8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Vi vet ju faktiskt inte om detta är polisanmält eller ej. Det finns inget som säger vilken ordning anmälningarna ska ske och heller inget tvång att anmäla överhuvudtaget. Dessutom saknar MbP misstanken numera relevans för ärendet, det är bara en fråga om vanvård, inte misshandel.

Det är ändå intressant att du använder begreppet ”långsökta anklagelser” mot personer som med vanlig simpel logik ser samma luckor i resonemanget från föräldrarna som domstolen tydligen gör, samtidigt som du fyller sida upp och sida ner med påhittade orsakssamband och tendensiöst skräp riktade mot dessa personer.

Ignorance is bliss, ser inte bjälken i sitt eget öga och en radda andra ordspråk passar utmärkt på ditt kverulanta ordbajseri. Och du kanske förresten är mer av en kverulant än en rättshaverist. Ska fundera på det.

Menar du att mamman ville att flickan skulle ha dropp? Att mamman inte ville att vården ska veta att flickan äter mat?

Kverulant. Det var en ny etikett. Tack för den, etikettsamlingen växer.

Du säger att MBP-misstanken saknar relevans nu och att det bara handlar om vanvård. Men det var MBP-misstanken som utlöste det omedelbara omhändertagandet. Det var den som motiverade total isolation från familjen. Det var den som satte hela maskineriet i rörelse.

Att den sedan förkastades men LVU:et rullade vidare på nya grunder, det är inte ett tecken på att systemet fungerar. Det är ett tecken på ett maskineri utan nödbroms och att en ny berättelse konstruerats för att behålla LVU. Och vad händer då? Jo då kommer alla långsökta anklagelser som ett brev på posten som jag radat upp.

Och "vanvård" baserat på att mamman följde vårdens egna instruktioner för ett läkemedel som vården själv feldoserade. Det är inte vanvård. Det är en mamma som litade på sina läkare.

Du säger att jag fyller sidor med påhittade orsakssamband. Vilka då? Var specifik!

Att droppet täckte 40%, det är dokumenterat. Att regionala rutiner inte följdes, det är dokumenterat. Att nutritionsteamet aldrig kopplades in, det är dokumenterat. Att läkaren erkänt felaktiga journaluppgifter, det är hans egna ord. Att ansvarig läkare under ed sade att det inte är familjens ansvar, det är vittnesförhör i domstol.

Det är inte påhittade orsakssamband. Det är fakta.

Men det stör ditt narrativ. Och därför kommer etiketterna igen.

Rättshaverist. Kverulant. Ordbajseri.

Du har nu provat tre etiketter i den här tråden.
Fortfarande exakt noll sakargument.

Det finns inte tillstymmelse till bevis om detta. Det ena som finns är några spridda ord om matdagbok helt utan sammanhang. Du beter dig som en mytoman.

Har du läst romanen Processen av Franz Kafka? Det du skriver är som hämtat ur den mardrömslika romanen.

Vad är det för insikt mamman ska ha menar du ?

Hon får inte byta sjukvård eller klaga på sjukvården?

Läkaren som doserat fel näringsdropp och socialtjänsten som tagit barn på fel grunder ska dessa personer också få konsekvenser ?

Vi alla vill ha rättssäkerhet både för barn och vuxna.
Varför menar du att lvu kvarstår vad är det mamman behöver för insikt?

Ska mamman säga att hon var dålig ? Att hon inte borde lagt ut detta på sociala medier ?
Vad är det mamman gjort ? Det är ytterst oklart ? Mamman har gett barnet mat ? Mamman har tagit hand om sitt barn.

Källa på det du säger om mat dagboken som mamman skrivit som är det så kallade underlaget för lvu?

Du säger ju att det är skolans assistent som sa att flickan bara åt chips?

Vad är det mamman överdrivit och övertolkat?

Om något fattades skulle sjukhuset tillkalla detta direkt eftersom näring cvk och så är ett stort ingrepp som kräver sjukhuskompetens.

Det finns givetvis ingen fälla.

Den som vet mest löpande om barnets mående i sin sjukdom är föräldrarna. Därför är det av största vikt att de lämnar både sanningsenlig och samtlig information löpande till vården. Det som framkommit om mängden dropp är dels att det finns en skillnad mellan vad som står i journalen och verkligheten och dels att mamman vetat om detta eftersom läkaren under ed har berättat att han prata är med mamman om detta löpande.

Vården fick aldrig ha direktkontakt med barnet och när detta krav framställdes av vården ville mamman byta läkare.

Vid något tillfälle pratar mamma med sjukvården om amputation av barnets tjocktarm.

Med tanke på att mamman påstår att barnet har stora besvär bland annat i form av smärtor, inte kan äta fast föda genom munnen samtidigt som barnet följer sin tillväxtkurva och bara får 40% av sitt näringsbehov via dropp så är det något som inte går ihop i historien. Detta oavsett om det finns felaktiga i journalen eller ej och oavsett vems fel det är. När vården inte får rimliga svar som verkar kunna förklara det man ser hamnar man till slut inne situation då man får en oro över barnets hälsa och utveckling.

Vid tillfället har barnet dålig närvaro i skolan och dessutom svårt att orka med hela dagar enligt mamman.

Efter bara några månader i jourhemmet äter barnet fast föda utan bekymmer, orkar med hela skoldagar och klagar inte på smärtor.

Insikten mamman behöver komma till är att hon måste ta sitt föräldraansvar fullt ut. Hon har säkert velat sitt barns bästa hela tiden men blivit för inkännande i sitt sätt att hantera situationen. Också det faktum att hon varit assistent gör att det säkert blir svårt att distansera sig från de olika rollerna. Hon har troligen också tagit små signaler från barnet och förstärkt dem på ett sätt som inte gynnat barnets tillstånd och mående. När mamman sen får mothugg från vården så väljer hon inte att samverka och vara transparent utan bygger allt högre murar som till slut gör att en orosanmälan är det enda rimliga.

Doseringen av droppet är din nya hang-up, vi har förstått det, men faktum är att den spelar en mycket liten betydelse i sammanhanget.

Har du läst domarna? Om inte får du nog göra det så klarnar det mesta av dina frågor.

Det handlar inte om droppet, det handlar om att vården försvåras och försämras av att uppgifterna man får från mamman inte stämmer med det man ser och att man inte får ha direktkontakt med barnet, mamman är enda uttolkare av hennes mående.

När man inte längre får ihop de uppgifter som mamman lämnar med det man ser framför sig så måste man orosanmäla. Även om det var fel på droppet.

Jag svarade ganska utförligt på insikt till kurtsune, du kanske kan läsa det? Men i huvudsak så måste hon nog visa att hon förstår sin inverkan på barnets situation och att den tyvärr blivit negativ trots säkerligen
goda intetioner.

Men antag nu att mamman inte håller med om detta utan menar att det är grundlösa och felaktiga bedömningar. Hur ska hon nå insikt om något som inte stämmer?

Japp. Den står i bokhyllan här hemma. Jag håller inte med.

Josef K. anklagas för ett brott men han får aldrig reda på vad brottet är eller hur han ska kunna försvara sig mot de ospecifika anklagelserna.

På samma sätt anklagas mamman för brister men får aldrig reda på vilka bristerna är eller hur hon ska kunna försvara sig mot de ospecifika anklagelserna.