Vad är det med antifeministernas konstiga myter om kvinnor?

Du är en cuckad mespropp. Är du för korkad att begripa att det är evolutionär biologi som skapat porren? Män och kvinnor har sexuella begär, och detta är inte politiskt korrekt för någon av dem. Kvinnor är av naturen underkastade män och så ska det vara. Vår nutid är en parantes som snabbt kommer att försvinna. Om kvinnor betraktas som jämställda med män eller ges för mycket makt så går civilisationen under. Detta har visats gång på gång under historien.

År ut och år in skriver antifeministerna/manosfär-anhängarna sina alltjämt märkliga fördomar om kvinnor i allmänhet och feministiska kvinnor i synnerhet.

Några axplock av detta:

1. Antifeministernas märkliga myt: Att kvinnor röstar som de gör för att de vill ha hit en massa män från kvinnoförtryckande länder och att dessa män helst också ska fortsätta med sitt kvinnoförtryck här.

Sanningen: kvinnor röstar rött för välfärden. Läs igen: kvinnor röstar rött för välfärden. För bra sjukvård, barnomsorg, skola etc. Sådant som finansieras av skattemedel. Och visst: många kvinnor känner empati för människor i krigsdrabbade zoner och vill hjälpa dessa, i synnerhet vill de hjälpa kvinnor och barn och eventuellt även män med bra kvinnovänliga åsikter. Men framförallt rösta de rött för välfärden.

2. Antifeministernas märkliga myt: Att kvinnor hellre satsar på karriär än på make och barn. Och därmed väntar "för länge" med familjebildandet.

Sanningen: En övervägande majoritet av alla kvinnor över 30 har barn. Men väljer att föda färre barn/kvinna. Det är i övrigt inte många kvinnor som "gör karriär". Men som vårt kapitalistiska samhälle är uppbyggt, så behöver kvinnor ha jobb. Det är också en trygghet för kvinnor att ha arbete och egen lön, ifall maken visar sig inte vara en god och bra make. Och för att få jobb krävs utbildning. Under utbildningen är ju en utmärkt tid att finna en make och senare skaffa barn med honom, när fast anställning är fixad.

Anledningen att barnafödande går uppåt i åldrarna är alltså inte "karriärens" fel. Den kan ju kvinnor ro i land kring 25 års ålder. Utan det är andra anledningar som ligger bakom att barnafödandet skjuts upp. Individualismen? Tekniken/smartphones? Oro i Sverige och i den närmaste omvärlden? Svårigheter att få en bra familjevänlig bostad? Hypoteserna är många.

3. Antifeministernas märkliga myt: Att det är vanligt att kvinnor ljuger om våldtäkt. Och att de "ångrar sig dagen efter frivilligt sex".

Sanningen: Det krävs ett jädra speciellt psyke för att ljuga om våldtäkt. Leva med den lögnen hela livet. Behöva fortsätta ljuga för släkt och vänner. Därtill stigmatiseras och märka att vissa tycker att "hon får skylla sig själv", vissa anser att "hon ljuger" och andra "tycker synd om" henne. Det tär givetvis hårt på ett psyke med allt detta även om våldtäkten är sann. Har en kvinna inte blivit våldtagen, så krävs det ett väldigt speciellt psyke för att försätta sig själv i situationen det innebär att "komma ut" som "våldtäktsoffer". Det är inte många som har ett sådant speciellt psyke. Men visst finns de! De som ljuger om våldtäkt. De finns, men är inte många. Dock gör de stor skada.

Snarare än lögnare är det säkerligen flera fall där offret har känt sig våldtagen under själva akten och motparten har en annan uppfattning. Sk. oaktsam våldtäkt. Men det ska bevisas att så är fallet också. Och detta är svårare. Därmed har beviskraven ändrats något, vilket får antifeministerna att gå i taket och tro att i princip varje våldtäkt är lögn. Men återigen: det är ytterst få som har ett psyke skruvat nog att klara av att ljuga om våldtäkt för resten av livet.

Ja, det var några punkter. Det finns fler.
Och i denna tråd är det alltså inte ovanstående punkter som ska diskuteras. Dessa punkter diskuteras till leda i en jädra massa olika trådar nog som det är.

Utan frågeställningen att diskutera i denna tråd är:
1. Vad kommer det sig att antifeministerna alltid ska ha så märkliga myter om kvinnor?
2. Varför har antifeministerna så svårt att ta till sig när man förklarar för dem hur det rent logiskt ligger till? Varför fortsätter antifeministerna med sin ologiska resonemang år ut och år in?
3. Vad får antifeministerna ut av att svärta ner kvinnor på en mängd olika sätt?

Porr är ett skapat behov. Porr har funnits mycket länge. Det fanns porr i det antika Grekland och i Romarriket. Behovet är skapat av människor som förstod att det går att göra pengar på porr.


Kvinnor är av naturen underkastade män och så ska det vara
Nu kom det som jag i mitt inlägg nr 7, misstänkte skulle komma.
Nämligen uppfattningen om kvinnan som mannens lydiga undersåte.

Detta har visats gång på gång under historien Kan du hänvisa till någon vetenskaplig studie som visar att det är så?

Helt rätt Tomaten.

