2026-04-18, 09:14
  #3625
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Anklagelsen om MBP var helt bisarr från början.
Ett professionellt läkarteam hade kunnat avskriva den tämligen direkt genom att gå igenom vårddokumentationen systematiskt. Och då hade varken utredningshem eller LVU behövts.

Det finns flera mildare metoder som hade kunnat prövas. Rätt nutritionsstöd i hemmet. Tätare uppföljning. Samordning med vården via SIP. Övervakad vård med mamman närvarande. Inget av det prövades.

Istället gick man direkt till den mest brutala metoden, en total separation från hela den biologiska familjen. Och jag förstår inte hur någon kan försvara en metod som skadar barn mentalt för livet.
Det finns ingen logik i det. Totalt noll.

Bara en robot hade kunnat hitta på något så empatilöst. Och det är precis så socialtjänsten opererar när maskineriet väl satts igång. Som en robot. Utan empati. Utan reflektion. Utan nödbroms.

Det narrativet hade fallit ihop direkt om ett oberoende läkarteam med MBP-expertis gått igenom vårddokumentationen. MBP är extremt ovanligt och går att avfärda systematiskt genom vårdhistoriken.

I fallet Elsa pekade allt åt samma håll mamman var inte farlig. Domstolen förkastade MBP. En oberoende överläkare kom till en annan slutsats.

Men istället för att koppla in rätt kompetens från början lät man en socialsekreterare utan medicinsk utbildning driva processen vidare på nya grunder. Och ett barn som kunde ha varit hemma inom veckor fick istället tillbringa månader i total isolation.
Du pratar om funktionella symtom och anekdotisk evidens från din egen erfarenhet.

Men i fallet Elsa har vi inte med funktionella symtom att göra. Vi har med ett dokumenterat medicinskt fel att göra: ett näringsdropp som täckte 40% av energibehovet istället för 100%.

Det är inte ett funktionellt symtom. Det är en felaktig läkemedelsordination. Bekräftad av läkaren själv under ed.

Elsas symtom: energibrist, illamående, försämrat mående var inte oförklarliga eller funktionella. De hade en direkt medicinsk orsak som vården missade i flera år.

Att dra paralleller till fall med funktionella symtom i det här sammanhanget är att blanda äpplen och päron och det gör exakt det som socialtjänstens beslutsunderlag också gjorde: ignorerar den faktiska medicinska förklaringen och ersätter den med en berättelse som passar narrativet.
Elsas symtom var reella. Orsaken var reell. Och felet var vårdens.
Inte mammans.

Det är som att slå sönder och elda upp hela byn för att rädda den. Men man gjorde det med ett barn.

Läs Elsas brev. Där finns svaret.
Hon uttryckte tydligt att hon inte ville vara kvar hos de religiösa främlingarna. Hon skrev om sin längtan hem. Om sin förtvivlan. Med sina egna ord. Ofiltrerat.

Och allt började kretsa kring maten. Jourhemmet och socialsekreterarna gjorde klart för Elsa att det var maten som var nyckeln. Att det var därför hon var där.

Och Elsa en otroligt stark liten flicka kämpade i sig maten. Inte för att hon plötsligt blev frisk. Utan för att det var det enda sättet att komma hem till sin mamma, sin pappa och sina syskon.

Vad den exakta mirakelkuren bestod av vet ingen av oss med säkerhet. Men med tanke på vad vi vet om Elsas mående, vad jourhemmet och socialsekreterarna sagt till henne, och vad hennes egna brev berättar ja, då är det inte svårt att lägga ihop ett plus ett.

Ett barn som fick veta att allt hängde på maten. Ett barn som längtade hem mer än något annat i världen. Ett barn som var starkt nog att tvinga sig igenom smärtan.

Det är inte ett bevis på att mamman var farlig.
Det är ett bevis på ett barns ofattbara styrka och ett systems ofattbara grymhet.

Vården ordinerade näringsdropp direkt i blodbanan. Vården ordinerade stomi. Vården beviljade heltidsassistans dygnet runt. Vården ordinerade tarmvila vid upprepade tillfällen. Vården tog upp amputation som behandlingsalternativ.

Det är inte åtgärder man ordinerar för ett barn utan reella symtom. Det är vårdens egna bedömningar baserade på vårdens egna undersökningar, inte bara på mammans beskrivningar.

