde på den nyliberala visionen om "kluster" och marknadsstyrda tekniknav. Man trodde blint på att om staten och kommunen bara klev tillbaka, rullade ut röda mattan och lät de globala storföretagen diktera villkoren, så skulle den eviga tillväxten säkras. Men kapitalet har ingen lojalitet. När Ericsson hittar billigare tech-hubbar eller mer lönsamma skatteklimat utomlands så drar de.

Kvar står vi nu med ett gigantiskt misslyckande. När de stora företagen överger området accelererar bara den sociala oron, segregationen och otryggheten. Det är ingen slump att rånrisken, personrånen och gängkriminaliteten biter sig fast i just de här områdena. När civilsamhället och trygga arbetsplatser monteras ner lämnas ett tomrun som snabbt fylls av kriminalitet. Den nyliberala drömmen om glänsande glaskontor visade sig vara en kuliss, under ytan har vi fått en stadsdel där folk är rädda för att gå hem från tunnelbanan efter mörkrets inbrott.

När det verkliga Sverige byggdes gjordes det inte genom att spekulera i globala trender, utan genom långsiktig, strukturell stadsplanering och statlig regi. Under folkhemseran byggdes infrastruktur, bostäder och industri för samhällsnytta och stabilitet för arbetarklassen och den breda medelklassen. Samhället byggdes för social sammanhållning och hög kollektiv tillit inte för att lämna enskilda stadsdelar till spekulativ marknadslogik och globala storföretags nycker. När staten tog ansvar för både jobben och tryggheten fanns det en helt annan grundläggande stabilitet.

Att Ericsson flyttar samtidigt som otryggheten breder ut sig visar att marknaden kan varken bygga ett hållbart samhälle eller garantera medborgarnas säkerhet. Det är dags to skrota den nyliberala naiviteten och återgå till folkhemmets grundbultar där staten tar taktpinnen, planerar långsiktigt och sätter den sociala tryggheten framför internationella koncerners kvartalsrapporter.

Hela idén med Kista Science City byggde på den nyliberala visionen om "kluster" och marknadsstyrda tekniknav. Man trodde blint på att om staten och kommunen bara klev tillbaka, rullade ut röda mattan och lät de globala storföretagen diktera villkoren, så skulle den eviga tillväxten säkras. Men kapitalet har ingen lojalitet. När Ericsson hittar billigare tech-hubbar eller mer lönsamma skatteklimat utomlands så drar de.

Kvar står vi nu med ett gigantiskt misslyckande. När de stora företagen överger området accelererar bara den sociala oron, segregationen och otryggheten. Det är ingen slump att rånrisken, personrånen och gängkriminaliteten biter sig fast i just de här områdena. När civilsamhället och trygga arbetsplatser monteras ner lämnas ett tomrun som snabbt fylls av kriminalitet. Den nyliberala drömmen om glänsande glaskontor visade sig vara en kuliss, under ytan har vi fått en stadsdel där folk är rädda för att gå hem från tunnelbanan efter mörkrets inbrott.

När det verkliga Sverige byggdes gjordes det inte genom att spekulera i globala trender, utan genom långsiktig, strukturell stadsplanering och statlig regi. Under folkhemseran byggdes infrastruktur, bostäder och industri för samhällsnytta och stabilitet för arbetarklassen och den breda medelklassen. Samhället byggdes för social sammanhållning och hög kollektiv tillit inte för att lämna enskilda stadsdelar till spekulativ marknadslogik och globala storföretags nycker. När staten tog ansvar för både jobben och tryggheten fanns det en helt annan grundläggande stabilitet.

Att Ericsson flyttar samtidigt som otryggheten breder ut sig visar att marknaden kan varken bygga ett hållbart samhälle eller garantera medborgarnas säkerhet. Det är dags to skrota den nyliberala naiviteten och återgå till folkhemmets grundbultar där staten tar taktpinnen, planerar långsiktigt och sätter den sociala tryggheten framför internationella koncerners kvartalsrapporter.

Vänsterflum. Vill tipsa om att det är MP och S som har makten i Stockholm, där Kista ingår.