Pågår sådana här diskussioner även i Italien och Grekland också? De tar ju emot mängder av flyktingar från havet. Skulle det bara vara italienskornas eller grekiskornas fel, att folk vill fly? Nä. Tänkte väl det

Fantastiskt att kunna vara språkrör för en så stor grupp av människor.

Och varför är det alltid vänstern som har detta storhetsvansinne?

Nja, man röstar snarare på det som känns bra. Att rösta på ett parti som vill ge mer pengar till gamla farmor på ålderdomshemmet eller lilla Pelle på sjukan gör att kvinnor mår bra inombords. Huruvida det är rationellt eller inte att rösta på sådana partier skiter många kvinnor i. Man röstar på det som känns rätt. Detta är även anledningen varför det är problematiskt med kvinnlig rösträtt.

Du besvarar inte topic. Utan tramsar bort det hela.

...
Utan frågeställningen att diskutera i denna tråd är:
1. Vad kommer det sig att antifeministerna alltid ska ha så märkliga myter om kvinnor?
2. Varför har antifeministerna så svårt att ta till sig när man förklarar för dem hur det rent logiskt ligger till? Varför fortsätter antifeministerna med sin ologiska resonemang år ut och år in?
3. Vad får antifeministerna ut av att svärta ner kvinnor på en mängd olika sätt?

År ut och år in skriver antifeministerna/manosfär-anhängarna sina alltjämt märkliga fördomar om kvinnor i allmänhet och feministiska kvinnor i synnerhet.

Några axplock av detta:

1. Antifeministernas märkliga myt: Att kvinnor röstar som de gör för att de vill ha hit en massa män från kvinnoförtryckande länder och att dessa män helst också ska fortsätta med sitt kvinnoförtryck här.

Sanningen: kvinnor röstar rött för välfärden. Läs igen: kvinnor röstar rött för välfärden. För bra sjukvård, barnomsorg, skola etc. Sådant som finansieras av skattemedel. Och visst: många kvinnor känner empati för människor i krigsdrabbade zoner och vill hjälpa dessa, i synnerhet vill de hjälpa kvinnor och barn och eventuellt även män med bra kvinnovänliga åsikter. Men framförallt rösta de rött för välfärden.

2. Antifeministernas märkliga myt: Att kvinnor hellre satsar på karriär än på make och barn. Och därmed väntar "för länge" med familjebildandet.

Sanningen: En övervägande majoritet av alla kvinnor över 30 har barn. Men väljer att föda färre barn/kvinna. Det är i övrigt inte många kvinnor som "gör karriär". Men som vårt kapitalistiska samhälle är uppbyggt, så behöver kvinnor ha jobb. Det är också en trygghet för kvinnor att ha arbete och egen lön, ifall maken visar sig inte vara en god och bra make. Och för att få jobb krävs utbildning. Under utbildningen är ju en utmärkt tid att finna en make och senare skaffa barn med honom, när fast anställning är fixad.

Anledningen att barnafödande går uppåt i åldrarna är alltså inte "karriärens" fel. Den kan ju kvinnor ro i land kring 25 års ålder. Utan det är andra anledningar som ligger bakom att barnafödandet skjuts upp. Individualismen? Tekniken/smartphones? Oro i Sverige och i den närmaste omvärlden? Svårigheter att få en bra familjevänlig bostad? Hypoteserna är många.

3. Antifeministernas märkliga myt: Att det är vanligt att kvinnor ljuger om våldtäkt. Och att de "ångrar sig dagen efter frivilligt sex".

Sanningen: Det krävs ett jädra speciellt psyke för att ljuga om våldtäkt. Leva med den lögnen hela livet. Behöva fortsätta ljuga för släkt och vänner. Därtill stigmatiseras och märka att vissa tycker att "hon får skylla sig själv", vissa anser att "hon ljuger" och andra "tycker synd om" henne. Det tär givetvis hårt på ett psyke med allt detta även om våldtäkten är sann. Har en kvinna inte blivit våldtagen, så krävs det ett väldigt speciellt psyke för att försätta sig själv i situationen det innebär att "komma ut" som "våldtäktsoffer". Det är inte många som har ett sådant speciellt psyke. Men visst finns de! De som ljuger om våldtäkt. De finns, men är inte många. Dock gör de stor skada.

Snarare än lögnare är det säkerligen flera fall där offret har känt sig våldtagen under själva akten och motparten har en annan uppfattning. Sk. oaktsam våldtäkt. Men det ska bevisas att så är fallet också. Och detta är svårare. Därmed har beviskraven ändrats något, vilket får antifeministerna att gå i taket och tro att i princip varje våldtäkt är lögn. Men återigen: det är ytterst få som har ett psyke skruvat nog att klara av att ljuga om våldtäkt för resten av livet.

Ja, det var några punkter. Det finns fler.
Och i denna tråd är det alltså inte ovanstående punkter som ska diskuteras. Dessa punkter diskuteras till leda i en jädra massa olika trådar nog som det är.

Utan frågeställningen att diskutera i denna tråd är:
1. Vad kommer det sig att antifeministerna alltid ska ha så märkliga myter om kvinnor?
2. Varför har antifeministerna så svårt att ta till sig när man förklarar för dem hur det rent logiskt ligger till? Varför fortsätter antifeministerna med sin ologiska resonemang år ut och år in?
3. Vad får antifeministerna ut av att svärta ner kvinnor på en mängd olika sätt?