Och ingen lär direkt höja på ögonbrynen när samma personer som inte ens bemödade sig att kontrollera huruvida de vacciner de påstod inte hade genomgått randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier faktiskt genomgått just sådana prövningar, därefter fortsatte med att hävda att studierna ändå inte räknades eftersom de enligt egen uppfinning inte utförts mot ”ÄKTA placebo”—trots att vaccinen i just det fall de själva åskådliggjorde, testats mot just det "ÄKTA placebo" de själva efterfrågade—nu uppvisar samma imponerande okunskap kring den lagstiftning och de regelverk som styr läkemedelsgodkännande och tillsyn.
Det hela blir nästan akademiskt fascinerande när människor med stort allvar deklarerar att ”det behövs tydlig lagstiftning som förbjuder intressekonflikter inom myndigheter som reglerar vaccinindustrin”, samtidigt som sådana regelverk, jävsbestämmelser och straffrättsliga mekanismer redan existerat under lång tid—och dessutom lett till både rättsprocesser, fällande domar och i vissa fall fängelsestraff.
Den grundläggande metodiken tycks återigen bestå i att först ignorera verkligheten i dess helhet och därefter högtidligt kräva att verkligheten ska börja existera. Det är ett nästan imponerande epistemologiskt cirkelresonemang där okunskap först används som premiss och sedan återkommer som slutsats.
I ett rationellt sammanhang hade detta möjligen varit en fråga som avgjordes genom den tämligen revolutionerande metoden att faktiskt läsa lagstiftningen, de regulatoriska riktlinjerna och de jävsregler som redan existerar. Men den mer realistiska prognosen är förstås att även dessa uppgifter reflexmässigt kommer avfärdas eller ignoreras—av det enkla skälet att verifierbara fakta ännu en gång råkar harmoniera dåligt med de narrativ som genereras av individer vars affärsmodell i praktiken bygger på att sälja konspirationsteorier förpackade som ”upplysning” till människor med en närmast heroiskt underutvecklad förmåga till källkritik och analytiskt tänkande.
Det hela blir nästan akademiskt fascinerande när människor med stort allvar deklarerar att ”det behövs tydlig lagstiftning som förbjuder intressekonflikter inom myndigheter som reglerar vaccinindustrin”, samtidigt som sådana regelverk, jävsbestämmelser och straffrättsliga mekanismer redan existerat under lång tid—och dessutom lett till både rättsprocesser, fällande domar och i vissa fall fängelsestraff.
Den grundläggande metodiken tycks återigen bestå i att först ignorera verkligheten i dess helhet och därefter högtidligt kräva att verkligheten ska börja existera. Det är ett nästan imponerande epistemologiskt cirkelresonemang där okunskap först används som premiss och sedan återkommer som slutsats.
I ett rationellt sammanhang hade detta möjligen varit en fråga som avgjordes genom den tämligen revolutionerande metoden att faktiskt läsa lagstiftningen, de regulatoriska riktlinjerna och de jävsregler som redan existerar. Men den mer realistiska prognosen är förstås att även dessa uppgifter reflexmässigt kommer avfärdas eller ignoreras—av det enkla skälet att verifierbara fakta ännu en gång råkar harmoniera dåligt med de narrativ som genereras av individer vars affärsmodell i praktiken bygger på att sälja konspirationsteorier förpackade som ”upplysning” till människor med en närmast heroiskt underutvecklad förmåga till källkritik och analytiskt tänkande.
