Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Fast nu finns det en tidsaspekt att ta hänsyn till när det gäller vittnesmålen och påståendena från dessa fyra vittnen.

(FB) Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Hade inte Palme-utredningen kommit emellan så hade tidspåverkan inte haft så stor effekt på da Costa-utredningen och då hade vittnena med stor sannolikhet berättat tidigare.

Jag har svårt att se hur man kan läsa in bitterhet och svammel i en enkel upplysning om att alla som diskuterar fallet känner till det grundläggande faktumet att läkarna friades för mord i tingsrätten.
Kontentan är således att kammarrättens dom är ytterligare ett av alla dokument du inte har läst, men vars innehåll du ändå har åsikter om.

Om man citerar är det även brukligt med källhänvisningar. Nu letade jag upp dina citat, som samtliga kommer från en och samma källa: https://www.jpinfonet.se/kunskap/nyheter4/2025/januari/catrine-i-rattvisans-vantrum/

Du har inte läst "massa tolkningar" av "massa internetskribenter". Du har läst en kort översiktsartikel av polismästaren Hans-Olof Sandén.

Nu vill jag att du redogör för vad du anser är "missförstånd" och "förvirring" i denna artikel i jämförelse med din tolkning av kammarrättens dom. Vad skriver Sandén som är inkorrekt?
Fotohandlarparet uppgav själva att de hade framkallat foton av operationer samt lik på bårhus under fullt legala former. Det är inte detsamma som "likstyckningsfotografier". Om du hade läst förhören med fotohandlarparet hade du känt till det.
Kritiker anför alltså inte att fotohandlarparet har framkallat "likstyckningsfotografier" utan att en teoretisk möjlighet är att fotohandlarparet efter lång tid, massmedial uppmärksamhet och polisiär efterlysning i media efter foton föreställande da Costas styckade kropp, blandade samman minnen av legala foton av operationer med den svajiga och sakta framväxande historien om "styckbilderna".

Vad diskussionen ursprungligen rörde var att du framförde hypoteser om att läkarna låtit framkalla bilder av döda kroppar tillhörande någon annan än da Costa samt att dessa bilder skulle ha beslagtagits av polisen. Du hade fel. I förundersökningsprotokollet finns beslagsprotokoll där inga sådana foton omnämns. Ingen, vare sig fotohandlarpar, åklagare, försvarare eller kritiker av fotohandlarparets historia har gjort gällande att Härm och/eller Allgén har haft med foton av andra lik att göra.
Ska detta föreställa ett svar på min begäran om att du redovisar källor för ditt påstående om att det existerar en "falsk sanning" om att den friande domen innebar att "myndigheterna" var maktlösa beträffande legitimationsfrågan?

Det där är en intressant detalj som har diskuterats tidigare i tråden.

Även om Örlings frus uppgifter skiljer sig från den övriga personalen finns det vittnesmål som stödjer henne. Det rör dels vittnet Saba som kände da Costa och träffade henne i juni. Saba fick då intrycket att da Costa strax innan bott på HGV.

Dels finns ett sent tips från en person som sa sig ha bott "granne" med da Costa på HGV sommaren 1984:

"UL uppger att han bodde på hotel Gustav Vasa på Odenplan på sommaren 1984. Han är helt säker på detta.
UL bodde på adressen i 14 dagar och hade DaCosta som granne. Han brukade göra ärenden åt henne.
Tre fyra dagar efter att hon hade försvunnit flyttade en ung man in i rummet och polisen gjorde ett tillslag på adressen.
Den unga mannen flydde ut genom fönstret.
Det bör inte vara allför svårt att undersöka när tillslaget skedde."

Jag minns inte alla detaljer nu, men du kan som sagt söka i tråden.

Eftersom da Costa tog emot gäster på sitt rum, kan det vara så att da Costa också bodde på HGV utan att betala.