Och påståendet att vården "inte kunnat träffa flickan", Elsa hade läkarkontakter i både Örebro och Uppsala under hela sin uppväxt. Hon var regelbundet inlagd på sjukhus. Hon hade assistans i skolan.
Vården träffade Elsa. Upprepade gånger. I flera år.

Om de trots det inte kunde bedöma hennes tillstånd korrekt är det ett vårdhaveri och inte mammans fel.

Nej, det är precis det rätten inte har.
Om du känner till hur LVU-processen fungerar vet du att socialtjänsten sitter på hela dokumentationen och att rätten bara får se det socialtjänsten klippt och klistrat ihop. Det är långt ifrån samma sak. Och det är precis här det ofta går snett. Så verkar det även ha gått i det här fallet.

Berättelsen gick från MBP till omsorgsbrist. Och grunden för omsorgsbrist verkar bygga på en muntlig uppgift där vården påstår att de informerat mamman om att näringsdroppet bara täckte 40%.

Men var är bevisen för att det stämmer? Var finns den skriftliga dokumentationen? I journalen stod det 100%. I orosanmälan stod det 100%. I intygen till socialtjänsten stod det 100%.

Och även om vården vid något tillfälle nämnt 40% muntligt, förstod mamman vad det innebar? Man måste förstå kontexten. Det här är en mamma i en extremt pressad situation med ett svårt sjukt barn som blir allt sämre. Det är inte alltid lätt att ta till sig komplex medicinsk information i ett sådant stressigt läge.

Om det står 100% i alla skriftliga handlingar, ja då följer mamman de skriftliga instruktionerna hon fått. Precis som hon ska.

Och hon förstod att något var fel. Hon larmadе. Upprepade gånger. Hon bytte vårdgivare.
Men det fick pågå alldeles för länge innan vården insåg sitt eget misstag.
Och då istället för att erkänna felet vände de sig mot mamman.

Det handlar inte om enstaka anekdoter.
Det finns hundratals grupper på sociala medier där föräldrar vittnar om precis samma sak. Forskare, advokater och experter har tagit upp samma mönster. Att alla dessa skulle ha fel finner jag mycket osannolikt.

Och som av en slump hittade jag exakt samma typ av fusk i de utredningar jag själv granskat. Precis samma mönster som så många andra redan dokumenterat.

Varför är det ens möjligt?
För att LVU-processen har en totalt felaktig konstruktion ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Rättssäkerheten gäller bara för staten. Inte för medborgaren. Och inte för barnet.

Processen ser rättssäker ut på pappret. Men skenet bedrar. Socialtjänsten kan gömma bevis bakom sekretess. De kan sega med utlämning av handlingar. De kan förhala. De kan lämna ut fel dokumentation. De kan göra sig helt omöjliga, så att det i praktiken blir omöjligt för en förälder att få ut de journaler som behövs för att försvara sig.
Helt utan straff. Helt utan konsekvenser.

Och vad leder ett sådant system till?
En kultur där socialtjänsten felaktigt tror att de är lagen själv. Där de vet att de vinner i domstol med orättvisa förutsättningar. Och där resultatet blir felplaceringar av barn gång på gång på gång.
Det är inte ett rättssystem. Det är ett system som producerar orättvisa och kallar det barnets bästa.
Uppenbarligen har E inte haft episoder av falskt tarmvred under placering ,det som skedde tidigare och som var skäl till tarmvila trots att hon utökade ätandet så till den grad att det inom kort blev enbart näring genom fast föda . En person med benägenhet att få sådana symtom kan inte anstränga sig att äta för att placering ska upphöra
Citera
2026-04-18, 09:18
  #3626
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adina
Uppenbarligen har E inte haft episoder av falskt tarmvred under placering ,det som skedde tidigare och som var skäl till tarmvila trots att hon utökade ätandet så till den grad att det inom kort blev enbart näring genom fast föda . En person med benägenhet att få sådana symtom kan inte anstränga sig att äta för att placering ska upphöra

Det är inte så konstigt om du tänker efter, för i familjehemmet fick Elsa rätt information om kosten. Droppet justerades. Hon började äta. Symtomen försvann.

Det är inte ett mysterium. Det är en direkt konsekvens av att det underliggande problemet, dvs felaktig nutritionsinformation äntligen korrigerades.

