Babydollklänning på vuxen kvinna - KRÄKS

Vad söt hon var.

Om du blir upprörd av det där kan jag upplysa dig om att de säljs baby bodys för vuxna.

https://littleforbig-1257300620.file.myqcloud.com/wp-content/uploads/2024/09/LB-DP0022-MP-1.jpg

Om du läser tråden så ser du att jag inte har några större problem med klänningsmodellen som sådan. Det är mer det här specifika fallet som gör mig äcklad - och många känner precis likadant. Artikeln handlar om att hennes vidriga klädsel har lett till en smärre folkstorm.

Om jag hade skämts över att ha blivit kåt hade jag nog inte bekänt det på flashback 😁 jag skäms aldrig över att bli kåt - och det händer ofta!

Ordet spädbarn har jag inga större problem med. Jag föredrar bara att inte använda det, speciellt när jag pratar om 2-åringar.

Det jag har problem med är autister som vill skriva avhandlingar om definitionen av spädarn på flashback, och dessutom blanda in mig i det projektet. Nej tack! (Och det gäller även dig.)

Att jag är överkänslig och pryd har du helt rätt i. So sue me 🤷‍♀️

Var i texten utläser du att jag trodde det var en trend?

Jag har aldrig någonsin sett en kvinna utklädd till bebis på ett "sexigt" sätt innan - det var därför jag reagerade då kraftigt. Och jag känner mig hyfsat trygg med att jag aldrig kommer se det igen.

Kan ju ha varit nån stylist som hade klantat sig

Eller hur! Hon är helt OK utseendemässigt, det håller jag med om. Synd med klänningen bara.

Jojo, jag vet att det finns folk som kissar i blöjor och allt möjligt. Men de brukar ju kanske inte stå på scen inför miljonpublik och vara idoler för massvis av barn världen över...

Modet hänvisar väl till tanken "barn är söta", vilket inte är samma sak som "barn är sexiga, jag tänker knulla dem". "Barn är söta" är inte nödvändigtvis en ond tanke. (Personligen tycker jag dock inte att klänningen var attraktiv)

Ja det är skitfult, men låt fanskapet kläs sig som hon vill. Varför ens bry sig?

Men Berit. Det är du som har startat den här tråden med titeln ”Babydollklänning på vuxen kvinna – KRÄKS”, beskrivit plagget som ”vidrigt”, frågat om det ens borde vara lagligt och pratat om ”extrema äckelkänslor”. Så jo, du har ganska starka problem med klänningen i det här sammanhanget.

Och du verkar ha ett annat problem med klänningen - att förstå den. För du har redan från början trott att “babydoll” = bokstavlig bebisklänning. Det är både obildat och reaktivt associationsdrivet, snarare än kulturhistoriskt förankrat. Med bildning förstår man termen babydoll som en specifik silhuett: empiremidja/hög midja, kort, lös form, docklik femininitet romantisk/lekfull styling.

Det riktigt märkliga i resonemanget är egentligen inte ens att du ogillar estetiken, utan associationskedjan bakom den. För det verkar bi ungefär såhär för dig: ”Jag ser en kort, flickig klänning” --> ”jag tolkar den som ett småbarnsplagg” --> ”jag upplever sexuell laddning” --> ”alltså är plagget sjukt”.

Men om man omedelbart läser in ”tvååring” i en stylad scenoutfit på en vuxen popstjärna, då säger det faktiskt ganska mycket om ens eget tolkningsfilter.

De flesta människor ser ju snarare: popestetik, kawaii, coquette, dockestetik, grunge-femininitet, 60-talsreferenser, scenkläder eller hyperfeminin styling — alltså inte ”literal toddler”.

Och där blir det nästan paradoxalt - DU producerar själv barnkopplingen och reagerar sedan starkt på den. Det betyder antagligen inte att du är pervers eller något sådant. Men det verkar som att du väldigt snabbt läser flickighet som småbarnskodning, och därefter tolkar sensualitet genom det filtret. Sedan reagerar du med moralisk avsmak på själva associationen.

Det är också därför modehistorisk och kulturell kontext faktiskt spelar roll här. För om man känner till babydollens historia, kawaii, dockestetik, camp, 60-talsmode, Courtney Love, japansk street fashion osv, då finns det väldigt många tolkningslager mellan ”vuxen kvinna” och ”bokstavligt spädbarn”.

Du hoppar över alla de lagren direkt till toddler-associationen. Det är därför resonemanget känns så märkligt för mig och många andra i tråden.

Du skriver i typ tredje stycket att det är en trend.

"Låt oss tala om den vidriga trenden "baby doll", närmare bestämt - som i fallet ovan - när en vuxen kvinna har på sig en klänningsmodell som är uppenbart designad för en 2-åring."

Jag fetade det åt dig.

Jag har problem med HENNES klänning: en blommig nattsärk för barn. Inte babydoll-modellen generellt.

"Kulturhistoriskt förankrat?" Va ända in i helvete dillar du om nu vännen? Jag SER ju att det är en barnklänning. Jag har uppfostrat två döttrar, och därmed gått min beskärda del av rundor på Lindex bebisavdelning. Jag vet hur klänningar för tvååringar ser ut!

Citat: För det verkar bi ungefär såhär för dig: ”Jag ser en kort, flickig klänning” --> ”jag tolkar den som ett småbarnsplagg” --> ”jag upplever sexuell laddning” --> ”alltså är plagget sjukt”.

Helt korrekt. Jag SER att det är ett barnplagg, jag SER att hon försöker vara sexig samtidigt som hon klär ut sig till en tvååring: och ja, det är sjukt. Vidrigt. Helt korrekt analys!

Har du någonsin fått till dig att du övertänker; överanalyserar väldigt mycket? Vi människor är djur. Vi har djuriska instinkter. Ibland fattar man bara grejer, utan behöva läsa en fucking bok på ämnet.

Om en vuxen människa klär ut sig till tvååring och försöker anspela sexuellt på det - då SER jag det: med mina två ögon.

Detta är inte rocket science. Sorry, men det är verkligen inte det.

Men återigen: kul att frågan är så oerhört engagerande - inte bara för mig, utan också för många andra.

Citat: "Du hoppar över alla de lagren direkt till toddler-associationen."

Precis. Det gör jag för att hon KLÄR SIG EXAKT SOM EN TODDLER. Och då blir din lilla föreläsning om modehistoria totalt ointressant. Hoppas du förstår det nu.

Sorry. My bad. Men då förtydligar jag och säger att det är den här specifika klänningen jag har problem med - inte modet eller trenden som sådan (om det nu ens är en aktuell trend).