Citat:
Ursprungligen postat av
Limma skinkbit
Ja, men om vi tillåter oss att bli snäppet allvarligare här tråden så är det fan för jävligt. För jävligt hur otroligt sugna man är inom sjukvården på att skicka hem folk som faktiskt är sjuka. Jag kan ge mig fan på att man i en del fall medvetet låter bli att göra vissa tester för att om det skulle visa positivt, ja då måste man lägga in patienten.
Nåja, det var ett sidospår, men jag behövde få det ur mig. Kul att Ina är tillbaka och mår bra!
Jag håller fullständigt med om det du skriver. Jag är faktiskt gammal ambulanssjukvårdare och för mig är hela situationen obegriplig. När läkaren lyssnade på lungorna så borde den ha snappat upp orenheter och missljud. 2.5 liter var är ju inte direkt lite samt lufthunger och smärtan hon hade.
Tyvärr är det så att man idag litar alldeles för hårt på blodprover som förvisso är otroligt avancerade och kan upptäcka väldigt mycket, men inte allt. Idag får inte vårdpersonalen lära sig att använda sig av den kliniska blicken som det heter. Alla prover och maskiner kan visa att det är bra, men tittar du ordentligt på patienten så ser du att den inte mår bra, allmäntillståndet nedsatt, blek och svettig. De parametrarna skulle få mig att vilja behålla patient för observation.
Det här är ju en stor anledning till att så många missar sepsis idag. Man tar blododlingar men de tar två dygn innan odlingen är klar och CRP/sänkan ser skapligt ut. Pang tjong hem och patienten återkommer två timmar senare med ett CRP/sänka på flera hundra och är redan kritisk så man får hoppas att de klarar livhanken och får behålla benen och armarna. Detta behövs verkligen all vårdpersonal träna på att få den kliniska blicken igen och faktiskt förstå hur en patient med begynnande sepsis är ut.
Som sagt, det blev en halv uppsats när jag mest ville säga att vi är glada att Ina faktiskt kom ut ur detta levande och att hon berättade om eländet på ett roligt vis. Det var härligt att den gamla flashbackandan vi är tillbaka.