Citat:
Hur är läget i dagarna?Jag plöjer just nu igenom en ljudbok. Dess tema är ungefär "låt dem". Vilket egentligen är en typ av acceptans och förståelse att man inte ör orsaken för vad andra människor gör. Därtill ingår känslorna i detta. Vi är inte ansvariga även om vi känner av andras känslor då glädje smittas precis lätt till oss precs som alla andra känslor. Vi har empati.
Det sista är väl att inse att man är själv även om man önskar dela all lycka och rikedom med någon annan.
Då får man ta risken. Jag tar risken. Men då vet man ju också att nuet är den tid som är och framtiden är liksom inte närvarande emotionellt även om den är det intellektuellt. Kroppen förstår inte det vi tänker. Det är lite som jag är med om nu med långdistans men är det värt det så är det. Det är mitt val och under tiden gör jag även det bästa för mig själv vilket är bästa för alla inblandade om det är två eller fler det handlar om.
Nuet är ändå fint och är något jag glädjer mig åt. Skratt försöker jag fånga även om jag tycker det är svårt. Det ger tillbaka. Jag älskar att skratta men har inte skrattat tillräckligt än och jag behöver ta igen en massa. Jag behöver gråta kärlekstårar för det har det blivit för lite av.
Jag vill mer, jag känner för mycket och i slutändan är det ändå små ting som gör mig glad som solens strålar och ljudet av det guppande vattnet.