Kvinnor som anmäler våldtäkt får 150 000 kr via hemförsäkringen UTAN fällande dom?

Fast nu var ju din (retoriska?) fråga om jag ansåg att dom ljög i Youtube-klippet. Dom/Du kan ju tycka att det är icke rättssäkert och lätt att dömas oskyldigt, men argumenten dom/du har är ju både svepande och osakliga. Föresten, du tycker inte att ditt enda argument "juristerna säger" börjar bli lite urvattnet vid det här laget?

Ja, alltså inte fan fanns det någon vidare rättssäkerhet i de fallen du räknar upp. Dom fallen är ju ingenting annat än en skamfläck för den svenska rättsstaten, även om jag inte tycker man kan jämföra de två fallen rakt av.

Ja man kan bli dömd på ord mot ord och hörsägen och det är inte rättssäkert någonstans det fattar alla som inte är radikfeminister

BRÅ har ju som sagt konstaterat att 39% döms på enbart målsägandens ord. Tycker Aramir2 sammanfattade det väldigt bra; (FB) Kvinnor som anmäler våldtäkt får 150 000 kr via hemförsäkringen UTAN fällande dom?

Håller du inte med om det som står där?

Först och främst: Jag hoppas inte att denna diskussionen övergått i någon allmän diskussion om huruvida man kan dömas oskyldig eller inte, för isåfall har du inte förstått vad denna diskussionen handlar om. För det är klart man kan dömas oskyldig - och det sker, men inte ofta!

"Vid ställt utom rimligt tvivel så ska beviskravet vara i alla fall runt 95%" - En sak du behöver veta är att varje försök till att ange en procentsats, för när någonting är att anse som ställt utom rimligt tvivel, endast är ett "pedagogiskt sätt" att förklara saken på. Det är alltså inte på något sätt gällande rätt och heller ingenting som egentligen hjälper till på traven, eftersom att det är omöjligt att översätta beviskravet till en procentsats. Alla som kan matematik någorlunda vet ju att procentsatser bygger på att man har kännedom om all fakta/verklighet och kan jämföra med den. Men i en rättegång så existerar ju sällan "sanningen" eller "fakta". Man vet ju aldrig om parternas påståenden stämmer och man får aldrig reda på om en dom är materiellt rätt. Så lämna det här med procentsatser, för du/vi kommer ingen vart med det. Utgå istället från den terminologin som finns i lagar och praxis, nämligen att; Domstolen måste kunna utesluta alla någorlunda rimliga alternativa förklaringar och/eller att det skall vara praktiskt taget uteslutet att det skett på något annat sätt än vad åklagaren påstår.

"Jag tror knappast att någon anser att det är utom rimligt tvivel om det är ord och ord + en trovärdig detaljerad historia som berättats för två vänner" / "En ord mot ord historia som sedan berättats för någon annan gör ju inte historian mer trovärdig" - Otrolig, du har fortfarande inte förstått! Det är ju inte förekomsten av "att ha berättat för två vänner" som utgör bevisvärdet. Dels fungerar ju de vittnesmålen som en kontrollfunktion över att målsägande beskrivit situationen på samma sätt som hon gjort i polisförhör. Dessa vänner behöver ju genom sina vittnesmål "bekräfta" det målsägande sagt. Dom kan ju också ge en bild kring hur dom upplevde målsägande, som sedan kan ställas mot vad målsäganden själv sagt. Så "en detaljerad historia och sedan berätta för två vänner" behöver absolut inte räcka för en fällande dom. Egentligen blir ju en målsägande i sådana här fall ganska utelämnad till vad vännerna/vittnena berättar, hur dom uppfattat det hela, vad dom anser osv.

"Speciellt med tanke på man om och om igen bevisat i vetenskaplig forskning att det är helt omöjligt att se på någon om den ljuger eller ej" - Det stämmer att forskning visar att man inte kan SE på någon om den ljuger eller ej. Studier visar också att vi är betydligt sämre, på att avgöra om någon ljuger, än vad vi själva tror. Men dessa studier tar mer sikte på att "se" om någon ljuger, dvs utifrån icke-verbala faktorer samt utifrån det mer allmänna intryck som vederbörande ger. Men däremot finns forskning och studier som påvisar tecken på att en utsaga kan vara sann och det är ju de realitetskriterierna som Högsta Domstolen angett i bla NJA 2010 s. 671 samt NJA 2017 s. 316 där man klargör att det vid bedömningen av utsagan ofta finns anledning att lägga vikt främst vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, som exempelvis i vilken mån utsagan varit klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Dessa kriterier är alltså hämtat från vittnespsykologisk forskning, det är alltså inte justitieråden i HD som "hittat på" detta.

"I intervjuer med åklagare från BRÅ har dessutom åklagare själva sagt att det nu är enklare att sätta dit folk för våldtäkt" - Nu vet inte jag när dessa intervjuer gjordes eller hur åklagarna motiverat det dom sagt (har du länk så skicka gärna), men det har ju blivit enklare att sätta dit folk för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till. Men det är ju varken konstigt, oväntat eller fel eftersom att samtyckeslagen utvidgade hela brottet. Med den gamla lagstiftningen behövdes det ju i princip våld, hot, fysiskt tvång eller särskild utsatthet (att man sov eller var berusad) för att det ö.h.t skulle bedömas som våldtäkt. Med dagens lagstiftning så räcker det ju med att motparten inte deltagit frivilligt. Så är det detta åklagarna syftade på, så är det ju inget nytt under solen.

