Citat:
Ursprungligen postat av
TomatKungen
Det är snarare att hitta rätt man som de väntar länge på. Och har de hittat rätt man, så väntar de på att han "ska bli redo". I Finland har man sett att det just är relationsformerna, som gör att det föds färre barn. Förhållanden mellan unga tar slut innan de hunnit få barn ihop. Kan mycket väl vara så även i Sverige!
I övrigt är ju tiden man pluggar på högskola eller universitet en utmärkt tid att träffa en partner på!
Så har den unga kvinnan tur och träffar rätt man som är redo för barn, så ser det snarare ut såhär:
Studenten: 19 år.
Jobba och resa: 20 år.
Medellång utbildning och träffa en man: 21-24 år.
Bli sambos och få fast anställning och jobba: 24-25 år.
Första barnet: 25 år.
Andra barnet: 27 år.
Jobba: 28-30.
Tredje barnet: 30.
Jobba och ta hand om barnen: 31-40.
Vidareutbilda sig och ta hand om barnen: 41-45.
Barn 1 och 2 flyttar hemifrån, jobbar och tar hand om yngsta barnet: 45-50.
Yngsta barnet flyttar hemifrån och de två äldsta har fått barn: 50-52.
Satsar på karriären och träffar vuxna barnen och barnbarnen: 53- och uppåt.
Men träffar hon ingen villig man, så blir det en annan tidslinje. Där hon får lägga krut på karriären först. Och kanske blir mamma först vid 30+.
Så har borde de se ut … skulle
Öka barnafödandet garanterat!
19 år: Studenten
20 år: Jobba lite / resa / hitta riktning i livet
21–23 år: Utbildning eller enklare jobb, träffa partner eller förbli singel
23–25 år: Flytta ihop, eller flytta till eget..
25 år: Första barnet föds antingen med relation eller barn på egen hand!
25–34 år: Hemmaförälder på heltid med full lön av bidrag (eller mycket låg arbetstid eller studier om kvinnan vill annars full lön)
Fokus: småbarnsåren, trygg anknytning, vardagsstruktur.
34–35 år: Barnet börjar årskurs 4 → mer självständigt efter skolan och kan vara ensam själv.
35–40 år: Återgång till arbete / vidareutbildning / karriärstart
40+ år: Stabil karriär + vuxen barnrelation utvecklas.