2026-05-01, 10:52
  #13
Medlem
JohnnyGenzales avatar
Är inte Pippi den fria viljan som är opåverkad av plikter, lagar, regler och fördomar som kommer med vilket samhälle som helst?

Alltså bara möjligheten att göra vad hon vill då hon både har ekonomi och styrka att skita i allt.
Citera
2026-05-01, 10:54
  #14
Medlem
RFTs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jussi1066
Ger mig på en deologisk analys av Pippi.

Läst i någon tråd som hade liknande tema - men var mer urspårad. Testar lite annat grepp.
Slänger in ett bidrag efter morgonstund med Pippi på tv.

Pippi är i allra högsta grad en produkt av två barn och deras fantasier om allt ett barn önskar sig i en vänskap.

Utgångspunkten är närmast revolutionär. De två välartade barnen, uppväxta i en borgerlig miljö med alla förutsättningar på plats, materiellt som kulturellt - söker mening bortom den inrutade vardagen. Pippi är själva antitesen. Hon är ett brott mot moderniteten och den ofrihet som följer.

Frågan är om Pippi är en ideologi? Anarki eller Laissez faire? Eller frihetlig socialism?
Kanske är hon bortom ideologier och kemiskt framtagen? En drog - typ LSD.

Sedan kan man vända på steken. Tryggheten och kärleken finns alltid hos Tommy och Annika i bourgeoisien. Pippi representerar då den finfina gränsen mellan frihet (i otrygghet) eller trygghet (i ofrihet).

Jag lutar åt att Pippi representerar den perfekta motvikten till det moderna samhället, utan att för den sakens skull inta en postmodern position där grundläggande gemensamma föreställningar helt avvisas. En passning till statens framryckningar - tappa inte bort mänsklighet och uppfinningsrikedom. Typ.

Vad säger ni? Någon som reflekterat över detta? Vilken ideolog representerar Pippi?
Vad är berättelsens egentliga andemening?


På 70-talet skrev jag avhandling inom svensk litteraturvetenskap. Jag skrev om Emil i Lönneberga och hans pappa. Jag visade att pappan var det borgerliga patriarkala samhället och att Emil var de politiska ideologier som utmanade den samhällsordningen.
Patriarkatet försöker gång på gång att kväsa ”upproret”. Till slut går det inte - Emil blir i vuxen ålder kommunfullmäktiges ordförande.
Och dessförinnan har han räddat livet på drängen Alfred; alltså visat vänsterideologiernas styrka. Jag blev godkänd, men en opponent påpekade (mycket riktigt, det har jag i efterhand förstått) att böckerna inte alls handlar om ideologiers kamp.
Det är fråga om en saga helt enkelt, inget annat. Sagostrukturen är tydlig. Det finns en hjälte som måste klara av ett svårt uppdrag, ingen tror att hjälten klarar det, det ser mörkt ut, men till slut klarar hjälten genom list, klokskap och envetenhet av uppdraget, blir hyllad och får en belöning.

Så gott som alla Astrid Lindgrens böcker är uppbyggda på detta sätt. Madicken, Lotta på Bråkmakargatan, Ronja och Pippi.
Citera
2026-05-01, 10:59
  #15
Medlem
Klas-Vegass avatar
Pippi är väl i det närmaste anarkist. Man skall göra det man har lust med av fri vilja.

Men det ju just det faktum att hon har en hög med guldpengar som ger henne frihet.

Ett stort barn också som kanske inte är ideologiskt. HAde hon varit föräldralös svavelsticks-försäljare hade hon haft få möjligheter.
Citera
2026-05-01, 11:06
  #16
Medlem
Comitiums avatar
Pippi ÄR MODERN. Hon gör som hon vill och talar varken franska eller spelar piano som fina flickor gjorde i det gamla samhället.
Citera
2026-05-01, 11:53
  #17
Medlem
MisterPartyfucks avatar
Jag har alltid tänkt att Tommy och Annika fantiserar om att Pippi finns. Att Pippi är allt de vill göra men inte kan eller får göra och att det kanske är någon diagnos som Tommy och Annika lider av.
Citat:
Ursprungligen postat av SpontanEjakulation
Idag hade hon crowdfundat Blck Thugs Matta' med pappas gulddukater men knipit käft på Café 44 om att pappsen var maktman i Karibibien med koloniala böjelser.
Hennes frånvarande pappa karaktär följer ju faktiskt hela mantrat med "we wuz kangz n sheit" utöver att vara frånvarande.
Citera
2026-05-01, 12:06
  #18
Medlem
Nix-registrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jussi1066
Sedan kan man vända på steken. Tryggheten och kärleken finns alltid hos Tommy och Annika i bourgeoisien. Pippi representerar då den finfina gränsen mellan frihet (i otrygghet) eller trygghet (i ofrihet).

Jag lutar åt att Pippi representerar den perfekta motvikten till det moderna samhället, utan att för den sakens skull inta en postmodern position där grundläggande gemensamma föreställningar helt avvisas. En passning till statens framryckningar - tappa inte bort mänsklighet och uppfinningsrikedom. Typ.
Det ligger nog mycket i detta. Äventyren med Pippi Långstrump kan fylla den klassiska karnevalsfunktionen.