Beppan, Raine och gud vet vem bodde i det rum som da Costa hyrde. Da Costa gjorde nog likadant, i andras rum.

Isf var det nog svårt för personalen att ha koll.

Även om både utredningstakten och resursfördelningen påverkades, så håller jag för troligt att en pågående utredning fortfarande emottager tips.
Särskilt tips med den uppenbart höga vikt för fallet som de två vi diskuterar här.
Jag har svårt att acceptera att polisens resurser har särskilt hög påverkan på när ”vittnena” valde att ge sig till känna för utredningen.
Det jag vill framhålla här är att det är tidstämpeln för emottagandet, av uppgifter med uppenbar stor denna tyngd för utredningen, som påverkar trovärdigheten.
Jag vet inte om utredarna ställde frågan till ”tipseftersläntrarna”, om varför de valde att vänta i flera år?
Jag förutsätter att så är fallet, men jag är inte såpass inläst på den delen av materialet att jag har den faktiska vetskapen om så var fallet.
Än mindre vilken förklaring som återgavs.

Det finns mycket att säga om fyndplatsen vid Atlasmuren (som verkar vara kopplad till fallet). Väskan bör ha lämnats av da Costa (vilken narkoman gömmer inte prylar för att hämta dem senare?) eller GM.

Man kan fö undra hur trög en utredare är, om utredaren inte ser den strukturella likheten mellan "FP4" och de tre andra fyndplatserna. Liksom FP1, FP2 och "FP3" var "FP4" delvis skyddad från insyn. Mellan "FP4" och Klarastrandsleden låg SJ:s tågspår. Det fanns inga hus söder om "FP4".

Området kring St Eriksbrons fäste var dessutom en klassisk urban skuggzon, där man kunde vänta sig att man fick vara ifred, på kvällar och nätter, om man sysslade med skumma grejer.

Om GM sökte sig till en öde byggarbetsplats i St Eriksbrons skugga, betedde han sig som vi kan förvänta oss, med utgångspunkt från de andra fyndplatserna. Iaf agerade han sig enligt ett tydligt mönster.

Detta kan man inte vänta sig att en mordutredare ska tänka på.

Det finns ingen dag och det finns inga foton. Fotohandlarparet läste i Expressen om Christina Allgéns gränspsykotiska tokerier, hennes ständigt växande spekulationer om allt möjligt (pianospelande, grillning av huvud, båtfärder, häxkonster etc) om fotografier.

På fyllan, på väg planet på väg hem från någon semester ”kommer de på” att de sett foton tre år tidigare. Ingen i deras butik mindes något av detta och fotohandlarparet ångrade senare sin medverkan i detta haveri. De lät sig luras av Expressens publicering av mammans spekulationer.

Att da Costa hade polare vid Atlasklippan, kan vi vara säkra på. Före gentrifieringen fanns det minst en knarkarkvart på varje gata i innerstaden.

Nu har man motat bort knarkarna men på åttiotalet var det helt normalt att knarkare bodde innanför tullarna.

Nu återstår att se vilka figurer vi hittar runt "FP4".

Jag bör få besked om detta denna vecka.

Atlasområdet var något av en gryta, ett lite nedsänkt, isolerat område, där trafiken var minimal (oj vilken överraskning).

Man kunde bara åka in med bil från Rörstrandsgatan och Norrbackagatan, som jag fattar det. Atlasmuren och Norrbackagatan hängde ihop, som jag fattar det. Man kunde åka under bron, från Atlasmuren till Norrbackagatan.

Vulcaniusgatan, Völundsgatan och Atlasgatan slutade däremot med trappor, i väster respektive norr.

Den logistiska likheten mellan "FP4" och FP1 och FP2 är slående.

Om GM körde in här, befann han sig i ett område som var tillräckligt skyddat från insyn och tillräckligt fritt från bilar, för att han skulle känna sig säker.

