Citat:
Ursprungligen postat av
zombie-nation
Men man kopplar alltid både bakåt och framåt i tiden.
Man BÖR göra det ja, men det blir mycket onödigt strul i världen för att för många inte gör det.
T ex tänkte inte de fatttiga Trumpfansidioterna på att de valde en av världens mesta bedragare - och så blir de överraskade då de blir blåsta!
Citat:
Ursprungligen postat av
Horsemackan
Ingen vill va dum
Ändå följer de inte vad jag säger! haha
T ex skrev jag i amerikanska forum direkt efter Trump hade talat om sin tarriffide månader INNAN valet att sa att den var idiotisk och talade om varför det skulle bli skit - men de lyssnade inte tillräckligt...
Citat:
Ursprungligen postat av
feemaxxx
Tröttnar snabbt på människor. Om jag är i ett sällskap eller fest så tar det inte länge innan jag sitter där uttråkad och vill gå hem.
Jag skulle gärna byta ut lite IQ mot bättre sociala förmågor.
Även om den är dålig, som med det mesta går den att träna upp åtminstone till mindre dåligt.
Du kan försöka tänka på vad du skulle tycka om någon skulle agera mot dig som du tänker agera mot andra och fundera på om du vill göra annorlunda än ditt vanliga.
Fastän det är vanligt att personer med hög IQ har låg EQ är det INTE någon regel att det måste vara så.
Att tröttna snabbt på de flesta människor är ett vanligt tecken på hög intelligens, man vill inte slösa tid på dem,
MEN en del sådana personer kan vara bra på EQ då man tycker det är tillräckligt viktigt för att visa den sidan.
((T ex jag vill oftast inte slösa tid på vuxna,
men tycker barn är roliga/intressanta och i de sammanhangen som sportungdomsledare delvis med hög EQ i kombination med att ha tänkt ut bra - psykologiska - träningsmetoder, vilket ledde till att vi blev bra mycket snabbare än de med traditionella träningsmetoder.
Medan två av kompisarna är geniidioter, mycket bra på sina IQspecialiteter t o m på världselitnivå, men de är värdelösa på EQ.))
Citat:
Ursprungligen postat av
Temporary84
Ambivert är en fin balans. Då kan man både be cheferna dra åt helvete samtidigt som man behåller sin charm när när livet går åt skogen. 🤟
Fast det behöver inte gå åt skogen för att man gör det. Om cheferna är smarta använder de min kapacitet...
((T ex då jag jobbade extra som 15-åring använde de mig som en av gruppcheferna då det var extra mycket jobb. Högsta chefen kom och klagade på att jag lät min grupp ta extrarast då jag körde bort färdigt och hämtade nytt ca en gång per timme.
-Sköt dig själv och titta istället på hur mycket mer vi får gjort än de andra grupperna, sa jag surt.
Antagligen gjorde han det - och såg att vi gjorde 1,5 gånger mer än de andra trots extrarasterna - för han klagade inte igen

En annan gång kom det mindre i lönekuvertet än jag hade räknat med för min lön hade sänkts utan att de talade om det för mig! (Det var fortfarande bra jämfört med vad vuxna fick ut efter skatt, de skulle ju betala en massa räkningar medan jag bara behövde betala för moppen och egna fickpengar, men jag blev förbannad på att de inte hade talat om det.) Så jag gick direkt in till högsta chefen och pekade på timersättningen:
-Vad är det här?! sa jag surt.
-Din timlön.
-Varför är den sänkt?
-Facket och vi bestämde att alla i samma ålder får samma timpenning.
-Ge fan i att ta så korkade beslut, sa jag och gick ut och jobbade extremt demonstrativt långsamt
Det var sista dagen jag hade kommit överens om att jobba, sedan hörde jag inte av mig som vanligt för att jobba normalt lördag och en kväll per vecka. Efter ett tag ringde högsta chefen och undrade varför jag inte kom och jobbade, för de tjänade mycket på mig för jag var så mycket snabbare (3 gånger snabbare där det var störst skillnad) och kunde dessutom nästan alla maskiner så de kunde flytta runt mig lätt till där det oregelbundna behovet var störst. Men då hade jag startat "min egen fackförening"

så jag begärde och fick tillbaka min gamla lön, men eftersom de hade minskat utan att tala om det så jag var fortfarande sur, så varje gång de var stressade med problem att klara deadline sa jag:
-Nu ska jag ha X annars jobbar jag inte...
På lite drygt två år dubblade jag min timpenning.
Och då jag gick ut gymnasiet och blev anställd där för att sköta maskiner, blev jag erbjuden ett långvik som planeringschef utan att ha ansökt.
Hade säkert fått maskinavdelningschefsjobbet om jag hade stannat ett par år till den dåvarande skulle gå i pension, men jag ville inte ha det jobbet för det var för många som jobbade för dåligt.
Nästa ställe var import av utrustning till verkstadsindustrin, som jag inte kunde ett dugg om.
-Kan du nöja dig med X i månadslön?
-Jag nöjer mig med /20 % lägre/. Vi kan diskutera lön igen då jag visat vad jag går för...
(Då var jag 23 år hade jag redan högre lön än 75 % av de över 30. Det fanns inte ens statistik för under 30 för det fanns knappt någon under 30 med sådant jobb som mitt. De försökte vara specialister på allt, fastän de inte hade tillräckligt med pengar till det så allt blev dåligt för det fattades utrustning och dimensioner, som vi hade i katalogen, så jag såg och sa redan efter någon vecka så här går det inte att göra och föreslog hur det kunde lösas och fler gånger senare. De följde inte mina lösningar och konkade ett år efter att jag hade slutat. Då de rekonstruerade företaget, gjorde de som jag hade rekomenderat då jag startade