8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Hur tänker ni systemriddare att mamman ska försvara sig när hon inte ens får se Elsas journal?
Inget svar. Naturligtvis.

För det finns inget bra svar på den frågan, och det vet de.
Det är problemet i ett enda konkret exempel: en mamma ska försvara sig mot en utredning vars källdokumentation hon inte får tillgång till. Hur gör man det? Man kan inte. Det är konstruerat för att vara omöjligt.

Och systemriddarna sitter och pratar om att domen är logisk. Men hur kan de veta det utan att ha tillgång till originaldokumentationen? Logiken i en dom kan bara bedömas mot det underlag den bygger på och det underlaget är gömt bakom sekretess.

Det är precis samma systemfel i fallet Adam. En pappa falskt anklagad för sexuella övergrepp mot sin son. Sju år av tvångsplacering. Sju år av ett barns liv borta. Och hur skulle han ha försvarat sig? Med vad? Mot vad? När bevisen är gömda och berättelsen tillhör systemet?

Det går inte att försvara sig mot socialtjänsten när de gömmer bevisen bakom sekretess. Det bygger på att man litar på deras berättelse, men alla som faktiskt granskat deras dokumentation vet att det under inga omständigheter går att göra det blint.

Så frågan är enkel och konkret:
Beskriv tekniskt hur Elsas mamma ska försvara sig. Beskriv hur Adams pappa borde ha gjort det.
Jag väntar.

Jag vill hävda att det inte krävs specialistläkarkompetens för att förstå en kalorimängd i ett dropp och ett barns basala näringsbehov. Rekommenderar att du läser på lite innan du kastar dig med sådana termer.

Mängd dropp (ml) och energimängd per ml. Inte så svårt va?

Men nej, det är inte mammans ansvar att dosera. Men det är orimligt att hon inte förstår vilken dos hon ger sin dotter utifrån hur pass kompetent och inläst hon är, separera gärna dessa två tankar innan du raljerar om specialistkompetens hit och dit.

Det här är inte ett paket knäckebröd där man kan höfta lite, det handlar om ett läkemedel. Dosen fastställs av läkare, inte av föräldrar. Att ge för mycket näringsdropp och i fel hastighet kan vara direkt livsfarligt. Det kan man inte anta att föräldrar kan veta, eftersom de inte har en specialistläkarkompetens.

Dessutom är det en avgörande skillnad mellan att tillföra energi intravenöst och att få i sig näring via vanlig mat.
Nej, det är inte orimligt. Det är inte mamman som fastställer dosen, det handlar om en avancerad medicinsk behandling. Näringsdropp är läkemedelsklassat, och ordination, dosering och uppföljning är vårdens ansvar, ytterst läkarens.

En förälder ska följa de ordinationer och instruktioner som ges, varken mer eller mindre. Samtidigt krävs utbildning och ofta delegering för att hantera utrustningen och administrera behandlingen på ett säkert sätt.

Att i efterhand hävda att en förälder "borde ha vetat" hur doseringen skulle justeras saknar därför grund, eftersom det medicinska ansvaret för ordinationen inte ligger på föräldern. Detta framgår också av gällande regelverk och, i det här fallet, av domen. Ändå är den anklagelsen ändå giltig för domstolen och det är just det som är så absurt.

Hon har ju tagit ut de journaler som gällde när hon hade omvårdnaden om flickan där det bla lär stå att hon ville ga remiss till Sahlgrenska för att utreda möjlighet att ta bort tjocktarmen vilket blir svårt att använda om det nu är tänkt att även stomin ska bort förutom att droppet snabbt avvecklades.
Vad tror du att det finns för uppgifter hon kan använda som försvar i det som finns i journal efter omhändertagandet

Återigen, ingen ber mamman ordinera droppet. Det saknar absolut inte grund i sammanhanget då man spelar ovetandes avseende doseringen i sitt försvar. Vilket faller på sin egen orimlighet. Det är en väsentlig skillnad.

jag vet inte om du spelar dum, men de gamla journalerna är ju inte det intressanta här. Eller jo de är intressanta, men de är först intressanta när man kan jämföra med de nya journalerna och titta vad skillnaden är. Och de nya journalerna är som jag förstår det spärrade för mamman.