Och att hon kunde utöka ätandet utan komplikationer bevisar inte att symtomen var falska. Det bevisar att hennes kropp fungerade bättre än vad vårdens felaktiga behandling gav sken av.
Citera
2026-04-18, 09:23
  #3627
Medlem
trustmeiamadoctors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Domstolen gjorde det. De avfärdade MBP.
Och en oberoende överläkare granskade journalerna och kom till samma slutsats.
Var det också meningslöst?

Och barnskyddsteamet misstänkte detta. Två olika bedömningar. Vem har rätt?

Det handlar ju om misstankegrad. Uppenbart eller misstänkt. Min poäng är att du aldrig fullt kan förkasta att det föreligger via journalgranskning. Vilket du verka påstå.

Domstolen beömde att misstanken inte var hög nog utifrån nuvarande evidensgrad...
Citera
2026-04-18, 09:34
  #3628
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Och barnskyddsteamet misstänkte detta. Två olika bedömningar. Vem har rätt?

Det handlar ju om misstankegrad. Uppenbart eller misstänkt. Min poäng är att du aldrig fullt kan förkasta att det föreligger via journalgranskning. Vilket du verka påstå.

Domstolen beömde att misstanken inte var hög nog utifrån nuvarande evidensgrad...

Domstolen bedömde att misstanken inte höll. En oberoende överläkare avfärdade den. Och vi vet nu att Elsas symtom har en enkel medicinsk förklaring: ett feldoserat läkemedel.

Att fortsätta hålla fast vid en misstanke som både domstol och oberoende expertis förkastat, när det dessutom finns en dokumenterad medicinsk förklaring, det är inte försiktighet.
Det är att vägra acceptera svaret.

Det är inte första gången det händer när det gäller socialtjänsten.
Citera
2026-04-18, 09:51
  #3629
Medlem
trustmeiamadoctors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Domstolen bedömde att misstanken inte höll. En oberoende överläkare avfärdade den. Och vi vet nu att Elsas symtom har en enkel medicinsk förklaring: ett feldoserat läkemedel.

Att fortsätta hålla fast vid en misstanke som både domstol och oberoende expertis förkastat, när det dessutom finns en dokumenterad medicinsk förklaring, det är inte försiktighet.
Det är att vägra acceptera svaret.

Det är inte första gången det händer när det gäller socialtjänsten.

Vi har en annan framförd förklaring som domstolen har förkastat som rimlig orsak.

Du har inga problem med att acceptera deras beslut avseende MbP men har väldigt svårt att acceptera deras beslut om fortsatt LVU.

Du har lätt att acceptera förklaringar som mamman framför men förkastar allt som talar emot som manipulation från soc.
__________________
Senast redigerad av trustmeiamadoctor 2026-04-18 kl. 09:57.
Citera
2026-04-18, 10:04
  #3630
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Det är inte så konstigt om du tänker efter, för i familjehemmet fick Elsa rätt information om kosten. Droppet justerades. Hon började äta. Symtomen försvann.

Det är inte ett mysterium. Det är en direkt konsekvens av att det underliggande problemet, dvs felaktig nutritionsinformation äntligen korrigerades.

Och att hon kunde utöka ätandet utan komplikationer bevisar inte att symtomen var falska. Det bevisar att hennes kropp fungerade bättre än vad vårdens felaktiga behandling gav sken av.
Vården fick inrapporterat olika symtom från mamman och utgick från detta

Droppet justerades så att det inom kort tid helt togs bort, finns inga som helst uppgifter om att det utökades till 100 % näring genom dropp och sedan gradvis trappades ut .

Ätandet ökades snabbt till att vara den totala näringen och inget behov av smärtstillande .
Inga episoder av falskt tarmvred trots att all näring kom från fast föda . En vuxen som upplevt tarmvredssymtom skulle inte kunna tvinga sig att äta ordentligt ett barn än mindre eftersom rädslan att få en ny episod skulle väga tyngre än allt annat
Citera
2026-04-18, 10:12
  #3631
Medlem
Aha, tror du alltså att mindre ingripande åtgärder måste prövas vid ett omedelbart omhändertagande? Så är det givetvis inte. Vi har, på grund av hur reglerna i LVU ser ut om omedelbara omhändertaganden, passerat SoL. Att du tycker annorlunda förändrar inte detta faktum.

Hade orosanmälan kommit i ett skede där vård istället kunde avvaktas har du däremot helt rätt, men så ju inte situationen.

Omsorgsbristens kärna är inte alls nutritionen, den spelar så liten roll att den inte ens nämns i domskälen. Att du tycker annorlunda förändrar inte detta faktum.