Självklart är det så och har varit det väldigt länge tyvärr.
Ungefär som att tappa bort din telefon, du gör en polisanmälan och sedan en anmälan till din försäkring.
Därefter får du pengarna utbetalda till ditt konto för din borttappade telefon

"Domstolen måste kunna utesluta alla någorlunda rimliga alternativa förklaringar och/eller att det skall vara praktiskt taget uteslutet att det skett på något annat sätt än vad åklagaren påstår."

Man önskar ju att det var på det viset. Men även om det egentligen är lika möjligt att den tilltalade mannen talar sanning om att kvinnan var med på det, så kan det ju dömas emot mannen. Man väljer alltså att tro kvinnans berättelse.

Jag säger inte att det ALLTID sker så eller att det väldigt vanligt, men att det mycket väl kan hända, och då är det inte rättssäkert när vi börjar bedöma vem som talar sanning, vilket är helt omöjligt. Är t.ex. mannen då verbalt ganska dålig på att tala för sig själv medans kvinnan är väldigt duktig så kanske kvinnan framstår som mer tillförlitlig även om så inte är fallet. Kvinnan kanske är bättre på agera med känslor etc, mannen kanske sitter stel och gör inte en min, talar utan någon som helst inlevelse men kanske ändå är den som säger sanningen.


"Det är ju inte förekomsten av "att ha berättat för två vänner" som utgör bevisvärdet. Dels fungerar ju de vittnesmålen som en kontrollfunktion över att målsägande beskrivit situationen på samma sätt som hon gjort i polisförhör. Dessa vänner behöver ju genom sina vittnesmål "bekräfta" det målsägande sagt. Dom kan ju också ge en bild kring hur dom upplevde målsägande, som sedan kan ställas mot vad målsäganden själv sagt. Så "en detaljerad historia och sedan berätta för två vänner" behöver absolut inte räcka för en fällande dom."

Jag säger inte att det behöver räcka i alla fall, eller att det alltid gör det. Men jag tycker att det är problematiskt att det kan hända och att det faktiskt sker. Kvinnan kan vara i maskopi med vännerna, men behöver inte heller vara det. Kvinnan kan agera och låtsas vara upprörd helt enkelt. Att lämna samma uppgifter för polisen som till vännerna är ingen större konst för en normalbegåvad person.


"Men däremot finns forskning och studier som påvisar tecken på att en utsaga kan vara sann och det är ju de realitetskriterierna som Högsta Domstolen angett i bla NJA 2010 s. 671 samt NJA 2017 s. 316 där man klargör att det vid bedömningen av utsagan ofta finns anledning att lägga vikt främst vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, som exempelvis i vilken mån utsagan varit klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Dessa kriterier är alltså hämtat från vittnespsykologisk forskning, det är alltså inte justitieråden i HD som "hittat på" detta."

Visst är det så att sådana saker KAN göra att det som berättas är sant. Men det kan likväl vara sant även om det inte så detaljerat, rikt på detaljer etc. Eller så kan det vara påhittat även om det finns en massa levande och detaljrika saker. Man kan berätta exakt vad som skedde under hela kvällen sanningsenligt för att byta ut den sista lilla detaljen att man sa nej under samlagets gång men att mannen då fortsatte ändå mot ens vilja.

Och trots att det existerar felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment etc. så kan det faktiskt ändå leda till en fällande dom. I alla fall enligt Massi, och eftersom han sett hundratals fall på första parkett så tror jag att han vet.


"Med dagens lagstiftning så räcker det ju med att motparten inte deltagit frivilligt."

Och även detta är ju omöjligt att bedöma om det är ord mot ord. Oavsett hur många vänner det berättats för och hur detaljrikt, levande etc. det är. Angående BRÅ:s intervjuer så sade man detta i en av videorna som jag postade, förmodligen den som heter 39% döms på enbart ord eller liknande.

Som sagt, tycker detta inlägg var sakligt, eller höll du inte med?: (FB) Kvinnor som anmäler våldtäkt får 150 000 kr via hemförsäkringen UTAN fällande dom?

Så är det ju, känns ju säkert lockande dock för vissa när det är en så stor summa det handlar om för "våldtäkt".

Lagen är könsneutral. Dvs. du behöver inte byta kön för att bli våldtagen och göra polisanmälan och få ut försäkringspengar.

Är du lockad av att göra så? Ljuga om våldtäkt i en polisanmälan, för att försöka få ut pengar från försäkringsbolag? Är du en av dessa "vissa"?

Nej, jag är inte i behov av pengar. Och man vill ju tro att även om man vore i behov så skulle man inte sjunka så lågt utan söka lagliga sätt.

Något säger mig att en kvinna lättare skulle få ut försäkringspengar och bli betrodd för att hon blivit våldtagen, än en man.

Så är det för de absolut allra flesta människor. Man ljuger inte om våldtäkt för att få försäkringspengar.

Det tror jag icke.

Jag tror också att de allra flesta ej ljuger om våldtäkter, tyvärr förhindrar det ju inte faktumet att det sker.

Jag tror kvinnor rent generellt har lättare att få sympati och bli betrodda när något hemskt hänt dem. Jag vet inte om det finns statistik på detta, men det verkar som att folk som arbetar med brottmål ofta anser att kvinnor ofta får mildare straff än män för exakt samma typ av brottslighet.