Jag var själv med från 1990-talet, Kista var helt underbart område, Sveriges Silicon Valley, även universitetet fanns där med SYstemvetarlinjen. Sedan kom invandrande somalier och gjorde centrum negativt. Och man kunde ju struntat i gallerian men tyvärr var T-banan där. jag har inte varit i Kista på 20 år men vad jag förstår så har stället blivit sämre och sämre och klart man flyttar till (m)-styrda Solna som alltid haft vett att hålla skräpet borta.

Det är företag som Ericsson IBM m.m. i Kista som gett just dig bidrag som du säkert lever på. För ditt verklighetsbefriande inlägg antyder att du inte klarar att jobba. Åt kapitalet som du hade kallat Ericsson, Sverige en gång största bolag med miljarder i skatteinkomster till staten. Flytta gärna till Nordkorea, de använder samma språkbruk som du och du känner dig hemma där.

Totalt bullshit. Kista hade funkat om inte MP utropat i stort sett hela Järvafältet till natur och kulturreservat och stoppat nybyggnationen av attraktiva bostadsområden.

Det dog sotdöden redan för 20 år sen pga detta.

Det är ju verkligen så att det är för lite skog i Stockholms län.

Sverige är helt slut i huvudet som röstar fram folk som dödar tillväxten.

Det är en snurrig uppfattning att koppla Ericsson och andra företag till den lokala situationen oavsett vilken fråga det handlar om. För de indiska ingenjörer som bor i Kista spelar det hela förvisso roll men knappast för några andra. Det är påtagligt få som bor i Kista som har något med IT-sektorn att göra.

Bland svenskarna i Kista är arbete inom offentlig sektor sannolikt det vanligaste. Bland invandrare är det typiska att jobba i serviceyrken (enklare nivå) eller driva eget företag (bättre nivå). Jag räknar inte med analfabeterna med fjorton barn för de jobbar inte. Den gruppen är kanske inte stor men den finns.

Det är en snurrig uppfattning att koppla Ericsson och andra företag till den lokala situationen oavsett vilken fråga det handlar om. För de indiska ingenjörer som bor i Kista spelar det hela förvisso roll men knappast för några andra. Det är påtagligt få som bor i Kista som har något med IT-sektorn att göra.

Bland svenskarna i Kista är arbete inom offentlig sektor sannolikt det vanligaste. Bland invandrare är det typiska att jobba i serviceyrken . Den gruppen är kanske inte stor men den finns.

Det här är på sitt sätt relevant men analysen brister lite. De här områdena är samhällets frontlinje. Det betyder att konsekvenserna av den förda politiken syns först här. Det finns ingen naturlag som styr så att saker blir på ett visst sätt.

Järvaområdet som helhet är tydligt förfallet på flera plan. Jag menar nu inte förfallet främst i fråga om renoveringar utan gällande brist på majoritetskultur, primitiv svenska, slöjor och extremism och ”allmän sunkighet” genom ett negativt personurval. Detta gäller hela södra Järva. I Norra Järva är Husby lika dåligt medan Akalla och Kista är mer blandade. Det som förhindrat förfallet där är privat ägande av bostäder.

Om det förs en politik som tolererar eller uppmuntrar ”mångkultur” så kommer problemen att bestå eller öka. Det handlar konkret om följande:

1. Tolerans för slöjor, religiös livsstil, byggande av religiösa byggnader etc.
2. Generösa regler för ”anhöriginvandring”
3. Slapp brottsbekämpning som fokuserar på värderingar och korrekthet snarare än att angripa problemen direkt.
4. Brist på kontroll över bosättning och folkbokföring.
5. Brist på verkställighet av utvisningar.
6. Svag kontroll över bidragssystem.

De senaste åren har utvecklingen blivit bättre men det finns förstås ingen garanti för att det ska se ut så framåt.

Man kan naturligtvis tycka/tro att allting skulle vara kopplat till politisk färg på regeringen. Jag tror inte att det är så enkelt.
Min bild är att politiken behöver styras av förnuft och erfarenhet, inte utopiska idéer.

