Citat:
Ursprungligen postat av
torkskap1
Jag undrar om detta stämmer?
09:25 in i denna video:
https://youtu.be/P7pbNgPAVsw?si=OVsXlmtdNgpIrDa8&t=565
F.d. kriminalkommissarien och en av Sveriges mest erfarna kriminaltekniker Sonny Björk säger följande i videon:
Om detta är sant så tycker jag att det låter oerhört vansinnigt i kombination med att man kan bli dömd för våldtäkt baserat på endast ord mot ord och att målsägande berättat för ett par väninnor:
https://www.youtube.com/watch?v=diB2qErlVK8
Jag skall försöka bena ut frågan...
Att Försäkringsbolag erbjuder s.k "överfallsskydd" som en del av hem- eller olycksfallsförsäkring är inte ovanligt. Detta kan täcka brott som t ex rån, misshandel, våld i nära relation - men också våldtäkt. Att detta är någonting så bara betalas ut på måfå stämmer absolut inte. Försäkringsbolagen har krav på att händelsen skall vara polisanmäld och försäkringsbolagen utreder ju varje anmälan för att se om det når upp till kriterierna för att ersättning för överfallsskydd skall betalas ut. Det är också så att det är den utsatte som har bevisbördan - vilket gör att man kan behöva inkomma med dokumentation, bilder, läkarintyg, kontaktuppgifter till vittnen osv.
Slutligen vill jag tillägga att det inte alls är så lätt att det bara räcker med målsägandes ord och att denne "berättat för några vänninor". Högsta Domstolen har i sin praxis slagit fast att om målsägandens uppgifter är allt igenom trovärdiga SAMT att det därtill finns stödbevisning som överensstämmer med nämnda uppgifter (t ex att man har gått och pratat med en terapeut eller ringt en kompis och berättat), så kan det räcka för en fällande dom. Konkret kan man säga att det som krävs för fällande dom vid en "ord mot ord-situation" är:
1. Att målsägande lämnar en
allt igenom trovärdig berättelse. Det räcker alltså inte med att uppgifterna är "generellt trovärdiga" eller "ganska trovärdiga". Skulle målsäganden däremot lämna icke trovärdiga uppgifter så är loppet i princip kört redan från början.
2. Om målsägande är så skärpt så att den kan lämna allt igenom trovärdiga uppgifter, så krävs det som sagt fortfarande någon form av stödbevisning (t ex pratat med väninnor). Med andra ord kommer målsägande vara helt beroende av på vilket sätt hon agerat på efter händelsen. Om hon t ex ringt någon, om hon uppfattats ledsen/nedstämd av andra osv.
3. När det kommer till stödbevisningen, vilket i detta fallet skulle handla om att målsägande pratat med väninnor så kommer ju dessa uppgifter värderas mot frågor som t ex "När gjordes samtalet?", "Vad sades under samtalet?", "Sades det samma sak i samtalet som i förhören?", "Är sådana här samtal vanligt förekommande?", "Hur uppfattade motparten samtalet?" osv. Här måste alltså målsägandes berättelse stämma överens med vittnenas berättelser och upplevelser av hur målsägande betett sig.