Anmälningsplikten som du uppenbarligen tror förstör barn gör att en massa tidiga insatser kan erbjudas till familjer som behöver hjälp av olika slag. Alltså inte bara tvångsomhändertagande.

Av över 500 000 av dina hatade orosanmälningar leder inte ens hälften till utredningar, och sedan placeras ca 25 000 barn på frivillig väg och 3500 årligen med stöd av LVU.

Och nu kommer du skriva att det i själva verket är 28000 tvångsvårdsärenden eftersom man hotar med LVU. Det är helt olika krav vilket innebär att man säkerligen ibland hamnar i situationer där rekvisiten för LVU är uppfyllda men man av olika skäl, kanske har man en god behandlingsallians med föräldrarna och väljer och hoppas att det ska räcka med en SoL placering. Men motsatsen fungerar ju inte, man kan ju inte ”hota med LVU” om rekvisiten inte är uppfyllda.

Du gör ditt bästa för att måla upp en bild av en närmast bestialisk verksamhet som med uppsåt och på löpande band förstör våra barn.

Jag tror som tur är att det flesta förstår att så givetvis inte är fallet. Detta förhindrar tyvärr inte att det ibland blir helt fel. Men att du lyckas skrapa ihop ett par fall av 500 000 årliga orosanmälningar tycker iallafall inte jag räcker för att underkänna systemet.

Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Ja men en sak är säker. Du förstår inte allvaret i att behandla ett barn på det sätt som socialtjänsten gjort.


Det finns starka indikationer på att SoL inte alls passerats, eftersom vad jag kan se fanns det inga dokumenterade försök till mildare åtgärder innan LVU drogs igång.

Elsas placering skedde visserligen innan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft i juli 2025. Men även den gamla lagen ställde krav på proportionalitet och att mildare alternativ skulle övervägas, om än med det svagare "bör" istället för dagens "ska."

Men det spelar egentligen inte så stor roll vilken version av lagen som gällde. Proportionalitetsprincipen är inte ny. Den finns inskriven i grundlagen. Den finns i Europakonventionen.

Den har funnits där långt innan den nya socialtjänstlagen.
Och den principen innebär att den mest ingripande åtgärden, dvs en total isolation av ett barn från sin biologiska familj bara får tillgripas när alla mildare alternativ uttömts och dokumenterats.


Precis. Och det är exakt min poäng.
Man tog till ett omedelbart omhändertagande baserat på en MBP-misstanke, som sedan förkastades av domstolen.

Och när den ursprungliga grunden föll hittade man nya grunder: omsorgsbrist istället för att stanna upp och ifrågasätta hela processen.

Men omsorgsbristens kärna är just den felaktiga nutritionen. Samma nutrition som vården själv hade ansvaret för. Samma dropp som täckte 40% istället för 100%. Samma vård som inte följde sina egna rutiner och aldrig kopplade in nutritionsteamet.

Så om man inte tar till ett omedelbart omhändertagande för att nutritionen är snedinställd vad var den egentliga grunden?

En känsla. En oro. En misstanke som förkastades.
Och sedan rullade maskineriet vidare ändå.
Det är hela problemet.

Ej unikt för detta fall, utan det är precis samma systemfel som Elsas familj råkat ut för.
Citera
2026-04-18, 10:14
  #3632
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Vi har en annan framförd förklaring som domstolen har förkastat som rimlig orsak.
Domstolen förkastade mammans förklaring baserat på vårdens muntliga påstående om att de informerat henne om 40%.

Men var finns de skriftliga bevisen för det? I journalen stod 100%. I orosanmälan stod 100%. I intygen till socialtjänsten stod 100%.

Domstolen valde att lita på ett muntligt påstående framför skriftlig dokumentation.
Det är inte ett konstaterande. Det är en bedömning och en tveksam sådan.


Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Du har inga problem med att acceptera deras beslut avseende MbP men har väldigt svårt att acceptera deras beslut om fortsatt LVU.
MBP förkastades för att bevisen inte höll.

Det fortsatta LVU:et vilar på ett underlag med dokumenterade brister som exempelvis felaktiga journaluppgifter erkända av läkaren, regionala rutiner som inte följdes, ett nutritionsteam som aldrig kopplades in.

Att acceptera ett välgrundat beslut och ifrågasätta ett bristfälligt grundat beslut är inte en motsägelse.
Det är kritiskt tänkande.


Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Du har lätt att acceptera förklaringar som mamman framför men förkastar allt som talar emot som manipulation från soc.
Mammans förklaringar stöds av en oberoende överläkares granskning, av ansvarig läkares egna ord under ed och av dokumenterade vårdbrister. Det är inte blind tilltro. Det är att följa bevisen.

Och jag förkastar inte allt från socialtjänsten som manipulation. Jag ifrågasätter ett beslutsunderlag som visat sig bygga på felaktiga journaluppgifter erkända av läkaren själv.
Det borde du också göra.
Citera
2026-04-18, 10:49
  #3633
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Aha, tror du alltså att mindre ingripande åtgärder måste prövas vid ett omedelbart omhändertagande? Så är det givetvis inte. Vi har, på grund av hur reglerna i LVU ser ut om omedelbara omhändertaganden, passerat SoL. Att du tycker annorlunda förändrar inte detta faktum.
Vi hade inte behövt passera SoL om rätt kompetens kopplats in från början.

Ett oberoende läkarteam hade kunnat avskriva MBP-misstanken tämligen omgående. Då hade det aldrig blivit något omedelbart omhändertagande.

Att det blev ett akut ingripande beror inte på att situationen var akut. Det beror på att fel bedömning gjordes av fel personer med fel kompetens.

Det är inte SoL som passerats. Det är sunt förnuft.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Hade orosanmälan kommit i ett skede där vård istället kunde avvaktas har du däremot helt rätt, men så ju inte situationen.
Men varför var situationen akut?
På grund av en MBP-misstanke som sedan förkastades av domstolen själv.

Hela den akuta situationen byggde alltså på en felaktig premiss. Tar man bort MBP-misstanken fanns det ingen akut fara som motiverade ett omedelbart omhändertagande. Det var inte situationen som var akut. Det var bedömningen som var fel.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Omsorgsbristens kärna är inte alls nutritionen, den spelar så liten roll att den inte ens nämns i domskälen. Att du tycker annorlunda förändrar inte detta faktum.
Att nutritionen inte nämns i domskälen bevisar inte att den saknar betydelse.
Det bevisar att domstolen inte förstod eller helt enkelt inte fick se den fulla medicinska bilden.
Ett feldoserat läkemedel som direkt förklarar hela händelseförloppet nämns inte i domskälen.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Anmälningsplikten som du uppenbarligen tror förstör barn gör att en massa tidiga insatser kan erbjudas till familjer som behöver hjälp av olika slag. Alltså inte bara tvångsomhändertagande.
Ingen har ifrågasatt anmälningsplikten i sig. Det jag ifrågasätter är vad som händer efter anmälan. Att en orosanmälan baserad på en känsla, från en vård som själv feldoserat ett läkemedel kan leda rakt till ett omedelbart omhändertagande utan att mildare alternativ prövats. Anmälningsplikten är inte problemet. Bristen på nödbroms efter anmälan är problemet.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Av över 500 000 av dina hatade orosanmälningar leder inte ens hälften till utredningar, och sedan placeras ca 25 000 barn på frivillig väg och 3500 årligen med stöd av LVU.
Du presenterar det som ett bevis på att systemet fungerar.
Men de 3 500 barnen utsätts för statens mest repressiva åtgärd. Och det är i processens konstruktion som rättssäkerheten brister.

Och de 25 000 "frivilliga" placeringarna, hur frivilliga är de egentligen? Det syns inte i statistiken. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Föräldrar som säger nej till en SoL-placering vet vad som väntar. Socialtjänsten tar barnen med ett akut LVU istället och sedan får familjen samma behandling som Elsa. Total isolation. Brevkommunikation. Månader utan kontakt. Det är inte frivillighet. Det är utpressning med LVU som påtryckningsmedel.

Så den verkliga siffran är inte 3 500. Den är betydligt högre, men den döljs bakom etiketten "frivillig placering."

Stora siffror bevisar ingenting om kvaliteten på processen. Det krävs bara ett enda felaktigt LVU för att förstöra ett barns liv.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Och nu kommer du skriva att det i själva verket är 28000 tvångsvårdsärenden eftersom man hotar med LVU. Det är helt olika krav vilket innebär att man säkerligen ibland hamnar i situationer där rekvisiten för LVU är uppfyllda men man av olika skäl, kanske har man en god behandlingsallians med föräldrarna och väljer och hoppas att det ska räcka med en SoL placering. Men motsatsen fungerar ju inte, man kan ju inte ”hota med LVU” om rekvisiten inte är uppfyllda.
I teorin kan man inte hota med LVU om rekvisiten inte är uppfyllda.
I verkligheten gör socialtjänsten det regelbundet.

