8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Men kan du visa det? du går ju runt i den här cirkeln hela tiden. Du behöver backa upp det du påstår med något konkret.

Redogör för ett av dina ärenden som du granskat där alla fel som du påstår finns också framgår.

Men du sparkar ju öppna dörrar hela tiden. Självklart övervägs nätverksplaceringar. Självklart vill man att familjehemmet ska vara i närheten om det inte finns ett skyddsbehov.

Hur visar man att en bil fungerar? Man använder den.

Hur menar du att jag ska kunna visa att det ”fungerar” på annat sätt än att systemet finns och justeras när brister kommer i dagen?

Hade jag varit socialsekreterare hade jag kunnat anekdotiskt säga att jag känner till en massa ärenden där det placerade barnet mår gott och har fin kontakt med sina bilihisla föräldrar. Men det bevisar ju ingenting heller.

Det är rimligen den som påstår att något inte fungerar som bär bevisbördan. I alla fall i en någorlunda intellektuellt hederlig diskussion.

Nu kom inte den anklagelser från soc utan från läkare som utgick från uppgifter från vården med bla journaler . Kan man inte ens avgöra om ett dropp ger 40 eller 100 % av dagsbehovet trots att man är den som sköter administration av droppet så lär man inte förstå sjukhusjournaler med provsvar osv

Socialtjänsten bestämmer inte formellt över vårdens journaler.
Men de behöver inte göra det.
Det räcker att de begär sekretessmarkering enligt OSL 25 kap. 17 §, som ger vården möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om en patients vistelseort och vård när det finns risk för att en närstående utnyttjar informationen.

I praktiken fungerar det så här: socialtjänsten signalerar till vården att utlämnande av journaler till föräldern riskerar att skada barnet eller störa vården. Vården följer den bedömningen och spärrar.

Resultatet är att föräldern inte får tillgång till de medicinska journaler som skulle kunna motbevisa de anklagelser som socialtjänstens utredning bygger på.

Vem som håller i nyckeln juridiskt är en teknikalitet.
Att föräldern inte kan försvara sig är verkligheten.

Elsas mamma visste detta så därför såg hon till att ladda ner journalerna innan de spärrades

Du har fel.

Visserligen SKA nätverksplaceringar alltid övervägas som ett förstahandsval men i fall som detta när socialtjänsten är ute och cyklar kan nätverksplacering aldrig bli aktuell.

En förutsättning för nätverksplacering är ju att nätverkshemmet är helt eniga med socialtjänsten om att föräldrarna utsatt barnet för allvarliga omsorgsbrister.

I detta fall fanns det alltså inte på kartan att placera Elsa i släktnätverket förrän ärendet blev medialt.

Men det var ju inte det du först sa. Tycker du inte det är en rimlig lagstiftning?

Du har fel.

Visserligen SKA nätverksplaceringar alltid övervägas som ett förstahandsval men i fall som detta när socialtjänsten är ute och cyklar kan nätverksplacering aldrig bli aktuell.

En förutsättning för nätverksplacering är ju att nätverkshemmet är helt eniga med socialtjänsten om att föräldrarna utsatt barnet för allvarliga omsorgsbrister.

I detta fall fanns det alltså inte på kartan att placera Elsa i släktnätverket förrän ärendet blev medialt.

Det här är ju ett jättemärkligt svar. Om du inte kan backa upp dina påståenden är de helt enkelt inte kredibla.

Speciellt med tanke på att både mamman och bonuspappan bör ha gått en utbildning för just detta:

Alla föräldrar med barn som har TPN (total parenteral nutrition) hemma ska gå en HPN-kurs (hemparenteral nutrition). Det innebär en utbildning på sjukhus under minst två veckors tid, ofta under tiden barnet är inneliggande. Utbildningsplanen är individuell, men utgår ifrån en handbok som säkerställer att vårdnadshavare får information om alla delar i hanteringen. Föräldrarna får sedan stöd av hemsjukvården. – Det finns många fördelar med att ansvaret för nutritionen hamnar hos föräldrarna eftersom det ger större frihet samt ökad självständighet och säkerhet för barnet, säger Lisen Andersson.

Taget härifrån

Där är en annan familj vars barn har PIPO som beskriver lite om hur det är att resa med att barn som har PIPO:

De senaste åren har familjen åkt till Rhodos, delvis därför att där finns ett barnsjukhus med jourhavande läkare på plats. För att kunna resa i väg krävs noggranna förberedelser och planering. Emma och Anders har checklistor som de har filat på genom åren, för att få med allting, få rätt intyg och göra rätt beställningar inför resan. – Bellas TPN-mat måste förvaras i kyllådor och det behövs intyg för att få flyga med allt. Det är mycket logistik, men det går. Sist vi skulle i väg gick jag runt med tre säkerhetsvakter och en 22 kilos kyllåda på Arlanda. Vakterna fick inte släppa lådan utom synhåll, säger Anders och skrattar.

(Taget från samma källa som från ovan)

Det framgår generellt att det är väldigt krångligt att resa med ett barn som har TPN. Elsa har rest flera gånger om året, i längre perioder ibland, utomlands. Det behöver inte betyda någonting men det samanfaller ju lägligt med att sjukdomen utan orsak blir mycket bättre på sommaren. Något som förbryllar läkarna.

Kan du i alla fall försöka att hålla dig till diskussioner som går att föra.