Både SD och V/MP är inriktade på stora snabba förändringar som de inte har möjlighet att styra konsekvenserna av. Ofta finns ett huvudsyfte men också en mängd andra effekter.

Inom både M och S finns en kärna av ”resultatpolitiker” som ofta beskrivs som tråkiga. Om sådana politiker får genomslag framför de som vill förändra stort ökar chansen att förändringar blir begränsade, genomtänkta och träffsäkra.

Hela idén med Kista Science City byggde på den nyliberala visionen om "kluster" och marknadsstyrda tekniknav. Man trodde blint på att om staten och kommunen bara klev tillbaka, rullade ut röda mattan och lät de globala storföretagen diktera villkoren, så skulle den eviga tillväxten säkras. Men kapitalet har ingen lojalitet. När Ericsson hittar billigare tech-hubbar eller mer lönsamma skatteklimat utomlands så drar de.

Kvar står vi nu med ett gigantiskt misslyckande. När de stora företagen överger området accelererar bara den sociala oron, segregationen och otryggheten. Det är ingen slump att rånrisken, personrånen och gängkriminaliteten biter sig fast i just de här områdena. När civilsamhället och trygga arbetsplatser monteras ner lämnas ett tomrun som snabbt fylls av kriminalitet. Den nyliberala drömmen om glänsande glaskontor visade sig vara en kuliss, under ytan har vi fått en stadsdel där folk är rädda för att gå hem från tunnelbanan efter mörkrets inbrott.

När det verkliga Sverige byggdes gjordes det inte genom att spekulera i globala trender, utan genom långsiktig, strukturell stadsplanering och statlig regi. Under folkhemseran byggdes infrastruktur, bostäder och industri för samhällsnytta och stabilitet för arbetarklassen och den breda medelklassen. Samhället byggdes för social sammanhållning och hög kollektiv tillit inte för att lämna enskilda stadsdelar till spekulativ marknadslogik och globala storföretags nycker. När staten tog ansvar för både jobben och tryggheten fanns det en helt annan grundläggande stabilitet.

Att Ericsson flyttar samtidigt som otryggheten breder ut sig visar att marknaden kan varken bygga ett hållbart samhälle eller garantera medborgarnas säkerhet. Det är dags to skrota den nyliberala naiviteten och återgå till folkhemmets grundbultar där staten tar taktpinnen, planerar långsiktigt och sätter den sociala tryggheten framför internationella koncerners kvartalsrapporter.

Vem lurar du?

I så fall är Rinkeby en framgång och de tusentals skattebetalarna i Kista ett misslyckande.

Var det inte någon myndighet som skulle flytta dit. Men personalen vägrade?

Vem fan bryr sig?

Stockholm och Kista är en jävla håla. Inga statliga pengar ska gå dit. Äckliga stockholmare får starta era egna företag i er håla.

Rinkeby och Kistas kontorskomplex är inte motsatser, de är två sidor av exakt samma nyliberala mynt. Inget av dem är en framgång.

Det nyliberala systemskiftet slet sönder folkhemmets idé om den integrerade staden, där bostäder, arbetsplatser och samhällsservice planerades som en sammanhängande helhet för alla samhällsklasser. Istället skapades en extrem geografisk och socioekonomisk segregation: en isolerad ö av glaskontor för externa pendlare på ena sidan, och eftersatta bostadsområden där staten abdikerat på den andra.

Skattebetalarna i Kista är inte ett misslyckande, de är offren. De har via skattsedeln finansierat den infrastruktur och den utbildade arbetskraft som Ericsson utnyttjat i decennier. Nu när kapitalet drar står de vanliga löntagarna kvar och tvingas hantera den sociala otryggheten, de fallande fastighetsvärdena och en havererad stadsdel.

Det är nyliberalism i ett nötskal: privatisera vinsterna, socialisera förlusterna. Både Rinkebys segregation och Kistas akuta kris visar vad som händer när man slutar bygga ett gemensamt folkhem och istället låter marknadskrafter styra samhällsplaneringen.