Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Att avvisa självklara slutsatser som spekulationer är vanligt.

Särskilt när man saknar argument.

OK.

Då har jag samma uppfattning som du.

Bo G Andersson är en annan som gör lite konstiga saker. I 30 sekunder var han ju väldigt angelägen om att placera CP på mordplatsen - fast som vittne. "CP var där, det var därför LP pekade ut honom".

Jag har inte sett "Agenten och mörkläggningen". Menar han, likt Kegö och Barrling, att Källa Erik har tystats ner av myndigheterna? Det jag vet i frågan är att PU (jag har det direkt från en källa i PU då) inte kunde få fram att diplomaten visste något om Palmemordet. PU lät tre tolkar oberoende av varandra lyssna igenom banden - ingen av tolkarna kunde säga att diplomaten kände till att Palme skulle mördas. "Nu har det hänt" räcker liksom inte.

Åter till Tore F. Han berättar i sina memoarer om hur det gick till när han hamnade i CP-smeten. Våren 2002 hade han "av en tillfällighet" kommit i kontakt med Hylin och DF. De tre kom fram till att det var orimligt att CP mördat OP av fri vilja. De enades istället om historien "CP sköt OP av misstag" varvid källan Marcus lanserades som sanningsvittne. Att CP var oskyldig fanns inte på kartan. De resultatlösa 10 årens utredning av CP nonchalerades. I DF:s värld var det endast CP som kunde vara skyldig.

Tore F skriver en del saker om det här. Bland annat påstår han att det var klarlagt att CP var Grandmannen. Jag antar att han syftade på Roger Östlunds insats i ärendet.

Vid den här tiden försökte DF få till ett möte mellan CP och Mårten där CP "skulle erkänna och be om förlåtelse". Det blev inget möte. När PU 2017-2020 frågade DF om detta möte sa han att han egentligen inte alls visste vad CP skulle säga till Mårten. Inget erkännande och inget förlåt alltså.

Tack. Intressant.

Även skickliga och vederhäftiga journalister kan bli vilseledda ibland. Bo G. Anderssons vinkel i "Agenten och mörkläggningen" är Kegös och Barrlings vinkel. Den är sevärd, även om den är vinklad.

Okej, jag får kika.

Man kan ju grovt dela upp spåren i den offentliga diskussionen om Palmemordet så här:

1. PKK/Källa Erik/Sovjet/DDR - framställs som enda sanningen av folk från försvaret och underrättelsetjänsten. Alf Karlsson med PKK var igång redan i augusti 1985.

2. Säpo/Stay Behind/försvarsmakten/Stockholmspolisen - lanseras främst av journalister, författare och privatspanare och avvisas kraftfullt av folket i punkt 1. Förutom Frånstedt då som pratade om Stay Behind tillsammans med Jallai. Vad hände med Jallai sedan?

3. CP-spåret från hovrättsdomen fram till SE- Donald Forsberg, Mikael Hylin, Hans Ölvebro, GMP, Thure Nässén, Ingemar Krusell, SKP-gänget i medierna (särskilt DF:s kompis Aschberg), Tore Forsberg, Sossarna med flera.

I dessa 3 kategorier kan säkert fler personer läggas till som jag inte har koll på.

En liten intressant detalj i sammanhanget är att Tore Forsberg lyckades värva Gnistans chefredaktör SKP-mannen Peppe Engberg till att skriva en kritisk bok om den svenska fredsrörelsen. Tore Forsberg misstänkte att det svenska fredsfolket styrdes från Sovjetunionen. Engbergs bok gav honom lite bränsle genom att han kunde visa att Sovjet åtminstone försökte påverka delar av fredsrörelsen. Det här berättar Bengt Nylander i sin bok "Säpo inifrån".

Att Säpo samarbetade med fd SKP-are visste jag inte förrän för något år sedan. Världen är full av överraskningar.

Med andra ord: Ingen av dem är bättre än Holmér. Han utgick också från motiv och ett otillförlitligt vittne (Seppo Ahlström).

Yngre förmågor intresserar sig för mordet. Många har inga egna minnen av Sverige 1986. Skrivmaskiner, telefonkiosker, videobutiker och postkontor. Telefoner med nummerskivor. Två kanaler på TV. Lätt att parkera på Kungsgatan.