En återvändsgata är ju inte optimal för en bilburen dumpare som i värsta fall kunde bli instängd. För en dumpare som förflyttade sig till fots borde det däremot vara lockande med färre potentiella ingångar att hålla uppsikt över.

Även innan upptäckten av Atlasmuren-tipset har jag ju tilltalats av Vasastan, snarare än Solna, som möjlig brottsplats. I Solna finns mängder av grönområden och avskilda platser. Att röra sig in mot mer bebyggda trakter istället för ifrån borde rent emotionellt framstå som riskabelt. Om utgångspunkten låg i Vasastan förefaller de bägge fyndplatserna som ett försök att ta sig bort från stan, även om dumparen inte kom så långt.

I det sammanhanget är det intressant att det, åtminstone enligt dagens karta, går att promenera till respektive fyndplats från Atlasmuren mer eller mindre raka vägen på ungefär 20 minuter, utan att behöva gå i sina "egna fotspår".

1. Det är ganska uppenbart att du argumenterar "i affekt" och det medför att du ser gammal, svag och bitter ut. Därutöver adderar du en massa svammel också.

2. Din källkritik verkar vara upp-och-nedvänd eftersom du helt missat min kritik av samma källa.

3. Delar av polismannens utsaga kallas för bevismodifikation i juridiska sammanhang. Polismannen vill bevisa sin ståndpunkt och försöker modifiera bevis därefter.

4. Det där låter mest som mer bittert svammel från din sida, helt utan källförteckning också. Väldigt många lik obduceraras. Det är teoretiskt/geografiskt möjligt att fotohandlarparet brukades av polismyndigheten för viss fotoframkallning.

5. De listorna är sällan kompletta. Listorna som förevisas domstolen är alltid mindre än de totala listorna, ibland någon promille av materialet.

5.1. Det finns ett vittnesmål i ärendet som beskriver hur det är att leva med de tilltalade.

6. Europakommissionen (nuvarande eller tidigare Europadomstolen) är den instans som beskrev Kammarrättens utredning som ""kammarrättens hantering av frågan om återkallelse av läkarlegitimationerna avhandlades i det aktuella fallet och i den delen fann domstolen att kammarrättens beslut baserats på en självständig och noggrann prövning och att det därför inte stred mot den aktuella presumtionen. ""

6.1. Läkarnas advokater synes dock att argumenterat fekalt inför Europakommissionen och hävdat oskuldspresumption istället för andra delar av begreppet "rätten till en rättvis rättegång" eller kränkning av en betydande rättighet som en funktion av godtycklig indragning av legitimationen alternativt åsamkande av skada genom ett förfarande där svenska domstolsväsendet utan lagstöd vägrar rättelse avseende exempelvis skriften om skuld till styckning kombinerat med att statens medier skriver negativt om saken (i praktiken avancerat förtal) (I Sverige är staten ansvarig för alla medier så som regeringsorganisationer enligt lag, detta är för att staten kontrollerar 90% av medias ekonomi och alla rättsinstanser för prövning av medias alster, samt dessutom tvingar alla medier att köpa licenser för tidningar, radios, tv m.m.)

6.2. De flesta skribetenter verkar missa att Socialstyrelsen och Kammarrätten inte drog in legitimationerna med stöd i styckningstexten utan tog en helhetsöversyn avseende de anförda bevisen.

Jag förstår inte heller teorin om Solna som hemvist för GM. Ja, om han utgick från adress i Solna, borde han ha kunnat hitta 50 olika platser som var bättre än gräsplätten på Eugeniavägen.

Ja igen. Om GM utgick från Vasastan, där det knappast vimlar av grönområden (förutom enstaka mindre parker) är Talludden och Eugeniavägen logiska mål. Detta var väl de första tilltalande platser GM kom att tänka på och de första han stötte på, under sin panikartade flykt från Vasastan.

Jag är övertygad om att GM begick brottet/brotten i en lägenhet i Vasastan.