Citat:
Ursprungligen postat av
Kjamfossftw
Jag tycker trots allt att han är intressant (vilket inte gör honom till GM).
Han ljuger i förhöret -85 och han ljuger i förhöret -99.
Han inleder förhöret -99 med att själv förs in en helt ny uppgift som ingen frågat om och som inte nämns i förhöret -85: den vita väskan (med offrets tillhörigheter?). Om han vore GM kan man tänka sig att han tror att polisen har hittat en väska med hennes kläder och vill förekomma frågor om det. Som att han vill skaka av sig något misstänkt direkt.
Sista gången han träffar Da Costa ska vara i samband med att en man (”bilhandlare söder om stan”) ska ha hämtat väskan (långt tidigare kanske hela två år innan mordet enligt Solnamannen) vilket får mig att undra om Da Costa runt tionde juni nämnde, för Solnamannen, att hon undviker Åberg/måste tillbaka till Åberg, som hon annars bor hos och där hon har flera av sina tillhörigheter. Berättelsen om väskan låter väldigt konstruerad och han gör en miss när han en andra gång ombeds om det mötet.
Han hade uppenbarligen tätare kontakt med Da Costa och dessutom antagligen runt den kritiska tidpunkten (betyder inte att han är GM), han försäger sig om att han åkte taxi med henne (han hade egen bil och använde annars den i samband med besöken på M-gatan).
Hans minne är högst selektivt, vissa saker är han helt säker på men minnesluckorna står tätt ju närmare juni man kommer. Han går i terapi och mår väldigt dåligt efter mordet utan att en enda gång nämna att han har känt Da Costa. Han tömmer familjeföretaget på riktigt stora belopp som främst går till en (annan) prostituerad kvinna som han kallar flickvän och vars barn han påstår sig vara far till. Vet inte om jag köper att han bara utnyttjas (han framställer sig som undergiven), snarare är det väl ett ömsesidigt utnyttjande som även upprätthåller hans fantasitillvaro med flickvän och barn.
Da Costa tycks ha använt Solnamannen och hans lgh som en trygg plats.
Ytterligare en kvinna dyker upp i förhöret, en vän till offret som vid ett tillfälle hämtar sina tillhörigheter hos Solnamannen (hans källarförråd) efter att Da Costa råkat få med sig dem. Hon har alltså dumpat gods hos honom som han placerat i sitt förråd. Denna verkliga händelse låter som fröet till berättelsen om väskan.
Det kan visa sig att väsk-berättelsen stämmer, men att den ägt rum senare och att han helt enkelt ljuger om det mesta i syfte att distansera sig men det gör honom knappast mindre misstänkt i ett förhörsrum.
Tror inte att motiv behöver kompliceras, det räcker med att någon är kär, känner sig utnyttjad och/eller är på fyllan. Med det sagt är han inte GM. Det saknas teknisk bevisning och han förblir tills vidare en intressant figur bland andra.
Du kanske har nämnt det förr, men jag förstår inte riktigt vad du menar att Solnamannen ljög om i 85-förhöret. Är det enbart att han inte nämner den vita väskan?
Beträffande den bilrelaterade mannen söder om stan vet jag att utredarna trodde att Solnamannen syftade på TÅ, men hans beskrivning av mannen stämmer ju inte alls in på honom. Antingen kan Solnamannen bara ha fabulerat, utan att ha känt till TÅ närmare eller så kan da Costa ha känt någon annan man som passar bättre in på Solnamannens uppgifter. Med tanke på att da Costa kände ohyggliga mängder människor är det sistnämnda inte osannolikt.
Men ja, Solnamannen är en sådan person som man naturligtvis borde ha gått vidare med redan 1984, med tanke på den relativa närheten och att han faktiskt, till skillnad mot Härm och Allgén, kände da Costa. Med det sagt ser jag inte honom som den mest iögonfallande.
Vad jag fortfarande undrar över är GW:s lösryckta och sällan upprepade påstående om att han visste att da Costa skulle ha övernattat hos Solnamannen och "försvunnit" torsdagen efter pingst. Den här specifika och tvärsäkra tidsuppgiften, som inte återfinns i förhören med Solnamannen, får mig att undra om det finns andra vittnesuppgifter om torsdagen som vi inte känner till. Förmodligen var uttalandet bara GW:s sätt att pressa Solnamannen, men jag är ändå nyfiken på vad han har fått det ifrån.