Du har fortfarande inte besvarat frågan: Hur ska Elsas mamma och Adams pappa kunna försvara sig när de inte får se originaldokumentationen?

Nej det kan man inte säga eftersom det är ett läkedel. Inte vanlig mat. Du har 100% fel och är helt ute och cyklar.

Förlåt, men det är bara att du inte förstår.

Det är du som blandar ihop ett intravenöst läkemedel med vanlig mat, det är två helt olika saker och kan inte jämföras.

Det går därför inte att lägga ansvaret på mamman. När vården ordinerar att behandlingen täcker 100 % av näringsbehovet är det den medicinska bedömningen som gäller. Att i efterhand hävda att en förälder "borde ha förstått" något annat saknar grund.

Sådan argumentation strider mot hur läkemedel ska ordineras, hanteras och följas upp. Ansvaret för dosering och medicinska bedömningar ligger hos vården och inte hos föräldern.

Du har alltså ingen tanke om vilken typ av viktig info det finns i flickans journaler efter placering som mamman kan använda .
Att dropp är borta, att medicin är borta , att skolan och fritid orkas med , att det inte är problem att äta samt att stomin ska tas bort är ju inget som mamman kan användas

Men vården hade ju sagt 100 %?

Dottern hade ont i magen och ville sannolikt inte äta vanlig mat.
Mamman såg smärtan och ville inte tvinga henne.
Hon gjorde det man rimligen gör i en sådan situation:
litade på att näringsdroppet täckte behovet.

Problemet?
Det gjorde det inte.

Under en längre tid fick dottern för lite näring.
Tillståndet försämrades.
Mamman reagerade och larmade.

Och ändå upptäckte ingen inom vården felet i tid.

Istället händer något helt annat:

Mammans oro, när hennes försök att skydda sitt barn börjar feltolkas.
Plötsligt handlar det inte längre om ett medicinskt misstag,
utan om misstankar om Munchausen by proxy.

En anklagelse som är fullständigt galen.

När den linjen inte håller, skiftar socialtjänsten fokus för att få behålla LVU:
Nu påstås det istället bland annat att mamman borde ha förstått att näringsdroppet var otillräckligt.

Men det är lika orimligt.

Det här är avancerad medicinsk behandling.
Det är vårdens ansvar att ordinera rätt och följa upp.
Att i efterhand lägga ansvaret på en förälder som litat på givna instruktioner är inte rimligt, det är ett sätt att flytta fokus från det som faktiskt gick fel.

Du fattar verkligen ingenting. Du är ute efter att föräldrar inte ska kunna försvara sig i domstol och att de inte ska se det socialtjänsten ser. Det är just därför föräldrar nästan alltid förlorar och det är just därför Adam kunde placeras felaktigt i sju års tid.

Att mamman inte får se journalen är inte en slump. För där ligger informationen som fullständigt kan knäcka socialtjänstens narrativ som tvingar dem att erkänna sina misstag och lämna tillbaka barnet. Därför håller de på så här mer eller mindre i varje LVU-fall.

De sitter på hela informationen och föräldrarna har bara mindre fragment och måste jaga bevis själv. Elsas mamma hade tur som hade ett så professionellt vittne som kunde ställa upp. Hur många invandrarföräldrar har det som hamnar i samma process tror du?

Det är jättebra att droppet är borta. Men för att ta reda på hur det gick till så behöver mamman journalen och jämföra den mot den gamla journalen även tillgång till socialtjänstens journal om hur jourhemmet jobbet med Elsa. Har mamman det?