Kristna Guden är ond, varför har han följare?

Jag tycker inte att all påverkan på barn är jämförbar. Alla barn formas av sin miljö, både religiösa och sekulära barn. Men det finns en stor skillnad mellan att växa upp med vanliga värderingar och att växa upp med stark skrämsel kring helvete, demoner, den yttersta tiden och evigt straff.

Om ett barn får lära sig att det riskerar evig tortyr om det tänker “fel”, tvivlar eller lämnar tron, så påverkar det psyket på ett helt annat sätt än att växa upp i ett sekulärt hem. Rädsla är ett extremt starkt kontrollmedel.

I många religiösa miljöer får barn också lära sig att kritiskt tänkande är farligt, att tvivel kommer från djävulen eller demoner, och att man inte ska lita på sina egna tankar. Då blir det svårt att utveckla ett fritt och självständigt tänkande, eftersom själva ifrågasättandet görs skrämmande.

Ett sekularistiskt hem innehåller normalt inte hot om evigt lidande eller övernaturliga straff.

Läs på religiöst trauma syndrom

Varför inte beskriva det som att man växer upp med "gud älskar dig", normala familjevärderingar, moral och hopp? Varför denna fokus på helvetet? Sen varför just ta upp barn på det sättet? Kristna behöver inte alls hålla på och tjata om kristendom till 5 åringar, det är ju löjligt för dom förstår inte ändå.

"Think of the children!" känsla, men överlag, tror du folk mår bättre i den sekulära utopin då? Där folk tror att det inte finns någon mening med någonting, allt går ut på att tjäna pengar, ligga runt och dricka sprit?

Drick så mycket sprit du hinner för det är det enda roliga du kommer få ha innan du dör ditt överutvecklade däggdjur! Inte konstigt att folk blir deprimerade och sjuka i huvudet. Psykisk ohälsa bara stiger, alla skriker efter hjälp medans brottsligheten är i taket och alla attackerar varandra i ett enda stort herren på täppan.

Kritiskt tänkande är otillåtet för kristna? Det är ju snarare ateister som ser allt kristet som förbjudet och fryser ut alla som inte håller med om att universum skapades av en mysterisk rymdprutt och verkligheten består endast av död materia. Kristna är de som faktiskt försöker förstå verkligheten, medans ateister kommer med batonger för att slå ner alla som vågar fundera över att kanske så låter det där inte så rimligt ändå.

När kristendomen är det enda ljuset, klarheten och räddningen från ondska så vill ateisterna trycka ner den till varje pris för de vill inte behöva lyda sanning eller ta ansvar. De föredrar lögn och spritligg framför himlen och den perfekta världen, för då slipper de anstränga sig och de gillar spritligg just nu.

Det är en avgrundslik skillnad mellan att lära barn att tänka själv jämfört med att säga "så här är det".

Det är också samtidigt den glasklara skillnaden mellan "inlärning" och "indoktrinering".

Att skrämma barn med helvetet, den yttersta tiden, eviga straff och att "gud ser allt du gör" är inte den kristendom som finns i Nya testamentet och direkt emot vad Jesus upprepade gånger säger. Så de som sysslar med sånt är inte egentligen sanna kristna, det bara fråga om någon kristen avart.

Dessutom har kristendomen formaliserat övergången från "barn" till "ansvarig kristen tro" genom konfirmationen, där man personligen övergår från att utan egen vilja och fattningsförmåga ha blivit inkluderad (dopet) till att medvetet fatta beslutet att axla ett eget ansvar. Och det är, enligt sann kristen tro, helt avgörande viktigt att det beslutet ÄR ens eget, annars räknas det inte ens. Av det följer att alla sätt att försöka påverka barn fram till ett sånt beslut är mot kristen tro, och att den kristna tron tvärtom kräver att man både ska låta barn vara barn och att de ska växa upp i en miljö där de själva så självständigt som möjligt kan göra det egna valet.

Allt detta från en 100% tvättäkta ateist (sedan 10-årsåldern) som vuxit upp i ett normalt kristet hem med kristna föräldrar och ett flertal närstående släktingar som är präster och teologer.

Det jag fått med mig från barnsben och detta kristna hem är "tänk själv", "stå på egna ben", "ställ dig inte till doms över andra (det är guds grej)", "det spelar ingen som helst roll vad du gör om inte ditt hjärta är rent", "bete dig mot andra som du vill att andra ska bete sig mot dig" och andra små allmänmänskliga dogmer som i vår kultur förknippas med kristendom (eftersom de över tid inkluderats). Jag har inga som helst problem med dem, och jag har också en grundläggande respekt för den svenska statskyrkan, som i stora drag klarat av att hålla sig på den smala vägen i en tidsepok som är extra turbulent (för kyrkan själv).

Bibeltrogna idioter, diverse kristna sekter, fejkkristna som inte lever som de lär, utflippade evangelikaler, kreationister, våldsälskande sionistkristna och religiösa friskolor ogillar jag däremot som pesten. De ligger dessutom i allmänhet betydligt längre bort från sann kristendom än vad jag gör som 100% ateist. Om de alla skulle utrotas skulle jag direkt öppna en flaska extragott vin, sätta mig ute på verandan och höja en skål mot himlen för att världen blivit en mycket bättre plats. Kanske två skålar t.o.m. Men sanna, avslappnade, tvättäkta kristna människor har jag noll problem med. Inga alls.

"Det glada budskapet" väger inte upp den rädsla helvets och demonlära ger.

Det går inte slingra sig förbi att det är det kristendomen bygger på. Det går aldrig att få det till att en god Gud gjort det möjligt.

För dom som älskar gud så är han god. För dom som hatar honom så är han ond. Det handlar inte om vad gud är, utan om vad du är. Väljer du kärlek eller hat?

Jag skriver om det jag upplevt i en frikyrka och där indoktrineras du från barnsben. Jag är inte ensam om detta. I all välmening dock, de vuxna vill ju det bästa för sina barn och då ingår det att varna för evigt helvete.

Svenska kyrkan går inte jämföra med frikyrkor. Den särskiljer sig från kristna tolkningar världen över och klassisk kristen tro.

Tack för att du ändå kan se detta normalt som en ateist. När folk pratar om "religiöst trauma" och sånt så visst, det kanske händer, jag vet faktiskt inte, men alla ateistiska föräldrar är inte bra heller.

En kristen uppfostran där man skrämmer med helvetet och fokuserar på rädsla istället för hopp är inte normen och inte så som en kristen uppfostran ska se ut, det kan då jämföras med ateistiska föräldrar som felbehandlar sina barn på diverse sätt, jag skulle inte använda det som ett vapen mot ateism, bara mot dom föräldrarna enbart då.

Ibland tror jag du trollar.

Man väljer såklart inte hata för att man väljer bort en tyranniska och nyckfull Gud. Du vet han som beskrivs i bibeln.

Låter han tyrannisk i jesushistorian?

Du kan ju inte plocka ut delar av bibeln ut får ju se helheten.

Exakt.

Alltså är han ond. Bra då är vi överens.