Varför? För att det fungerar. En förälder som får höra "antingen samtycker du eller så ansöker vi om LVU" har inget reellt val. Och vem avgör om rekvisiten är uppfyllda? Socialtjänsten själv.

Samma socialtjänst som vi visat kan vinkla beslutsunderlag, utelämna positiv information och salta berättelsen med egna tolkningar.

Om rekvisiten för LVU kan uppfyllas genom att socialsekreteraren justerar berättelsen tillräckligt och det har vi visat att de kan, då är hotet om LVU alltid reellt. Oavsett om rekvisiten egentligen är uppfyllda eller inte. Det är alltså inte en teoretisk risk. Det är vardag för tusentals svenska familjer.

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Du gör ditt bästa för att måla upp en bild av en närmast bestialisk verksamhet som med uppsåt och på löpande band förstör våra barn.
Jag målar inte upp någon bild.

Elsa målade den själv. I sina egna handskrivna brev.

Citat:
"Jag vill inte va här!! Jag hatar det här!!!!!"
"Jag står inte ut med att vara här."

Det är inte mina ord. Det är en nioårings egna ord, skrivet med sin egen hand, från en placering hon aldrig bad om, separerad från sin familj i månader.
Det är inte jag som beskriver en bestialisk verksamhet.
Det är Elsa.

Varsågod och läs själv Elsas brev. De syns här.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/PddWd0/elsa-ar-hemma-igen-men-foraldrarna-lever-med-standig-oro

Citat:
Ursprungligen postat av Uglo469
Jag tror som tur är att det flesta förstår att så givetvis inte är fallet. Detta förhindrar tyvärr inte att det ibland blir helt fel. Men att du lyckas skrapa ihop ett par fall av 500 000 årliga orosanmälningar tycker iallafall inte jag räcker för att underkänna systemet.
Ett par fall?
Adam. Lilla Hjärtat. Elsa. Lamine. Leo. Det är fem fall som nått offentligheten, trots ett system konstruerat för att förhindra insyn.

Och en visselblåsare inifrån Örebro kommun har bekräftat att material som talade till familjens fördel undanhölls för socialnämnden. Det är inte en rättshaverist på Flashback som säger det. Det är en nämndsekreterare som riskerat sin position.

IVO dokumenterar samma brister år efter år. JO kritiserar samma mönster. Sverige har fällts upprepade gånger i Europadomstolen.

Och mörkertalet är enorm eftersom sekretessen omöjliggör insyn.
Du ser fem fall och kallar det anekdoter. Jag ser fem fall som lyckats ta sig genom en mur av sekretess och undrar hur många tusen som aldrig gör det.
Citera
2026-04-18, 11:26
  #3634
Medlem
kurt-sunes avatar
En fråga som systemriddarna ständigt undviker att svara på:

Vad hade hänt om mamman inte råkat vara socionom?

Nu hade hon en extrem tur. Det första hon gjorde var att ladda ner Elsas fullständiga journaler, för hon kände till att de skulle spärras. Och det var just de journalerna som möjliggjorde att en oberoende överläkare kunde granska fallet och komma till en annan slutsats.

Men tänk om hon inte hade vetat det. Tänk om hon varit en vanlig förälder utan kunskap om systemets spelregler.
Vad hade det då funnits för motbevis i domstol?

Ingenting.
Socialtjänstens berättelse hade stått helt oemotsagd. Ingen oberoende granskning hade kunnat ske. Inget försvar hade kunnat byggas.

Kan någon systemriddare svara på den enkla frågan?
Och förstår ni inte faran?

Med Lex Lilla Hjärtat kan socialtjänsten efter bara två år ansöka om att flytta vårdnaden permanent till familjehemmet. Det betyder att ett barn som placerats utan fullgoda bevis och vars föräldrar inte hade ett reellt försvar kan permanent skiljas från sin biologiska familj.

Utan konkreta bevis. Utan oberoende granskning. Utan möjlighet att försvara sig.
Elsas mamma hade tur. Hon råkade ha rätt kunskap i rätt sekund.