Karnevalen är kaotisk och ställer normer på huvudet, men är inte tänkt att slå ut det ordnade, inrutade samhället. Den är en tillfällig flykt från det under ordnade former, tillåtna på särskilt angivna tider och platser. Pippi representerar då inget uppbrott från det moderna samhället, utan en lekfull andhämtningspaus från det, på dess egna premisser.

På samma sätt är det fel att förstå Pippis styrka och självständighet som uttryck för feminism. Det är bara "feminism" inom ramarna för en karnevalesk lek, som roar men också bekräftar sig själv som tokig avvikelse, och gör det lättare att traska på i ett mer könsnormativt, patriarkalt samhälle.

I slutändan representerar Pippi ändå borgerligheten så som den såg ut i Sverige kring mitten av 1900-talet, genom att hon är en fantasi denna borgerlighet gillade att leka med. Ideologin är då en postprotestantisk, ännu någorlunda balanserad konstitutionell monarki, men också redan med betydande inslag av amerikanisering. Astrid Lindgren var en utmärkt barnboksberättare men det fanns inget kreativt tänkande hos henne, i betydelsen att kunna ställa upp och förverkliga visioner om en annan riktning för kulturen. Varje bok hon skrev är bara en reproduktion av den ledkultur hon levde under i just den stunden.
__________________
Senast redigerad av Nix-registret 2026-05-01 kl. 12:45.
Citera
2026-05-01, 13:17
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jordgubbe
Varför sån brist på i, vad är en "deologisk analys" och vilken "ideolog" skall dyka upp? Pippi var förstås en spännande motvikt till samhället då strax efter kriget. Tommy och Annika var normala. Pippi var en krydda. Astrids barn var ju sjukt när hon skrev det, så det var en kul historia där allt kunde ifrågasättas, tänkt att pigga upp. Idag skulle däremot Tommy och Annika diagnosticeras autism, och alla (små som stora) försöker vara Pippi. Barn idag har aldrig lämnat skärmen och har ingen aning om det är svårt att lyfta en häst. Och vi har en apa i vita huset.

Bra fråga. Gick aningen snabbt. Du får (i)diotförklara mig.

Haha. Det ligger mycket i dina sista rader.
Citera
2026-05-01, 13:22
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Anti-Satan
Tror inte att hon hatar bara det moderna. Utan allt och alla som ska lägga sig i i hennes låtanden och göranden. Om Pippi vill sitta på en parkbänk och ta en öl så blir hon förbannad om vakterna kommer och säger att nu är du avvisad.

Men just det exemplet är som klippt och skuret ur moderniteten. En slags fostran som alla förväntas efterleva. Hel, ren och produktiv.
Pippi står över/utanför det.
Citera
2026-05-01, 13:26
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av birgerfurugaard
Tommy och Annika går i det moderna samhället i en friskola och växer upp i en skyddad bubbla, där de slipper komma i kontakt med barn från andra samhällsklasser

I det senmoderna eller postmoderna, absolut. Där växer de båda upp med du beskriver.
Citera
2026-05-01, 14:23
  #22
Medlem
Det är väl så att Astrid ville stärka barns ( flickors ) självkänsla, ifall hon överhuvudtaget hade nån ideologi. Räcker det inte så?
Citera
2026-05-01, 14:24
  #23
Medlem
När Astrid skrev Pippi var normen att barnböcker skulle vara informativa och att barn alltid skulle lära sig något från dem. De var alltså skrivna ur ett pedagogiskt perspektiv.

Astrid skrev enbart för att roa barnen, och kanske även lära den som läste sagan något om barn.
Citera
2026-05-01, 17:42
  #24
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av RFT
På 70-talet skrev jag avhandling inom svensk litteraturvetenskap. Jag skrev om Emil i Lönneberga och hans pappa. Jag visade att pappan var det borgerliga patriarkala samhället och att Emil var de politiska ideologier som utmanade den samhällsordningen.
Patriarkatet försöker gång på gång att kväsa ”upproret”. Till slut går det inte - Emil blir i vuxen ålder kommunfullmäktiges ordförande.
Och dessförinnan har han räddat livet på drängen Alfred; alltså visat vänsterideologiernas styrka. Jag blev godkänd, men en opponent påpekade (mycket riktigt, det har jag i efterhand förstått) att böckerna inte alls handlar om ideologiers kamp.
Det är fråga om en saga helt enkelt, inget annat. Sagostrukturen är tydlig. Det finns en hjälte som måste klara av ett svårt uppdrag, ingen tror att hjälten klarar det, det ser mörkt ut, men till slut klarar hjälten genom list, klokskap och envetenhet av uppdraget, blir hyllad och får en belöning.

Så gott som alla Astrid Lindgrens böcker är uppbyggda på detta sätt. Madicken, Lotta på Bråkmakargatan, Ronja och Pippi.

Se där ja! Kul historia. Det osar sannerligen 70-tal om det hela!

Kanske är en vilja till att analysera det som inte behöver kompliceras. Säger kanske mer om ens föreställningsvärld än något annat.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in