Man utgår från brottsplatsen och omgivningarna. Det finns mer att hämta där.

Delar helt din uppfattning. Det är så enkelt att brottsplatsen med omgivande kvarter man ska studera. Övrigt utgår från spekulationer. Vilka var där? Vilka hade motiv, kapacitet och tillfälle? Tycker fortfarande det är ynkligt att PU inte gjorde en bättre kartläggning av kvällen i mordkvarteren.

Jag har en enklare konspirationsteori här och det är att Landsförrädaren sålde starkt, då hela genren (ska vi kalla det Kalla Kriget-mystik) är populär. Förlaget låg på Jallai om att det vore utmärkt om han kunde komma på något mer om MOP.

Annars tycker jag att MOP-debatten tyvärr kännetecknas av att ens föreslagna spår ofta ligger misstänkt i linje med ens egen politiska ideologi.

Journalister med bakgrund inom arbetarrörelsen, fredsrörelsen, USA-motstånd och anti-rasistiska organisationer finner högerextrema poliser/militärer och Sydafrika (ibland CIA/Mossad rakt av, exempelvis Anders Leopold).

Pro-NATO/pro-västliga debattörer med bakgrund inom polis/militär/underrättelse finner kopplingar till KGB, PKK eller terrororganisationer.

Luttrade krimare finner klassiska busar i Stockholms undre värld.

Och truttiga jurist-gubbar som Oisin Cantwell, Göran Lambertz med flera förespråkar den officiella versionen för att slå ner på konspirationsteoretiker och göra en poäng

En person som sticker ut i detta är Wilhelm Agrell, som argumenterade för Landsförrädarspåret redan 1986, samtidigt som han själv har bakgrund inom branschen. Kanske var han, som alltid, spot-on.

... Sen finns ju även Börje Wingren, som drevs framåt av ren ilska gentemot VG

Yes, mycket bra. Det finns tveklöst en politisk dimension i debatten och spåren. Håller helt med om Agrell. Han avslöjade ju att Säpo/MUST så sent som hösten 1985 fick varningar från CIA och avhoppade KGB-agenter om att Palme var sovjetisk agent (Aftonbladet 27/2 2015). Sådana varningar hade kommit flera gånger tidigare men det här var riktigt skarpt om jag förstått rätt.

14 december 1985 berättade Palme att han skulle åka till Sovjet. 15 januari 1986 observerades den förste misstänkte övervakaren utanför Palmes bostad. Vittne Emma Rotschild.

Vi faller tillbaka på denna enkla sanning hur vi än vänder oss. Det här är trots allt saker som hände i verkligheten. Om det ledde fram till mordet vet jag naturligtvis inte.

Har du en källa till det?

Jag misstror dig inte men har inte sett/hört det.

När du nämnde Börje återvände jag till hans bok.

"Han sköt Olof Palme" från 1993 (utgiven några månader före Viktors död i North Carolina).

Jag såg en sak. Som jag inte har tänkt på.

N3007 är det gigantiska Mon Cheri-uppslaget. Minst 65 personer förhördes (det högsta underuppslaget i liggaren är N3007-65). Viktigast är N3007-29 och N3007-30. Alibivittnena Kenneth N (svensk) och dennes kamrat André P (bördig från Polen). Två unga män i 20-årsåldern. Viktor nämnde dem i maratonförhöret den 14 mars. Holmér vägrade att efterlysa dem. Chefsåklagare K.G. Svensson ingrep.

De efterlystes i massmedia den 14 maj. Kenneth och André hörde av sig samma dag. De förhördes parallellt den 14 maj. Av Lars-Erik Andersson och Ulf Norlin. Kenneth kom först till Mon Cheri. André en stund senare. Båda beskrev att Viktor satt tillsammans med tre flickor innan han satte sig vid Kenneths och Andrés bord. Det måste ha varit mordkvällen.

Jag såg en sak. Börje erkände i boken att han inte hade tillgång till förhören med Kenneth och André.

Börje ljög inte i boken när han påstod att Viktor träffade Kenneth och André en annan kväll.

Börje visste inte bättre. Skönt att veta.