Hur många mammor och pappor har inte den turen?
Det är inte rättssäkerhet. Det är ett lotteri.
Och Lex Lilla Hjärtat gör insatserna permanenta.

Förstår inte systemriddarna själva hur farligt det här är?

Elsas mamma hade hamnat i precis samma situation som Adams pappa hamnade i.

En fälla utan utgång. Mer Kafka än så blir det inte.
__________________
Senast redigerad av kurt-sune 2026-04-18 kl. 11:42.
Citera
2026-04-18, 11:46
  #3635
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adina
Vården fick inrapporterat olika symtom från mamman och utgick från detta

Droppet justerades så att det inom kort tid helt togs bort, finns inga som helst uppgifter om att det utökades till 100 % näring genom dropp och sedan gradvis trappades ut .

Ätandet ökades snabbt till att vara den totala näringen och inget behov av smärtstillande .
Inga episoder av falskt tarmvred trots att all näring kom från fast föda . En vuxen som upplevt tarmvredssymtom skulle inte kunna tvinga sig att äta ordentligt ett barn än mindre eftersom rädslan att få en ny episod skulle väga tyngre än allt annat

Nu argumenterar du igen utifrån premissen att mammans symtomrapportering var falsk. Men den premissen förkastades av domstolen när de avskrev MBP.

Du kan inte använda MBP-logik som argument samtidigt som du accepterar att MBP förkastades.
Och ditt resonemang om tarmvred har en enklare förklaring. Om episoderna av tarmvred var kopplade till den otillräckliga nutritionen: ett dropp på 40% kombinerat med otillräckligt matintag, då är det inte konstigt att de upphörde när Elsa började äta ordentligt och fick rätt näring.

Det är inte ett mysterium. Det är grundläggande fysiologi. En kropp som får tillräcklig näring fungerar bättre än en som inte gör det.

Och påståendet att ett barn med tarmvredssymtom aldrig skulle kunna tvinga sig att äta, då du underskattar ett barns motivation gravt. Elsa visste att maten var nyckeln till att komma hem. Hennes egna brev vittnar om hur desperat hon längtade.

Barn som vill hem till sin familj är kapabla till extraordinära saker. Det är inte en medicinsk teori. Det är ett välkänt och väldokumenterat beteende hos barn i separation.

Vården hade alla verktyg att objektivt verifiera eller avfärda mammans symtomrapportering. Blodprover. Tillväxtkurvor. Kliniska undersökningar. Nutritionsteam.

De använde inte sina verktyg. De följde inte sina rutiner.
Det är inte mammans fel. Det är vårdens.

När ska den polletten trilla ner hos er systemriddare?
Citera
2026-04-18, 12:07
  #3636
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Nu argumenterar du igen utifrån premissen att mammans symtomrapportering var falsk. Men den premissen förkastades av domstolen när de avskrev MBP.

Du kan inte använda MBP-logik som argument samtidigt som du accepterar att MBP förkastades.
Och ditt resonemang om tarmvred har en enklare förklaring. Om episoderna av tarmvred var kopplade till den otillräckliga nutritionen: ett dropp på 40% kombinerat med otillräckligt matintag, då är det inte konstigt att de upphörde när Elsa började äta ordentligt och fick rätt näring.

Det är inte ett mysterium. Det är grundläggande fysiologi. En kropp som får tillräcklig näring fungerar bättre än en som inte gör det.

Och påståendet att ett barn med tarmvredssymtom aldrig skulle kunna tvinga sig att äta, då du underskattar ett barns motivation gravt. Elsa visste att maten var nyckeln till att komma hem. Hennes egna brev vittnar om hur desperat hon längtade.

Barn som vill hem till sin familj är kapabla till extraordinära saker. Det är inte en medicinsk teori. Det är ett välkänt och väldokumenterat beteende hos barn i separation.

Vården hade alla verktyg att objektivt verifiera eller avfärda mammans symtomrapportering. Blodprover. Tillväxtkurvor. Kliniska undersökningar. Nutritionsteam.

De använde inte sina verktyg. De följde inte sina rutiner.
Det är inte mammans fel. Det är vårdens.

När ska den polletten trilla ner hos er systemriddare?
Man får inte symtom som tarmvred av att inte få tillräckligt med näringsdropp och dåligt intag av mat , det är ett mekaniskt tillstånd det är därför man inte ger mat så att tarmen ska hållas tom och inte behöva arbeta .
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in